Morgon-trauma
Nu börjar jag kunna vända ryggen mot rum igen, eftersom jag har hämtat hammaren och letat igenom lägenheten fem ggr efter gömda människor.
Inatt fick jag ngt mer sömn än de senaste, vilket var otroligt skönt, och efter att Johan gått till jobbet vid 7(?) så kunde jag ändå somna om. Sen upp vid nio och går ut i köket.
Och ser i ögonvrån att balkongdörren är öppen.
Den äldsta skräcken jag har som jag kan komma på, det är inbrott. Att en främmande människa kommer in i mitt hem och vill skada mig, det hra jag minnen av sedan 7-årsåldern.
Så jag stängde dörren, tittade snabbt igenom alla rum, och låste köket. För om han hade tryckt ngnstans så skulle det vara köket. Sen ringde jag Johan och frågade om han varit på balkongdörren. Han sa nej, men att den kanske varit halvstängd och åkt upp av sig själv.
Sen duschade jag med låst dörr (men det är standard), hela tiden svinrädd att höra ryck i dörrhandtag. Man kan föreställa sig så jäkla många scenarion när man är nyvaken. Att ordna frukost var med för jävligt, för vad gör du om du står och skivar ost och det kommer in en stor barfota man (ja, jag gav honom ett ansikte) med en av dina köksknivar och bara ger sig på dig? Det är ngt värt att ha en plan om. Jag tänkte att jag var glad att Johan har ett alibi, och att om ngt händer är det viktigt att de hittar min mobil, som ledtråd. Och bevis.
Roliga morrontankar.
Därtill hade jag en jättekul dröm med (antagligen inspirerad av draget från balkongen). Jag var på en jättestor anläggning och det var snö överallt och mörkt. Tydligen var det min gamla tyska bilfirma där jag jobbade, alla därifrån var med. Vi gick runt och typ letade efter ngt, tills det kom ett kall om att vi alla skulel samla runt bossen på en kulle.
När flera var runt kullen så började de skjuta folk. Lite som på Utöya. Det är svårt att springa i snö och mörker.
Såna här drömmar brukar jag klassa lite utifrån de vapen som används. De bästa drömmarna är de när man har närkamp och bara slår varann, de är mest ofarliga och samtidgt mest frustrerande. Men inte läskiga. Snäppet efter kommer drömmar om knivar, alltid stora köksknivar och de är läskiga för de lovar blod och att sprätta och hugga. Sen kommer skjutvapen. De kan man bara fly ifrån och om man träffas så dör man. Så de är de läskigaste.
Så på skalan var det här en ganska hotfull dröm.
Jag vet inte varifrån jag har min inre oro. Men jag vill inet ha dem. Jag kan må så psykiskt jäkla dåliga av såna här skall-parader.
Inatt fick jag ngt mer sömn än de senaste, vilket var otroligt skönt, och efter att Johan gått till jobbet vid 7(?) så kunde jag ändå somna om. Sen upp vid nio och går ut i köket.
Och ser i ögonvrån att balkongdörren är öppen.
Den äldsta skräcken jag har som jag kan komma på, det är inbrott. Att en främmande människa kommer in i mitt hem och vill skada mig, det hra jag minnen av sedan 7-årsåldern.
Så jag stängde dörren, tittade snabbt igenom alla rum, och låste köket. För om han hade tryckt ngnstans så skulle det vara köket. Sen ringde jag Johan och frågade om han varit på balkongdörren. Han sa nej, men att den kanske varit halvstängd och åkt upp av sig själv.
Sen duschade jag med låst dörr (men det är standard), hela tiden svinrädd att höra ryck i dörrhandtag. Man kan föreställa sig så jäkla många scenarion när man är nyvaken. Att ordna frukost var med för jävligt, för vad gör du om du står och skivar ost och det kommer in en stor barfota man (ja, jag gav honom ett ansikte) med en av dina köksknivar och bara ger sig på dig? Det är ngt värt att ha en plan om. Jag tänkte att jag var glad att Johan har ett alibi, och att om ngt händer är det viktigt att de hittar min mobil, som ledtråd. Och bevis.
Roliga morrontankar.
Därtill hade jag en jättekul dröm med (antagligen inspirerad av draget från balkongen). Jag var på en jättestor anläggning och det var snö överallt och mörkt. Tydligen var det min gamla tyska bilfirma där jag jobbade, alla därifrån var med. Vi gick runt och typ letade efter ngt, tills det kom ett kall om att vi alla skulel samla runt bossen på en kulle.
När flera var runt kullen så började de skjuta folk. Lite som på Utöya. Det är svårt att springa i snö och mörker.
Såna här drömmar brukar jag klassa lite utifrån de vapen som används. De bästa drömmarna är de när man har närkamp och bara slår varann, de är mest ofarliga och samtidgt mest frustrerande. Men inte läskiga. Snäppet efter kommer drömmar om knivar, alltid stora köksknivar och de är läskiga för de lovar blod och att sprätta och hugga. Sen kommer skjutvapen. De kan man bara fly ifrån och om man träffas så dör man. Så de är de läskigaste.
Så på skalan var det här en ganska hotfull dröm.
Jag vet inte varifrån jag har min inre oro. Men jag vill inet ha dem. Jag kan må så psykiskt jäkla dåliga av såna här skall-parader.
Kommentarer
Trackback