missdjango

JA!! Jag ska först och främst fa ordning pa mina rutiner igen. Som jag skrev i senaste inlägget var det helt rätt av mig att dra iväg i ett par dagar. Kände inte alls igen mig själv idag.

- Jag at frukost hemma.

- Jag tog mig tid att aka till jobbet.

- Jag stressade inte upp mig pa hela dagen.

- Jag tecknade OCH fick alla mina kunder gjorda!

Och till raga pa dte sa hade jag idag 3 kunder. Men hetsades inte, tvärtom. Det var sa otroligt skönt. Nu ikväll sag jag även till att jag och Johan snackade innan elva, sa nu ligger jag redan i sängen.

Nu ska jag skärpa mig. Undvika stressen, äta och sova ordentligt, och, viktigast, jag ska TECKNA!!!




Som Bagheera sa till Mowgli: Vi har en lang väg att ga imorgon...

Ligger här i sängen och känner mig rätt utvilad även fast jag inte har sovit mina 8 timmar. Att komma bort fran Mjölby och stressen här var precis precis rätt att göra. Kom hem vid 4-tiden igar pa eftermiddagen och fick trots trötthet massor gjort. Träffade Isa, vi gick och käkade och sen hälsade vi pa Marko i studion och snackade lite.

När jag kom hem sa tecknade jag en flash och tyckte at tdte var kul.

Kom tillbaka fran helgen i Sverige ngt nyinspirerad och ännu mer resolut att genomföra den här flytten. Nu börjar det bli allvar, nu maste jag snacka med Merle oberoende av hur dte är med hennes pappa. Det far bli som det blir.

I söndags när jag fyllde var vi ute i fars och Rositas stuga allihop och det var sa roligt och avslappnat! Alla umgicks utan problem för en gangs skull och man kunde bara ta det lugnt.

Det är okej att vara 24. Vuxit?

NU tänker jag inte pa en gang rulla in i studio-stressen. Och folk-stressen. Ingen stress för Jässan.

Hahahahaha, förlat men jag rotar i dagboken igen och hittade ngt som jag tyckte var sa kul:



Spelningen var som en resa bakåt i tiden och rätt festlig! Drogfri och på min gamla högstadieskola, i aulan där pissa och jag smög oss in en luciamorgon med tuppkammar och skramlande kedjor och satt på golvet, haha!
Nu satt jag med syrran, då pissa vände hemåt. Dwights request i guess.

Kom in när en enmansshow med gitarr och sånger a la winnerbäck satt på scenen. Var en rätt kul text iaf; ”jag älskar dig när du har spya på benen” nåt. Det var runt 20 pers till publik, alla modell yngre och såg även mjölbys nya lilla alternativ-garde i tuppkammar och med nitpajer. Var lite mysigt. Det enda som fattades var folköl (som jag fick lite av sen i rökpausen, haha)
Bandet ”we did not have sexual intercourse with that man” var rätt kul, electro goes gothic kan man säga! Favoritlåten var en fransk sång som handlade om att bli en fiskgratäng när man dör och ”leva” vidare i ett akvarium.
Sen var petters band uppe (minns ej namn), med en epilepsilampa riktad mot publiken. Ett mickstativ välte. Favoritlåt; ”Dö för i helvete”
Sista bandet gav mig mest skratt. De hade en egen ”fanclub” på plats. Sångaren agerade med en mickteknik som sångaren i Bob hund och kroppsspråk som The hives och (insert HC band of choice). Det var inte vad som fick mig att skratta. Han kämpade där på scenen för att göra ett bra uppträdande men det enda jag kunde tänka på var att han var snubben från teaterlinjen på gymnasiet som jag armbågade i fejan under en rugbymatch. De avslutade med låten ”Dö feminist”.

Sen gick jag hem och smällde i mig en påse chips och såg 28 Veckor senare. Nice.

Annat kul musiktips: Dr Cycos - ”Va Banque”
(Härligt polskt och helt utan innerbörd för den enkla svennen)

--------------




det värsta med känslor det är att de inte går att rucka på. de bara är. man kan inte vrida dom till något annat, och om man går iväg en kvart och sen kommer tillbaka så sitter de ännu där i soffan och undrar lite artigt om de kan få en mandelkaka till kaffet. de är inte oartiga, men man blir mer och mer besvärad. speciellt då man vet att de inte kan ändra något.
jag vill inet kasta ut vissa saker här, egentligen. dte känns lite fel. jag ventilerar mig bara som sagt. jag är frustrerad och vill så gärna kasta om så mycket i mitt huvud och dra och streta och dra ut det till något som jag hellre skulle vilja ha. men det är som slaget ur sten, antar jag. mina känslor är ganska fula också, de ser ut som ostbågar och har glasögon..äh, det där är en annan historia. de vill ha mandelkakor iaf. och de vill inet se ut som chips, och de trivs på min soffa.
och i sin ensamhet är de inte så mycket värda

09:34

igår påbörjade en lista på saker vår generation varit med om:

-sopnedkastens försvinnande
-bullen
-tamagotchis
-11 september
-hale bop
-Lidl´s expandering
-regeringsbyte

den var längre men jag hittar inte lappen...

22:12

vidare:

-kompisarmband
-att barnen i ”Svensson Svensson” växer upp

Ja gudars skymning vad skönt! Och jag lyckades fa ett bra slut pa arbetsveckan med klöver i fickan och min lägsta skattebetalning för i ar. Sweet. Var pa bra humör i studion och blev klar med mina kunder i tid. Var pa väg att stressa upp mig ngr ggr men lyckades skjuta undan det.

Postade även iväg Blitz-omslaget igar. Skickade ett foto till uppdragsgivaren som var nöjd. Brabra. Blir kul att se sen!

Packat, hamnat skapligt i säng och sovit ända till klockan 8. Sen vaknade jag. 08:59 gick jag in i duschen. Och nu dricks det kaffe! Tycker mig känna hasch-lukt. Kan om ngt möjligtvis vara killen som städar trapphuset.

Är ngt irreterad över att jag inte kunde sova längre. För trött är jag. Är kanske uppspelt med. En blandning. Men främst groggy-trött. Löser sig. Ta en nap innan flyget..?

Sista arbetsdagen i long-veckan. Fy faan vad skönt. Och just nu känner jag mig faktiskt rätt mellow. det är bra. ska passa mig idag. Har sovit rätt bra, trots skum-drömmar om gamla ansikten.

Hade ett snack med Nico igar, jag tror att det gjorde gott. En människa som man lyssnar pa och som inte snackar goja. Jag maste försöka varva ner med studion, det här funkar inte. Idag tänker jag inte komma dit 2 h innan öppning.

Var helstressad igar och insag att dte slutar bara med att jag blir frustreras. Om jag ska kunna fixa det här sa maste jag ta det lugnt. Men främst behöver jag nog miljöombyte. Men nu blir det ju ngr dagar Sverige. Tror inte att det kommer att ge sa mycket, men kanske. Sen maste jag vänta till juli. Har en lördag i juni med. Tiden gar ju sa jäkla fort sa det ska man väl palla.

Och maste snacka med chefen ngn gang snart med. suck

Jag har spänt mina käkar i sömnen inatt! Det trycker lite men är inte jättejobbigt. Vaknade imorse för tidigt med av ngt igen och sen legat i halvsömn fram till tio i 9. Man är sa jäkla seg da.


Göttar mig i den gamla dagboken. Tills ngt mer spännande hände rkanske ni far dras med mina fulminnen ett tag.

Dagen började kvällen innan då jag Malene-o unt Bulla-o var på el krog-o för att dricka lite öl och ta farväl av Malene som nu är i lovely Wienna! Gick hem skapligt och så upp kl 6 på morron för att förbereda sig för ”den viktigaste dagen i mitt liv” - Studenten.

vad händer?

jag skulle faktiskt klä upp mig och ha en klänning. köpte den i vintras, provade den och det såg ut som om jag hade dragit på mig en gardin. den satt inte bra längre. tummen ner. jag går runt där i trött halvångest o redan svettig, drar på mig de nya strumpbyxorna. sätter mig och ska äta frukost och TRO FAAN OM INTE NAGELN FASTNAR I STRUMPBYXAN OCH HELA SKITEN GICK ÅT HELVETE
då gav jag upp och tog på mig jeans o skjorta. lånade en kavaj av Malene, tog min mössa och gick. jag såg ut som en sjökapten/Emil i Lönneberga. så. kaptenen köper frukost på pressbyrån och så är dte champagnefrukost. folk som skriker Var är mössorna fast de sitter på huvudet, alla klädda i vitt o svart med små nätta handväskor, klackskor, hela kostymer och annan tjoflöjt. och så jag, kaptenen. VAR VAR MIN BÅT?

försökte bli full, det såg ut som jag skulle lyckas. men sen skulle vi till skolan, få betyg, tal lalalala...mer värme, lång väntan, ett värdelöst utspring bland artigt leende släkt och sen en hög blommor kring halsen. den biten var väl ändå rätt mysig, sen visste jag inte var min vagn var men så hittade jag den och korkade upp min Törley. hela vägen sjöng jag, Nina, Emma och Martin i vårt egna hörn av vagnen, typ alla 80talsdängor vi kunde, och rökte cigarr. så tog allas alkohol slut. ännu nyktert.
Sen lämpades alla av på Borggården och åkte åt olika håll. Jag åkte till mjölby, nedrökt och halvdöd men ändå rätt pratig. Middagen var också trevligt, betydligt mer än vad jag trodde att den skulle vara! Tog en nap i 20 minuter, blev väckt av lillasyrran, så tårta och kaffe och halvtradiga samtal om oviktiga saker (haha, så typiskt Sörenssonska släkten när de möts)

Så iväg igen. Och så inser jag att min väska och Malenes kavaj är kvar på flaket.

Jag påbörjar en hetsjakt med min mobil tills jag får tag på hon i min klass varifrån vi ordnat fram flaket. Sakerna visar sig då finnas i Sturefors, före/efter Ullstämma före/efter Bestorp…vi kör och kör och kör och kör fel tusen gånger. Min mor börjar ryta, jag vill dö och lillasystern är tyst. Ångesten gör sig starkare. Bilen är varm och kläderna sitter åt efter all potatissallad. Efter kanske 30 minuter kommer vi fram och jag får tag på sakerna och tackar min lyckliga stjärna att nu behöver jag bara komma hem. Ta en dusch. Och så ler världen igen.

Nej

Jag råkar göra feldirigering när vi ska köra in i Nkpg så vi åker runt, hamnar i fel fil och måste åka tillbaka en jääävla bit på E4an för att kunna vända igen. Jag försöker säga något och mor får ett psykbryt och ryter åt mig igen hur värdelös jag är på vägbeskrivningar och sen orkade jag bara inte mer. Var så jävla trött och dan så jag började böla. Herrejesus.
Väl in genom dörrn och hemma igen gav jag upp. Studenten är faan överskattat. Hejdå sjökapten. Sen duschade jag, försökte plocka och ordna med alla blommor (malene hjälpte mig tack och lov) och så iväg och söp mig full med folk från klassen och lite annat.

Lite tequila, försök till skönsång, finöl, skallning, fulknep från armén, förlorade pengar och en vila i Hjulsbro. Nu är jag här igen och min student är officiellt över för att aldrig, aaaaaaldrig, återvända.

TACKA FAAN FÖR DET

Tror Diana har haft väckelsemöte förresten. Bådar inte gott för bikinisäsongen (HA-HA)

----------

Schweineproduktion

hahaha...låg humor - mycket glädje

die Döner-Produktion

- att tillverka kebab..

var nu på morgonen på ett startinformationsmöte på AMS. det var jag, och en hög nyblivna studenter till. haha visst är det kul, ”världen är vår”, ”dagen är din”, ”ut och fånga din inre kompetens” lalalala

...i ett varmt rum på ams en onsdagsmorgon.

jaja, sitter nu och surfar runt på ams och är bitter över att jag inte kan mer språk, att jag inte ”kan” mer över huvud taget. som att tyda skumma formuleringar. kan man inte bara få köra dörrknackaren? fråga efter ett dagsverke och en kopp kaffe mot en huggen hög ved?
rent mentalt har jag väl inga problem med att ta mina sparpengar och sätta mig på ett plan nånstans och hoppas på det bästa, men på ett sätt vill jag inte det längre. jag vill ha något att åka till. jag är trött på att ha en oviss grund. tycker fortfarande om charmen i det spontana och halka in på ett bananskal till halvadana/halvlyckade situationer, men jag hittar inte orken för det nu... jag vill faan ha ett hem. med ett jobb. där jag trivs.

-------------------------------

Hittade just det här!! Lite negativ läsning, men den var sa fullproppad med bra metaforer (fran skitaret 2007 naturligtvis):


och sen sa det bang. som en smäll över ryggen på backen. och man hängde inte alls med. ena sekunden var allt så in i helvete perfekt att man kunde hugga av sitt finger om det kunde dra ut på stunden. och sen ligger man där mot asfalten och försöker förstå vad som precis hände. börjar bli lite trött på att ligga där nu. det gjorde rätt ont. det gör fortfarande ont och jag vill inte det. men jag vet verkligen inte vad jag kan göra. kanske ingenting.

det finns andra människor, det vet jag också. andra som jag kan känne mig naturlig runt och som fattar mig och som jag har roligt med. och det är inte mindre värt på något sätt, det är guld. som jag skulle kunna leva med, vara med och ha en delad framtid med och känna riktigt starkt för. och aldrig mer känna de där äckliga jävla hjärnspökena något mer utan verkligen slå sig själv på bröstet och säga att ”från och med nu är jag en ny människa och jag vill vara det bara på grund av den här personen.”

men varför i helvete är det så att när jag möter dom så bara går det inte? något är snett, fel, eller annars så dyker det upp. någon annan i bilden, att det är för tidigt, att man är rädd... oftast så snart som man själv börjar hoppas och vilja. jag må vara en naiv människa, men i sånt här är jag inte det. jag klantar till det ibland och då är jag den främste att banna mig själv för det. men varför är det så, att varje gång jag försöker att inte göra det, utan verkligen VILL så är det inte värt något?

nu känner jag saker som jag aldrig har känt förut och nu börjar jag att hata det. jag var verkligen så jävla fucking glad. det enda jag känner nu är besvikelse. jag vill ut och skada någon, elelr försöka glömma, eller försöka bygga upp samma sak igen med någon annan. vad som helst utom det jag gör nu, då jag bara går runt och väntar. och vad väntar jag på? jag behöver kanske något annat att tänka på.
jag är trött på dessa korta förbindelser med människor man aldrig ens lär känna, folk som bara blir nåt platt minne i ens bakhuvud. som inte är nåt annat än ett jäkla sugmärke som man döljer efteråt och väntar på att det ska blekna bort. men att känna saker är på ett sätt lika illa, och faktiskt mer smärtsamt. ge mig en jävla blåtira istället, som jag inte kan dölja. jag möter bara de där då som kommer och pucklar på mig i en gränd och lämnar mig på asfalten i väntan på att någon annan kommer och räcker mig en hand och tar mig till akuten. men är det så att man måste stappla bort till gatuhörnet och hejda en taxi själv?? ge och ta smärta är ganska romantiskt verkar det som....

Nu har alla kutat ut genom dörren.

Det blev hundfilm igar sen som avslut pa kvällen. Väldigt mysig faktiskt. Jäkla skit! Idyllisk. Sag typ hälften och da hade ännu inget hänt som kunde vara "farligt". Det slutar väl med att hunden dör av hög alder och alla barnen grater. Den är ju fran 0 ar, sa vad kan man förvänta sig. Utom myyyyyyys.

Jag är inte särskilt motiverad att ga till jobbet. Men fysiskt trött är jag inte dirket, sa det är skönt. Är ju bara tre dagar den här veckan, sa det ska nog ga bra.

Känns som om jag har aldrats förbannat pa en mycket kort tid. Ska det vara sa här att bli 24? herrejesus jag ska bli 24...det är ju nästan ett stort tal. Ett tal där folk kan ha barn och arbeta som chefer. Vilket skämt.

Fast jag vet ju vad jag haller pa med. (?) Haha, som jag visste när jag var 16, precis lika bra (den där dagboken är en guldgruva):

Daterat: 10/3-04 kl 08:51

Läst: 11 gånger

Anteckningar från igår kväll

man ska koncentrera sig på livet. nuet. vad vill/behöver jag just nu? jag behöver balans. främst i mig själv, i mitt liv. först och främst behöver jag en trygg punkt som jag kan luta mig mot och lita på. om inte för alltid så i alla fall tillfälligt. när jag fått en trygg punkt så behöve rjag en trygg plats där jag kan ta det lugnt och vila mig. i teorin är allt det där redan löst, jag har redan klurat ut allting. praktiken är knepigare. balans och trygghet behöver inte betyda tvåsamhet, MEN: det är nånting som skulle vara ett bra substitut. för mig. en stadig tvåsamhet. jag brukar tänka på det.

upptäckte förresten just att jag hade ett askfat. titt på faan! jag hade det hela tiden, låg under en massa knappar. så nu sitter jag i fönstret för kvällsciggen i militärkläder och mössan. vi tar en till. och reflekterar. reflect and share with our fags. and The Selecter. in our unstable loneliness. loneliness bores me.

när jag inte rökte fanns det hur många tändare som helst. överallt. nu spelar det ingen rol hur många jag köper. varenda jävel försvinner. jag röker för mycket. och umgås för mycket med mig själv. och mitt huvud. fuck.

fyra cigaretter. två miljoner tankar. klockan är snart halv tolv, jag måste sova nu. ska upp halv sju.

Dagen gar vidare. Gick ut och drog runt. Jag hade planer men ingenring kändes värt. Köpa kläder, present, kanske ngn skiva. Det gick inte sa bra. Fixade knäckebröd och tofu, och fyra jävla dvds. de tva sista delarna i Millenium-triologin för de är pa svenska och jag har inte sett dom ännu. Sen "Long live Ned Devine", en mysig irlänsk feel good-film. Och "Hachiko", en hundfilm med Richard Gere. Gillar inte Richard Gere men jag gillar hundfilmer.

När jag kom hem drack jag en lassie och började städa lite. Har dammsugit mitt rum, tvättar, har tömt tvättstället, bytt sängkläder och diskat. Till och med dammtorkat rummet. Är heltrött pa rummet. Ville kasta ut hälften av allt genom fönstret. Men ja, det händer ju inte heller.

Borde jobba pa omslaget till Blitz-skivan men har ingen lust. Kanske verkligen borde kasta ut saker genom fönstret. Den gamla pcn. Jag kan inte göra mig av med den eftersom jag inte har raderat harddisken ännu. Alla grejerna här gör mig bara arg och irreterad nu. Inget är ordentligt staplat eller ordnat, inget har en ordentlig plats.

Sana här dagar har man ibland. Apati-dagar. Tänkar-dagar. De är totalt jävla värdelösa. Tror jag ska at en promenad sen. Och laga pasta-sallad.

Spenderar förmiddagen i min säng, halvfräsh, med sysselsättningen att spara alla mina gamla internet-dagboksinlägg i ett word-dokument. Det är inte lite, går tillbaka till 2003 och fram till 2009. 2 förhållanden, 2 inlandsflyttar, 2 utlandsflyttar, och 1000 inre kriser. Spännande läsning. Jag har skrivit dagbok i perioder sen jag var 9 år, jag har mer eller mindre hela mitt liv dokumenterat i olika former.

 

Passande nog är jag inne på 2006. när jag läser så undrar jag hur jag kunde stå ut med så mycket skit så länge, men en del av mig vet. Jag har inte glömt hur jag kände mig, hur folk fick mig att känna. I princip alla utom Georges, Nina och Emme levde i en annan tidsform med andra prioriteringar. Killen som jag var övertygad om att jag var kär i sparkade på mig, ljög för mig, fick mig att känna mig lika mycket värd som en trasa, det enda jag kunde säga till mina föräldrar slutade jämt i hårda ord och varenda en av mina polare pratade bara om knark och fotboll. Knarkknarkknarkfotbollfotbollfotboll. Och jag var urfattig. Jag hade glömt hur fattig jag var. Jag skulle aldrig palla att leva om den där tiden igen.

 

Och även om jag visste att så mycket var fel, så mycket var orätt, så var det den lilal sidan som ständigt vann, den lilla sidan som sa „vi glömmer det här, vi drar ett streck och så är allt bra imorgon“. Men det blev aldrig bättre. Inte förrän jag drog från allt. Drog ett streck över hela mitt gamla liv som jag jobbade så förbannat hårt för att bygga upp. Mycket slit för ingenting. För absolut ingenting.

 

jepp, där i skiten igen...jävla förkylningar som jag inet har råd med! hoppas att jag mår bättre imorrn för då ska jag ha prov..och nästa vecka ska jag ha två prov. och idag är jag ledig från skolan, så jag har städat toan o torkat borden, handtvättat lite, lagat mat o diskat och är nu ute på ”ärenden”. ska handla o posta tele2-tjosan, har redan jagat runt efetr en tejpbit att klistra igen pappret med på två ställen utan lycka. det jobbiga är bara den här förskylningsdåsigheten...ni vet?
och sen jobba fyar till nio...men varför känns det nu för som att mina utgifter bara ökar??? som att jag sliter, eller ja, inte sliter UT mig men säger ju ajöss till i princip allt utom jobb och skola, och det inte komemr ut så mycket mer i slutändan.
jag vet ”en viss person” som inet tyckte att skolan var jobbig i trean, men hey, kanske eftersom denna ”vissa person” skolkade, inte gjorde sina arbeten och gick ut utan vidare behörighet? Denna vissa som jag inet ens går samma kurser som. så knip käft med det, Jag har iaf skolarbete som tar tid och energi av mig så se inte ner på mig för att jag är trött elelr stressar. Skolan är viktig för mig.
Vidare vet jag ”en viss person” som tycker att vi ska dela på matkostnaderna. samma ”vissa person” som äter mer än mig, något som är Konkret. jag vill inet betala pengar som jag inet har för sånt jag inet äter. Jag INSER att det komemr gå ut på minus för mig.
Samma ”vissa person” som från början sa att nej, internet är inet viktigt har nu propsat igenom och beställt det, och jag kommer inet kunan betala av det tror jag för det blir för mycket.
Samma ”person” som arbetar heltid och som tjänar tredubbelt så mycket mer än mig per månad efter skatt, och som kan köpa jackor för tvåtusen bara sådär! och så jag, som ska försöka spara ihop till en utlandsresa i FEBRUARI och inet ens kan ge mig själv tillåtelse att köpa nya underkläder.

Så, nu känns det bättre.

-------

Ännu en helg av spännande händelser...elelr? tja, lördagen blev det iaf framåt slutet. vissa människor i ens högsta närhet kan förvåna en starkt ibland, nästa skrämam en när amn tänker på det.
Jag stod rakt upp och ner och kunde bara inte förstå vad alla de där orden kom från, så fräckt och så respektlöst. och jag sa till honom flera ggr; Hör du inte vad du säger, hör du inte hur dum och hemsk du låter? Hur kan du säga så till mig? Allt bara ställde mig ett stort jäkla frågetecken. Jag hade aldrig kunnat tro att han skulle tala så till mig, till Mig. och jag vet fortfarande inet varför, varför han sa de där sakerna. det var som om det inet vara han. det är den delen som skrämmer mig. eller ja, förundrar mig.

Vad i helvete hade jag gjort??

och sen, borta. Allt var helt plötsligt som om det inet hade hänt alls. det känns konstigt, otroligt konstigt. Jag var för chockad för att reagera, för att tjuta, för nåt. för jag tänket hela tiden att det där kan han inet mena, han är arg, han vet inet vad han säger. Eller gjorde han det???

Woman hear my warning
Hear my warning, take good care

 

 

Ett stilla regn faller ute, har fönstret öppet så jag hör det. Lugnt och skönt..har legat och läst i ngn timme, var uppe vid station förut för att vinka av alla. Lucy var som vanligt på väg att börja grina, med Whatley och hans polare Mark var det enklare. Sen gick jag en runda på station, var på väg att köpa krukväxter, sen hem och äta fruktsallad. Är tyvärr för trött för att ta mig för ngt konkret..

 

Skönt att jag är ledig imorgon med, då ska jag fixa lite mer! Ta en runda på stan med. Kasta soporna, kanske äntligen dammsuga och hänga undan tvätten.

 

Gårdagen var kul, men jag lämnade gruppen vid halv tre. Utan at tsäga hejdå, som alltid. Vet inte varför jag gör det, varför jag tycker att det är så jobbigt. Sa att jag skulle gå och fixa lite käk nere på gatan. Köpte en falafel och en börek, sen fick jag hjärnstillestånd och drog ifrån alla. Ringde Lucy när jag var 2 stationer bort med tåget och sa att jag drog hem, att jag var så trött och full att jag inte pallade mer. Det var just det, jag var så jävla utmattad.

 

Var skönt att komma hem. Ville läsa, men kunde inte hålla ögonen uppe mer. Tog en värktablett och somnade på 5 minuter tror jag. Det var det! Det var helgen, mer eller mindre. Eller ja, iofj, imorgon med. fy faan vad jag vill ha semester. Satt och spydde lite galla över studion till Isa igår på krogen. Blev själv lite förvånad över min bitterhet. Men ja, den här veckan var verkligen inte bra för mig.

 

Jag vill att saker ska hända nu. Jag vill planera, se förändringar. Ta tag i saker. På riktigt. Snack och ingen verkstad bara... mailade Elvis förut. Undrar när han kommer tillbaka. Jag har en gadd till som jag vill göra innan jag lämnar Tyskland och jag vill att han ska göra det. Som att öppna och sluta en bok elelr ngt. Om jag konkret vet att han inte kommer tillbaka på ett tag kan jag börja kolla upp ngn annan som kan göra det. Men det måste bli innan jag drar! Mycket viktigt!

 

Nu ska jag nog stänga ögonen lite... eller äta rester. Helt sjukt, har inte pallat att handla eller laga mat på 2 veckor, så har lite blandat i kylen. En halv burk oliver, en halv färdigsallad, en börek som jag köpte igår...skulle nog kunna koka ihop en pastasås om jag ville men jag pallar dåligt. Imorgon, imorgon ska jag laga mat!

(Ett väldigt motsägande ord egentligen)

Sista arbetsdagen för veckan, jag kan inte tro det. De senaste dagarna har jag absolut jobbat för mycket och jag har märkt av dte pa min koncentration och kropp med. Nästsista kunden i förrgar och sista kunden igar blev kämpiga. Jag fick bra ett okej resultat, men dte hade kunnat bli ännu bättre. De var iaf nöjda men jag kände mig ledsen över att inte ha kunnat leverera 100%.

Den igar blev rätt knas. Hans första tatuering, pa bröstet, och han höll pa att betrakta mig sa lustigt hela tiden och prata om att jag flinade sa mycket. Vi hade roligt, jag började driva med honom, sa som jag brukar när jag tatuerar stöddiga grabbar. Fast egentligen var han inte stöddig, men vi skämtade och skrattade pa de värsta ställena, riktning solarplexus.
Han märkte inte att jag hade viss problem med att fa in färgen i huden. Vi far se hur dte läker, om jag behöver fylla i ngt sa kan jag bättra pa ngt mer samtidigt. Han blev inte bortskrämd iaf, verkade snarare vara tvärtom. Merle kastade lite blickar när jag satt där och gapskrattade och sjöng med till Lady Gaga och menade "du borde lugna dig, annars kommer han kanske inte tillbaka."
Men jag tror att jag känner va rätt bra när det är okej att flamsa med en kund och när inte. När man gaddar ngn intensivt i flera timmar sa blir det lite av en flumstämning, jag gillar det. Även om jag ibland ballar ur lite för mycket, även för mig själv.

Men sa snart han var ute ur dörrn försvann energin. Sen var alla tag försenade och jag hade ännu inte ätit ngt pa hela dagen. Var vid huvudstation vid kvart över nio, fixade mat, käkade hemma och droppade i säng vid tio.

Igar kom även grejer jag skickat efetr, färg och grepp och lite grejer till Ron och Merle. De hade dock satt ut fel betalningspris pa paketet sa jag behövde punga ut ca 150 euro mer för att lösa ut det. Och Merle 11 euro som det blev ett jävla rabalder om. Hon vart svinsur, "Fran och med nu beställer alla sin egna skit" morrade hon.. Sa da blev jag skitsur oc hsa började vi käfta. Jag ringde leverantören och fixade upp det hela och gav merle sina 11 euro, "jag har ingen lust med den här skiten mer" sa jag bara.

Fem minuter senare kan hennes krypande där hon bara i förbifarten sa att hon inte var sur pa mig, utan pa leverantören. whatever, tyckte jag. Hon har flippat ut pa mig flera ggr de senaste dagarna över smaskit. Ett papper i kopieraren blev värsta irrítationsobjektet, när jag hade skrivit en dags datum fel pa ett terminkort blev det helt plötsligt att "ALLT" var fel, jag beställde grejer at henne, en produkt blev inte rätt fast jag hade förklarat extra över telefon vad det handlade om för produkt, och da var plötsligt allt i paketet fel.
Jag är den enda i teamet nu som hjälper till med städningen, när Isa inte är där (och det kommer dröja ännu). Jag är där 11-11:30 varje morgon och fixar nästan allt efetrsom hon alltid kommer senare och om hon kommer i tid sa gör hon oftast inte resten av städningen heller.

det är lugnt med tanke pa hennes privata omständigheter och att hon besöker sin far pa förmiddagen och yaddayaddayadda. Men hon kan ju för i helvete tänka pa hur hon beter sig mot mig. Hon pratar inte med mig heller om vad som händer, bara med Ron. Men det är hennes ensak, det rör mig inte. Jag orkar dock inte med att trippa pa ta och ta skit medan Ron tar en kaffe och cigg och Sascha sitter och spelar i oändlighet pa sin Iphone.

Idag är hon inte där, sa det kommer inte bli fight om vilken musik vi ska spela iaf.

Igar hade jag en bra dag arbetsmässigt med mina kunder. Det första var tyvärr efter en förlaga (fjäril med blommor...) sa inget egentecknat, men gick väldigt smidigt och dte skulle vara black/grey. Ngt som jag gärna gör mer av. Att arbeta i bara skuggor känns väldigt skönt, är som att sitta och teckna pa papper. Jag tycker om det, det känns hemvant efter alla ar med skissblocket innan färgerna och maleriet kom in i ens liv.

Kund ett mycket nöjd, 5 euro dricks och utlatandet "Det blev mycket bättre än vad jag hade förväntat mig!" Kändes bra.

Kund tva var jag sa rädd att han inte skulle komma. Det var för honom som jag hade tecknat upp värsta ängeln...den absolut finaste ängeln som jag nansin har tecknat, som jag trodde att han skulle rata. HE DIDNT! Och, han kom, 5 minuter sen men gjorde ingenting.
Resten av dagen satt jag och drog linjer, fran kl 4 till kl halv 9. Och jag var sa glad för allt sag ut som jag ville, och jag satt och kände mig som en riktig tatuerare och att jag gjorde ett riktigt motiv. Som att det här var äntligen ett motiv för en tidning.

Vi har andra sittningen 15 juni.

Att bara fa ga lös pa huden, det är ju egentligen det man vill. Race pa en motorväg, inte 30 pa en lantväg. Jag sitter och kollar igenom de tatueringarna som jag gjort ibland, och de känns alla sma, stela och rädda. Ingen betydelse, ingen personlighet. En bild. Men är den ens speciell att titta pa?
Sen har jag ngr fa, där jag känner YES, det där ville jag göra.

Den där ängeln igar var grovt jobbigt arbete, och jag slet. Men det var allting värt. Och det är sa jag vill ha det egentligen. Jag vill slita, göra stora egna grejer. Att folk ska se en gadd och veta att jag har gjort dne fran scratch pa ngt vis och har lagt in min själ i att göra den.

Det är inte som om jag inte alltid försöker att göra det, men langt ifran alla gaddar jag gör följer egentligen min egna bild om hur jag vill ha dom´, efetrsom jag maste följa kundens riktlinjer. Och det är ju sa det är, man säger vad man tycker och kunden kan välja att lyssna elelr inte. Kunden kan välja att lata mig göra race eller inte.

Pff...orkar inte filosofera nu. hinner inte heller. Puss!

Fattar inte vad som händer, fast om, egentligen kanske dock. Allt stressande och det ständigt daliga vädret tar väl ut sin rätt nu. Jag har jätteont i kroppen. Alla leder är ömma sedan 2 dgr. Sovit ut har jag väl ännu inte gjort riktigt.

Drömde att Kat von D skulle tatuera mig en manlig kolibri. Synade drömmen när jag vaknade efter hemliga meddelanden. Men det är lagt i nonsens-högen nu.

De närmaste helgerna har jag äckligt mycket planerat och dte känns jobbigt. Vill bara dra fran allt. Nu pa fredag kommer Whatley fran Bristol, och nog ser jag fram emot det efetrsom jag inte sett honom pa typ 2 ar nu, och Lucy kommer ocksa med. Men jag känner mig sa förbannat trött.

Helgen efter blir det hets-Sverigeresa. Ser jag självklart fram emot med eftersom man ska träffa alla, fira sin födelsedag emd vänner OCH familj OCH med Johan. Men jag är rädd att dte kommer bli för mycket hets. Blir mycket resande.

Helgen efetr det kommer Johan hit, och Berith vill att vi ska till Lübeck för tatuerande. Jag orkar bara inte planera ett skit em nalla vill planera. Jag vill bara bil lämnad ifred lite.

Jobbet igar var lealöst. Tjänade inte en krona men tecknade för glatta livet. Merlchen hade skithumör som man försökte ignorera.

Och det regnar och regnar och regnar.

Nej, jag har ännu inte aterhämtat mig helt fran helgen. men den här dagen blir nog ganska smooth. Första kunden kommer inte (det är solarie-damen som bränner sönder isg sa det gör absolut ingenting), och resten av kunderna har typ redan betalat av sina gaddar helt, sa jag tjänar ingenting.

Men ska fixa klart förlagor.

Har iaf ordnat en del annat. Har tagit pa mig 2 uppdrag att ordna skivomslag och gjort byteshandel i tatueringsutrustning. Släpade därför hem en varmluftssterilisator fran andra sidan stan som vägde över 20 kg pa min axel igar kväll.

Det här betyder att jag maste organisera mig lite för att kunna fixa iordning allt. men det kan nog vara bra. Första skivomslaget är ingen megahistoria och deadline är i juli, sa den ska jag hoppa pa först. Och sleeven.

Men jag är jädrans trött.

Seg-Jässan laddar med svartaste kaffe för att dra ut till Billstedt och slass med The Phonehouse om mit jäkla sim-kort och ersättning och gudvaddetheter. T-mobile kunde icke hjälpa mig i lördags da mitt kort inte var köpt hos dom och jag hade en mindre hetsjakt där pa förmiddagen i försök att ordna skiten som misslyckades totalt. Pa bussen till jobbet fick jag sitta med ett gäng Borussia Dortmund-fans som sjöng hela langa vägen. Inre frid my ass.

Sa hade daligt humör pa jobbet, första kund en idiot, andra kund världens bästa J, för hon vill bara ha old school och jag far göra som jag vill! resultatet blev att jag tatuerade henne billigt och länge. Vid halv 6 lade vi ner. Sa slutade lite senare.

Hela veckan i sig har varit rätt dalig, sa jag var verkligen sugen pa att göra ngt. Da var självklart ingen i stan. Akte till Lübeck och hade vilt äventyr med Berith o Kompani istället. Herrejävlar. Sen natten igenom och Berith satte igang ett korstag för att sla en nasse pa käften. Jag ville hem. Vi kom hem vid 8.

Jag däckade typ, men inte Berith. Visade sig att somebody-somebody-somebody-put-something-in-her-drink. Hon var helspeedad och kunde inte somna. End result: hon väckte mig efter 3 h och sen blev det glass pa Donken och sen resa till Travemünde. Där började avtändningen komma. Tillbaka hemma hos dom fick jag sova en timme, sen blev jag körd av Carsten till taget.

Sa ja, gardagen nyttjade jag inte direkt. Fick en diss av damen i familjen jag bor granne med. Beställde hem käk och när jag ska betala leverantören kommer hon och hennes familj upp i trappen.- Vi nickar hejhej och ler och hon säger "Ja, laga mat kan du inte heller!" Jag blev totalförvirrad. Sen när dörrar var stängda blev jag självklart arg. Vad faan menar hon?? Vet hon hur jag nyttjar mitt kök? Eller var dte bara världens sämsta skämt?

Ja jag vet, egentligen är dte skitsamma....

Nu ska jag supa upp mitt kaffe, dra pa mig skor och fixa grejer. Sen gadda Agga i ngr timmar, sen hem till Kiwi och kolla gaddarutrustning. Sen? SOVA! eller nejfaan, handla mat!

Just det! Fick brev idag om att Allianz tar över typ hela första räkningen där! Nu maste jag bara skicka in den andra och se vad de säger om den ;P

Är det bara jag eller kraschar hela världen lite granna? Jag sover dåligt igen för jag drömmer alla jobbiga drömmar varje natt och tänker bara jobbiga saker hela jäkla tiden. Är aldrig utvilad. Känner mig stressad igen, och 3 sjukräkningar har dimpit in på en vecka med ett sammanlagt värde av nu typ 5.000 SEK. Det är därför jag inte kan somna. Var tvungen att gå på toa vid halv sju och hittade kuvertet med senaste räkningen vid dörrn.

 

Underbara ångest. Därför att jag vet inte alls om sjukförsäkringen tar över summan eller inte. Bara de tar minst hälften så klarar jag mig på något sätt. Men först måste jag betala dom själv, vilket betyder kassaskrinet typ. Sen måste jag börja om from scratch med att få ihop pengar till mina fasta utgifter igen för denna månad.

 

Det är en ständig cirkel det här och jag kan ju faan aldrig slappna av. För mycket tankar, för lite fokus. Var är min jävla livskvalitet?

 

Kanske gnäller jag för mycket, men det där Svarta Hålet verkar ha flyttat in och blivit granne med mig.

 

Nu när jag dock är vaken ska jag försöka ta mig till dne där mobil-affären idag och kräva dom på förklaring varför jag inte kan ladda mitt SIM-kort. Och självklart få de 300SEK som jag lagt ut på laddningskort.

 

För en tid sen fick man nys om att Lars Fredriksen (fornen Rancid-medlem och senare frontman till egna punk-bandet Lars Fredriksen & The Bastards) hade skapat ett nytt band.

Old Frim Casuals heter dom.

Detta är en snubba (snubbe/subba) som kommer fran Californien. Fran USA. Fran en kontinent helt tömd pa all form av Europeisk fotboll och europeisk fotbollskultur som det gar.

Jag gissar att allt har att göra med att paret Beckham flyttade dit. De inspirierade honom säkert över en middag i goda vänners sällskap om hur galna kidsen i europa plötsligt blev pa tandskydd, märkeskepsar och allt vad Stone Island hette.

David: "Men Lars my lad, det finns inga cash i punk i USA längre. Du skulle se alla sma geezers som hänger i stadion! De pungar ut!"

Sen akte Lars tuppkam äntligen av och han började se ut som en skinnskalle. HUH?

Jag växte upp med Rancid. Minns hur förbannad jag blev när de hade en video pa ZTV när de smashade ett motell till "Fall back down" och modellbrudar hade klätt sig "punkigt" och dansade i poolen. Da släppte jag Rancid till stor del mentalt. Tror jag var 16. Skrev ett skitargt dagboksinlägg om det.

Den subkulturella scenen har ändoe aldrig varit likadan i USA och i Europa och dte känns heller aldrig som att den blev 100% rätt därborta. Goth-inblandning, rockabillys och gängbildning. Punk blandas med ska, hardcore, rap. Och folket ser ut därefter. Jaja. Tidig No Doubt var ju redan ska. Förvisso 3e-voegs-ska...

Men vem faan tror han att han är som snörar om till "skinnskalle" efter 40-arsstrecket och sjunger om skinheads och casuals som är redo och tuffa och vill sla folk pa käften.

Ge faan i min subkultur Lars, och ge faan i att ställa skinnskallar och casuals i samma jävla arena. KOLLAR DU ENS PA FOTBOLL DIN JÄVLA FITTA?

Jag sov rätt bra, men jag drömde om diskussioner. Att jag diskuterade med Michellina, och att jag diskuterade med sjukkassan om de där jäkla räkningarna. Jag hoppas verkligen att de övertas. Som kvinna maste man ju ga pa kontroll en gang i halvaret för faan, och hämta ut recept var 3e manad. Är det mitt fel att jag föddes till kvinna? NEJ.

Menmen...vet ej vad jag har för kunder idag. Blir väl bra. Lugnt. Vet iag att jag har mer eller mindre förberett alla förlagor för maj.

Ritade en heeest igar. Insag att om man en gang lärt sig att teckna hästar i Lena Furbergs följetong i Min Häst, da glömmer man det aldrig. Tack lena, nu maste jag bara vänta pa en hästkund.

Lag i en timme igar ocksa och försökte hitta en bra svensk leverantör av tatueringsutrustning. Det verkar vara mycket svarare i Sverige än i Tyskland att fa bra produkter. Och sa manag produktnamn som jag inte alls känner igen. Känner mig lite skraj, att komma dit och söka jobb. Att skaffa F-skattesedel och fatta ett till nytt system.

Och sa har jag börjat tänka om jag inte kan öppna eget. Men samtidigt vet jag att det skulel vara jävligt knepigt. Och det vill jag ju inte heller ännu. Sitter och pillar listor iaf, för att lugna mig.

Sitter hemma, precis hemkommen från studion, kastat fimp ur fönstret och dricker té. Jag är trött. Men dte känns som något mer än bara trött.

Helgen var superduper. På lördagen kom Johan till studion och vi gjorde klart trumpinnarna. Drack en öl i solen och höll handen och åkte till hamnen och gick på gatufest och krog och dansade. Söndag till måndag var vi hos Karsten och Berith i Lübeck och grillade, drack öl, myste och åkte till havet. Superbra helt enkelt.

 

Berith var på mig om att vi borde flytta till Lübeck och att jag borde bli lärling hos El General och jag kunde inte förmå mig att berätta för henne om mina andra flytt-tankar.

 

Och idag var bara tungt. Bölade lite när jag sa hejdå till Johan och blev en halva igen. Och på jobbet var bara jag och Ron. Merle har tagit ledigt till fredag och jag kände mig superstressad och svettig hela dagen. Alla kunder var jobbiga och jag tjänade i princip ingenting. Som det kan vara ibland.

 

Men jag bär bara så starkt på den här känslan nu att jag håller på med något som jag inte vill göra. Som om jag inte har koll på vad jag pysslar med. folk ringer, skriver om tatueringar här och där och att jag ska hit och dit och jag orkar inte ens tänka på morrondagen.

 

Imorgon måste jag faxa räkningar till min sjukkassa, och de kanske inte ens kommer betala dom eftersom det är min gynekolog och jag har 5.000 självutgift per kalenderår. Fatta att de tar 400 SEK i betalning för 5 minuters bröstknådande i jakt efter cystor???? SIM-kortet på min telefon har blivit kocko och jag kan inte ladda det med pengar längre. Måste ta mig till en telefonshop och dte kan jag typ först på lördag. Och helt plötsligt ska jag jobba hela min fria måndag för i princip ingenting.

 

Och ingen blir nånsin riktigt nöjd.

 

Och jag känner bara att jag vill vara hos Johan. Varför kan jag gå runt och ha mitt liv i schack när jag är ensam, men blir så svag när jag helt plötsligt har någon att luta mig emot? Jobbet är inte kul längre och tar för mycket tid och jag utvecklas inte, och mitt privatliv existerar inte. Vilket inte stör mig. Men jag saknar en viss person. Och dte känns som om allt som jag har framför mig, allting som jag SKASKASKA göra, är stenar som man kastar på mig.

 

Jag har ingen ork.

 

 

Haaahaha! Maste säga att jag tror jag har blivit bästis med min badrumsspegel, finns numera en mapp pa datorn vid namn "bathroom sessions". Är sa sjukt kul att ta kort i badrumsspegeln sa jag tycker att alla människro borde göra det! Mycket roligare än att sjunga o borsta tänderna (vilket iofj är sjujäkla kul det med)!

Kom precis hem, har varit och hälsat pa Isa. Hon kom hem fran sjukhuset igar och var vid gott mod. Vi snackade massor och kollade tatueringar pa nätet i tva timmar. Och drack juice.

Nu är jag trött. Men en viss nisse fran Stockholm skulle minsann ringa sa jag somnar väl inet ännu :)

Längtar efter att lördagens arbetsdag tar slut. den här veckan har verkligen inte gett mig ngt spännande att glädjas över i motivväg. Blommor och skrifter nästan varje dag. Är mycket folk som kommer in nu och bokar tid för skrifter, och varenda en dimper ner pa min tallrik. Hatar det. Allt ska vara snörkligt med, verkar vara enda skriften i världen.

Fuck the world. Godnattpuss.

Torsdagen är äntligen här! Tur det. Johan imorgon!! Ska nnog bli en kul helg, pa lördag lite gaddande, sen ska vi till hamnen och dricka cocktails/öl och se band och sen söndag till mandag ska vi till Berith och Karsten i Lübeck. Pa mandag har jag ocksa en liten aterträff med El General klockan 11. Party!

Sa är det...Idag i studion har jag inga intressanta kunder alls...den sista vill jag inte ens göra längre, men det känns försent att säga nej. Ni osm läser här kontinuerligt kanske minns min notis om ett Miami Ink-avsnitt när han den skallige vägrade använda en kunds egentecknade blomma som förlaga för att den var sa jäkla ful? Dagens sista kund rä en san där jag önskar att jag hade gjort det fran första början.

Hon är precis 18 bliven, vill ha en tribal med ett graffiti-S, stjärnnor och stjärntecknet oxe ihopklubbat, pa höften.Bilden hon gav mig var inte av denna värld...Ett omöjligt fall, där jag försökte kränga en mer descent design, en som hon kommer gilla även som 30-aring. Men nej, det ska vara graffiti-S...Känner som att jag har kompromissat till mitt yttersta med det där motivet. Ska bli skönt när dagen är över och hon gar ut genom studions dörr.

Den andra vet jag inte säkert vad det är...tror det är ännu en lilje-fru. Hon är förvisso trevlig. En som kom extra för att hon ville bli gaddad av mig, sa hon har fullt förtroende till en, vilket är rätt skönt. Inte sa mycket snack och diskussioner, the way I like it. Mycket, mycket trevligare!

Tecknandet gar framat! Gör nu sa att jag har börjat engagera mig mer i utformningen av folks förlagor, de där jag kan. Är knepigt att vara kreativ med en skrift kan jag känna. Men intalar mig i skallen att jag maste visa upp varenda teckning för en lärare eller ngt, som en push. Visst gjorde jag helt ok förlagor förut men nu försöker jag bara anstränga mig mer. Och nu blir dte tecknande hemma efter studion varje afton..

Jag sa ju att jag skulle ta mig i kragen ;)

..hände mig igar. Eller kanske tva. Det första var att jag i min desperation även mailade megastudios, dvs alla de där som star högst upp pa pedestalen, har vunnit massor priser, vars studionamn som man har sett i tidningar sen man började köpa dom. De där som man egentligen inte tror att man har ngn chans pa.

Vad hände? De svarade faktiskt!

Och, en av dom skulle spara min förfragan, tyckte att mina jobb var helt okej och att jag var pa rätt spar. Jag blev knäpp. Jag blev taggad. Att fa komma in i den studion skulle vara över alla förhoppningar och drömmar. Det var en skön knuff med positivt bemötande.

Pa kvällen sen gjorde jag klart en förlaga till en kund och det är nog den vackraste ängel som jag nansin har tecknat. Om han inte vill ah den sa är det en skam för mänskligheten.

Det var mina 2 fantastiska grejer fran gardagen. I övrigt drömmer jag ännu om tatueringar pa nätterna. Minns inte längre om det var rosor inatt med, men det är ju bra att kreativiteten tickar.

Rent allmänt har helgen varit lyckad. Lyckats att träffa 2 vänner, inte druckit, sovit mycket och tecknat mycket. Maten har väl inte varit den bästa, men utöver det...Var inne pa Saturn igar pa jakt efter kabel till fotpedalen, och snubblade pa en Toten Hosen skiva. Kan man köpa en skiva för en enda song? JA det kan man! ÄNTLIGEN, kan jag lyssna pa Bonnie & Clyde när jag vill, en av världens bästa kärlekssanger.

Snodde Mucha´s studier av kvinnorhuvuden igar vid tecknandet. Bra övningar. Men mina rosor...där maste jag sparka igang mig. Inga mer studios har hört av sig f.ö.

Men jag mar bra. den här veckan kanske blir lite tradig, imorgon iaf da jag börjar jobba redan kl 11. Men det ska väl lösa sig.

Det var länge sen som jag vaknade av en tatueringsvision på natten/morronen. Men idag gjorde jag det! Klockan halv sju öppnade jag ögonen och slet efetr teckningsblocket. Jag tror att jag är på rätt väg och att kreativiteten är på väg att vakna igen. Igår satt jag och försökte göra flash igen, och insåg hur jäkla tafflig jag egentligen har blivit. Stressar linjerna, missar fina formgivningar. Får fram rosor som ser ut som de jag gjorde för 4 år sen...INTE okej.

 

 

Sen sov jag till elva, drömmandes om den perfekta rosen. Det var verkligen bara den. Jag gjorde linjerna, om och om igen i oändlighet till perfektion. Från klockan sju till halv elva imorse drömde jag om den där rosen.

 

Igår mailade jag även en ny studio och hade fått svar nu på morronen. De hade tyvärr ingen plats. Men dte tar inte slut där. Man går dit, man håller sig flytande. Om jag inte kan få in en fot någonstans så är det inget lönt. Jag måste tecknatecknateckna. Skulle ha lyssnat på Nico tidigare.

 

NU ska jag dricka kaffe, duscha, städa köket och sen dra ut.Posta grejer och dra förbi Marko. Köpa frukt. Och vässa pennor.

Ligger i sängen och betänker mitt liv. Ingen bra idé innan kaffet. Jag hatar att vakna pa mmorgonen och sakna. En san där morron där jag känner att jag vill dra direkt.

Jessica behöver ett moel. Ett land i sikte. En punkt att sträva efter.

Just nu känns allt helt plötsligt sa virrvarrigt igen. Men om ngt sa känns Tyskland rätt fel just nu. I september i ar kommer jag att ha varit här i 4 ar. Kan inte fatta att tiden har gatt sa fort. Och jag har ju ordnat allt i den tiden.

okej. Nu har jag kaffe och nu har jag pratat med mor. Ibland hjälper det bara att säga allt man tänker högt och sa har man mer struktur pa det. Jag tror att jag just fick lite struktur. 6 manader-ribban ligger kvar. Nu ska pengar sparas. Idag, städa, hälsa püa Isa pa sjukhus. Imorgon, posta bokföring...etc.

Nu ska jag lyssna pa Nordman och teckna! Ingen demo för Jässan idag - förlat Martin!