En produktiv "ledig" dag
Den lediga dagen började ju med sköldpadde-killen, som jag som människa gillar, jag menar ingenting negativt om honom om jag ger honom nickname "Blödarn".
Han blödde ur all färg den här ggn med. Det var riktigt riktigt synd. Vi slutade efetr 1.5 timmar och jag bad honom ringa sin husläkare och spekulera med honom lite vad som kan vara i görningen. För normalt är det inte.
Det händer ibland att en kund blöder väldigt mycket vid en sittning. Den vanligaste anledningen är att man helt enkelt har tatuerat väldigt länge, kanske runt fyra timmar, da tar kroppen inte in mer färg ofta, och allt blöder ut.
Andra anledningar kan vara att man har druckit alkohol, vilket tunnar ut blodet, eller tagit värktabletter, eller att man inte har ätit ordentligt/sovit ordentligt. Ibland kan det vara sa simpelt att man bara har en dalig dag, är lite konstigt. Har hänt mig med. Händer de flesta som gaddar sig ofta ngn gang.
Vid förra sittningen med Blödarn hände detta. Efter tre timmar lade jag ner, det gick inte att fa ngn färg alls att fastna i hans hud.
Tyvärr upprepades detta idag, till varan förtrytelse. Det var riktitg trakigt att packa in hans rygg och skicka hem honom.
Men jag var pa bra dag idag och lät mig inte ryckas ner för det! Drog till Altona och till Conrad, en affär som är en blandning av Media Markt och Byggmax. Dvs ett hopkok av husalarm, hemelektronik, instrument oooooch (min favoritdel) VERKTYG!!!!! Även elektroniska (lödkolbar med egen generator, borrmaskiner etc)...jag ville kolla upp deras strömgeneratorer.
Var sa fult, fragade en som jobbade där om de salde generatorer. Han tittade pa mig och fragade bara "Jaha, och vilken sort saker du?" Jag sa enkelt att jag inte visste sa stor skillnad pa olika, men att jag behövde en med in- och output, och att jag skulle använda den för tatuerande.
Han bara tittade pa mig som att jag var en jävla idiot, pekade at en riktning och gick. Fast det var okej, för även om han inte trodde att jag visste för fem öre vad jag letade efter, sa gjorde iaf jag det.
Drog runt och glodde mig blind i avdelningen, hittade min generator och noterade pris (tyvärr inte med stereo-kontakt... men kablar kan jag bygga om med lite pill) och sen köpte jag en ny fin avbitartang, skyddsplast för kablar i olika storlekar och gaffa-tejp. Härliga tider!
Sa nu ikväll har jag fixat min jäkla clipcord för hundrade gangen. En ny kostar 180-200 SEK sa om man kan fixa själv är det ju bra. Och jag gav ut över 300 SEK pa Conrad idag, soe... Men jag ska försöka dra av det, kastade in kvittot i bokföringen som jag gjorde nu i afton och haller tummarna!
Nu ska jag ringas med min grabb. Natti!
Han blödde ur all färg den här ggn med. Det var riktigt riktigt synd. Vi slutade efetr 1.5 timmar och jag bad honom ringa sin husläkare och spekulera med honom lite vad som kan vara i görningen. För normalt är det inte.
Det händer ibland att en kund blöder väldigt mycket vid en sittning. Den vanligaste anledningen är att man helt enkelt har tatuerat väldigt länge, kanske runt fyra timmar, da tar kroppen inte in mer färg ofta, och allt blöder ut.
Andra anledningar kan vara att man har druckit alkohol, vilket tunnar ut blodet, eller tagit värktabletter, eller att man inte har ätit ordentligt/sovit ordentligt. Ibland kan det vara sa simpelt att man bara har en dalig dag, är lite konstigt. Har hänt mig med. Händer de flesta som gaddar sig ofta ngn gang.
Vid förra sittningen med Blödarn hände detta. Efter tre timmar lade jag ner, det gick inte att fa ngn färg alls att fastna i hans hud.
Tyvärr upprepades detta idag, till varan förtrytelse. Det var riktitg trakigt att packa in hans rygg och skicka hem honom.
Men jag var pa bra dag idag och lät mig inte ryckas ner för det! Drog till Altona och till Conrad, en affär som är en blandning av Media Markt och Byggmax. Dvs ett hopkok av husalarm, hemelektronik, instrument oooooch (min favoritdel) VERKTYG!!!!! Även elektroniska (lödkolbar med egen generator, borrmaskiner etc)...jag ville kolla upp deras strömgeneratorer.
Var sa fult, fragade en som jobbade där om de salde generatorer. Han tittade pa mig och fragade bara "Jaha, och vilken sort saker du?" Jag sa enkelt att jag inte visste sa stor skillnad pa olika, men att jag behövde en med in- och output, och att jag skulle använda den för tatuerande.
Han bara tittade pa mig som att jag var en jävla idiot, pekade at en riktning och gick. Fast det var okej, för även om han inte trodde att jag visste för fem öre vad jag letade efter, sa gjorde iaf jag det.
Drog runt och glodde mig blind i avdelningen, hittade min generator och noterade pris (tyvärr inte med stereo-kontakt... men kablar kan jag bygga om med lite pill) och sen köpte jag en ny fin avbitartang, skyddsplast för kablar i olika storlekar och gaffa-tejp. Härliga tider!
Sa nu ikväll har jag fixat min jäkla clipcord för hundrade gangen. En ny kostar 180-200 SEK sa om man kan fixa själv är det ju bra. Och jag gav ut över 300 SEK pa Conrad idag, soe... Men jag ska försöka dra av det, kastade in kvittot i bokföringen som jag gjorde nu i afton och haller tummarna!
Nu ska jag ringas med min grabb. Natti!
Dags igen
Det var sa jävla rätt av mig att inte ga ut i lördags! Mitt inre hurrar!! Hade en skön dag igar, malade i akvarell för första ggn sen Herbert Hoffmann dog och hälsade pa Marko i hans studio. Han fragade igen när jag ska börja jobba hos honom. Jag skulle nog aldrig kunna göra det, pga min lojalitet till Merle, men en del av mig dras bort. Det är en lilje-fraga kan man säga. Nu ska jag snart iväg till studion och göra klart den där jäkla sköldpaddan.
Annars idag har jag lite annat att klura med, maste laga clipcords igen...Sa ska till den magiska Bygghandeln och köpa en toeng och skyddsplast/tejp. En del av mig gillar att löda och fixa, men det är ju ett sant jääääkla pill!!! Pillandet i mitt liv är en riktig jäkla stressfaktor.
Sa ska jag köpa äpplen med. Kanske.
Annars idag har jag lite annat att klura med, maste laga clipcords igen...Sa ska till den magiska Bygghandeln och köpa en toeng och skyddsplast/tejp. En del av mig gillar att löda och fixa, men det är ju ett sant jääääkla pill!!! Pillandet i mitt liv är en riktig jäkla stressfaktor.
Sa ska jag köpa äpplen med. Kanske.
Jag och de Gamla Gubbsen
När jag kom in på tatuerarlinjen som 17-åring så hade jag egentligen en väldigt vag bild av de olika stilarna som fanns. Jag tänkte old school och japanskt, men jag hade aldrig tidigare tecknat något av det.
Mia och jag tog till penna och papper där på Sherrard Street samma kväll som vi hade myntat idén och till tonerna av Social Distortion eller om det var Dropkick började vi teckna med bläckpenna vid „köksbordet“.
Jag har ännu kvar en eller två av de där första „tatueringarna“ någonstans. Det är en blandning av fyrklöver, pints med guiness, grisar och pinuppor (men de ser mer ut som fullfjädrade porrfilmsskådisar).
När jag kom tillbaka till Sverige började jag skolan igen, och gick systematiskt igenom skolbiblioteket i jakt på böcker om tatueringar. Det var en del om MC-knuttar (bilder av gubbs i skinnställ med sönderbleknade gaddar från 70- och 80-talet på armarna), cirkus-freaks a la 80-tal från USA (psykedelisk dynga), OCH en fet bildbok sammanställd av Henk Schiffmacher.
(Henk är en pionjär inom tatuerande från Holland. Bedriver egen studio, ger ut böcker och är även aktiv konstmålare.)
Den där boken kom att bli min bibel. Det var ett exemplar som man inte fick låna hem, så jag kopierade massor av sidor och smugglade ut. Den innehöll gammal flash från USA, England, Danmark...u name it.
Det här var året man blev 18, det vill säga tatueringsmyndig, och jag hade höga förväntningar på mig själv, på hela processen. Jag drogs till hela tatuerarfenomenet otroligt starkt, och det var de här gamla anorna som jag ville insupa. Jag kunde identifiera mig med old schoolen, det var den tatuerar-traditionen som hörde ihop med det jag såg som min egna historia. Motiven med svalor, rosor, skepp, jag förknippade det främst med frihet och jakten på frihet och sitt egna inre sökande.
När jag blygsamt började försöka rita egen flash så var det de här kopierade bilderna som jag stirrade mig blind på. Vill minnas att jag började försöka göra rosor. Då var det Sailor Jerry som stod till tjänst. Han lägger alltid till så sköna „kringel“-detaljer på sina flash, det var det första som jag började försöka efterapa. Jag tycker än idag att hans flash är något av det bästa som finns och jag är så jäkla glad över att hans arbeten inte har exploaterats på det viset som Ed Hardys grejer har.
Jag undrar i mitt stilla sinne vad Jerry skulle tycka om han hann se vad Ed gjorde med sin flash. De stod varandra nära och Ed var den första som stod erbjuden att köpa Jerrys shop på Honolulu efter hans död. Jag tror inte att han hade gillat det, med tanke på hur mycket han själv kämpade för att behålla hemligheterna kring sitt yrke hemliga. Det inkluderade att också att hemlighålla populära designs.
Min andra tatuering som jag fick (det var Steffe som trollade dit dom) var 100% direkt avbildat från en gammal flash av Tattoo Peter. Två rosor. Tattoo Peter var en nederlänsk tatuerare som öppnade Amsterdams första studio år 1955. Han dog 1984. Det var väl på sitt sätt lite utav en hyllning till en gammal pionjär. De kommer alltid att symbolisera min start och min jakt i de där böckerna efter de gamla gubbsens hemligheter.
Alla de där gubbsen kunde blanda sina egna pigment, bygga sina egna maskiner och löda sina egna nålar. Jag älskar att läsa intervjuer och reportage och titta på bilder om dom. Och jag önskar så gärna att jag kunde besöka dom en och en och proppa skallen full med allt de har att säga. Helst skulle jag vilja åka bort och ha maskin-workshop i en månad. Det skulle vara så jävla häftigt.
Jag skulle hemskt gärna vilja ta en runda till Amsterdam och kolla runt i horkvarteren där på gamla studios, och jag skulle vilja ta en runda till Les Skuse´s gamla hemkvarter i Bristol.
Att glo på bilder kom att bli min största hobby de närmaste åren. Därigenom fick jag min första nyttbara kunskap till tatuerandet. Jag försökte se knepen och hemligheterna i utförandet av en tatuering: vad kunde man göra, vad gick inte att göra, hur var storleken på den placeringen, vilka färger fanns inte osv osv. Jag studerade den gamla flashen och glodde sönder bilder i tidningar. Mycket valdes bort, det var old school som stod i förgrunden till allt.
Haha, det märktes av i skolan med! Jag gick bild & form och min ena klasslärare skymfade ständigt mina tatueringstidningar som jag släpade runt på. Hon pekade på bilderna och sa „en femåring kan ju rita det här!“ Min lärare i keramik invände när jag sa att jag inte kunde koncentrera mig på findetaljerna i lerklumpen till kruka som jag höll på med. „Men jag såg ju förut hur du satt och ritade den där tatueringen eller-vad-det-var och då kunde du ju koncentrera dig!“
Att få ordning på min old school kom att genomsyra det mesta som jag gjorde. Jag har hört nu av en annan gammal klasskompis att min lärare bett gamla elever komma tillbaka och berätta för de yngre klasserna hur de har studerat vidare och vad de nu gör yrkesmässigt.
Där har vi ett föredrag där jag skulle kunna kicka ass ;)
Adult Life
Jag är tillbaka i min vardag.
Meeeeeen...(finns alltid ett men)
Jag gillar dte inte riktigt. Antar att det är helt förväntat efter att man har varit i gamla Svedala och faktiskt haft dte bra. Och sa kom jag till jobbet imorse och da har nya strömgeneratorn pajat och självklart glappar den gamla clipcorden som man redan lagat en gang. Sa nu maste man klippa sladdar och löda (maste bli pa mandag da jag även ska jobba extra och göra kassabok). Sa man hade en "air" av allmän stress pa en gang.
Arbetsdagen blev dock ok och vädret var rätt fint idag, sa andades en sväng efetr jobbet, köpte lite nya skivor, funderade pa ännu en ny gadd (självklart sammankopplat till tema "hem"), handlade mat och drog hem.
Sen jag kom hem har jag käkat lite och spelat/lyssnat pa Bob Dylan (sa jäkla bra karln är), snackat med Lucy, druckit té och försökt bestämma mig lite runt om jag nu verkligen ska hitta pa ngt idag eller inte. Smsade Olli men han verkar vara uppe i ngt psykiskt kaos sa vette faan om vi ses ikväll.
Och en del av mig vill bli av med all den här inre oron som jag har idag och träffa lite folk och ga ut, sen har vi den andra halvan som bara funderar pa att ga och llägga sig.
Hehe, och den tredje halvan som fick snilleblixten att tatuera mina fötter själv pa mandag...det finns ju bara sa manga ställen som jag kan na pa mig själv. Blöööö.
Trista Jässan: nykterist, celibatlevande ensamvarg (men tre-sprakig), grönsakstuggare som mar bäst med hög musik samtidigt som hon massakerar sin hud med ännu en endast för henne förstaende djup metafor eller skriksjunger Bob Dylan av daligt eget självackompanjemang pa gitarren.
Sen fanns en gang i tiden
Kaos-Jässan: alkolist, helgvandal, självplagare, hobby-boxare utan socialt omdöme, som skrikskrattande hoppade ner i varenda jäkla brunn med en krossad flaska i handen 1-2 ggr i veckan. Och som irrade runt i hamnen varje söndagseftermiddag.
Henne träffade jag senast ngn gang i början av 2010, och fick en glimt av henne i London när hon dansade pa ett biljardbord. Tror dock inte att jag saknar henne sa heeemskt mycket. Hon var en rolig avkoppling ibland men oftast en börda.
Och Trista Jässan är väl mer Vuxna Jässan, som säger till sig själv att hon maste spara pengar, och ännu är hostig och trött fran veckans resande. Och jag ska ju ut nästa helg. So what the fuck.
Jag brukade vara väldigt rädd för att bli vuxen. i den mening att jag inte ville bli det som det för mig innebar: att lägga alla sina vilda drömmar pa hyllan, ha ett jobb man inte gillade, gifta sig tidigt, skaffa ungar, bil och brevlada pa "Vanliga gatan 666". Och spendera resten av livet med att tappa fokus pa den inre viljan, böja sig för reklamer för nya tofflor och nya färdigrätter och bara tänka pa det jävla pensionssparandet och den rätta raden pa Tipset.
OCH att självklart antingen skilja sig eller leva vidare med en partner som man inte hade sex med "längre".
Men jag tror att jag börjar bli vuxen. Nu senaste aret i en rätt dramatisk takt. Att jag nu jobbar med tatuerandet är verkligen den största grunden till detta. Jag maste planera min ekonomi, sköta egen bokföring, kan inte tokfesta längre eller "bara dra" en helg eller "vara sjuk" bara utan vidare.
Att ta mer ansvar för sin framtid och sin tillvaro och se till att det tickar framat (och det kan bara jag se till) betyder inte att man maste ge efter för samhällets stereotyper. Man har väl fattat att man inte per automatik kommer lämna sig själv och det som man identifierar sig själv med bara utifran dessa.
Jag överraskar faktiskt mig själv rätt bra med mina tankegangar nu för tiden. Men samtidigt har jag en bra känsla i kroppen, kanske har jag äntligen hittat ngn form av ro som jag har letat efter i väldigt manga ar. Hm, ja jag har absolut inte hittat det helt, men jag har en del av det faktiskt.
Jag gillade aldrig min inre oro, den slet runt mig och drev mig till totalt vansinne ibland. Och det minns jag tydligt nog för att inte förebra mig själv ifall jag väljer att ta det lugnt en lördagkväll hemma igen istället för att dra ut och försöka bli av med det där plagande kliandet i skallen.
Och jag har börjat dricka varm choklad ibland. Det har jag inte gjort sen jag var kanske tio. En lugnande inverkan har det :)
Meeeeeen...(finns alltid ett men)
Jag gillar dte inte riktigt. Antar att det är helt förväntat efter att man har varit i gamla Svedala och faktiskt haft dte bra. Och sa kom jag till jobbet imorse och da har nya strömgeneratorn pajat och självklart glappar den gamla clipcorden som man redan lagat en gang. Sa nu maste man klippa sladdar och löda (maste bli pa mandag da jag även ska jobba extra och göra kassabok). Sa man hade en "air" av allmän stress pa en gang.
Arbetsdagen blev dock ok och vädret var rätt fint idag, sa andades en sväng efetr jobbet, köpte lite nya skivor, funderade pa ännu en ny gadd (självklart sammankopplat till tema "hem"), handlade mat och drog hem.
Sen jag kom hem har jag käkat lite och spelat/lyssnat pa Bob Dylan (sa jäkla bra karln är), snackat med Lucy, druckit té och försökt bestämma mig lite runt om jag nu verkligen ska hitta pa ngt idag eller inte. Smsade Olli men han verkar vara uppe i ngt psykiskt kaos sa vette faan om vi ses ikväll.
Och en del av mig vill bli av med all den här inre oron som jag har idag och träffa lite folk och ga ut, sen har vi den andra halvan som bara funderar pa att ga och llägga sig.
Hehe, och den tredje halvan som fick snilleblixten att tatuera mina fötter själv pa mandag...det finns ju bara sa manga ställen som jag kan na pa mig själv. Blöööö.
Trista Jässan: nykterist, celibatlevande ensamvarg (men tre-sprakig), grönsakstuggare som mar bäst med hög musik samtidigt som hon massakerar sin hud med ännu en endast för henne förstaende djup metafor eller skriksjunger Bob Dylan av daligt eget självackompanjemang pa gitarren.
Sen fanns en gang i tiden
Kaos-Jässan: alkolist, helgvandal, självplagare, hobby-boxare utan socialt omdöme, som skrikskrattande hoppade ner i varenda jäkla brunn med en krossad flaska i handen 1-2 ggr i veckan. Och som irrade runt i hamnen varje söndagseftermiddag.
Henne träffade jag senast ngn gang i början av 2010, och fick en glimt av henne i London när hon dansade pa ett biljardbord. Tror dock inte att jag saknar henne sa heeemskt mycket. Hon var en rolig avkoppling ibland men oftast en börda.
Och Trista Jässan är väl mer Vuxna Jässan, som säger till sig själv att hon maste spara pengar, och ännu är hostig och trött fran veckans resande. Och jag ska ju ut nästa helg. So what the fuck.
Jag brukade vara väldigt rädd för att bli vuxen. i den mening att jag inte ville bli det som det för mig innebar: att lägga alla sina vilda drömmar pa hyllan, ha ett jobb man inte gillade, gifta sig tidigt, skaffa ungar, bil och brevlada pa "Vanliga gatan 666". Och spendera resten av livet med att tappa fokus pa den inre viljan, böja sig för reklamer för nya tofflor och nya färdigrätter och bara tänka pa det jävla pensionssparandet och den rätta raden pa Tipset.
OCH att självklart antingen skilja sig eller leva vidare med en partner som man inte hade sex med "längre".
Men jag tror att jag börjar bli vuxen. Nu senaste aret i en rätt dramatisk takt. Att jag nu jobbar med tatuerandet är verkligen den största grunden till detta. Jag maste planera min ekonomi, sköta egen bokföring, kan inte tokfesta längre eller "bara dra" en helg eller "vara sjuk" bara utan vidare.
Att ta mer ansvar för sin framtid och sin tillvaro och se till att det tickar framat (och det kan bara jag se till) betyder inte att man maste ge efter för samhällets stereotyper. Man har väl fattat att man inte per automatik kommer lämna sig själv och det som man identifierar sig själv med bara utifran dessa.
Jag överraskar faktiskt mig själv rätt bra med mina tankegangar nu för tiden. Men samtidigt har jag en bra känsla i kroppen, kanske har jag äntligen hittat ngn form av ro som jag har letat efter i väldigt manga ar. Hm, ja jag har absolut inte hittat det helt, men jag har en del av det faktiskt.
Jag gillade aldrig min inre oro, den slet runt mig och drev mig till totalt vansinne ibland. Och det minns jag tydligt nog för att inte förebra mig själv ifall jag väljer att ta det lugnt en lördagkväll hemma igen istället för att dra ut och försöka bli av med det där plagande kliandet i skallen.
Och jag har börjat dricka varm choklad ibland. Det har jag inte gjort sen jag var kanske tio. En lugnande inverkan har det :)
Mars mars moene
Frukost av Balkan Beat Box och svart kaffe. Glömde att jag ville sno mjölk att ha i och nu orkar jag inte smyga till kylen. Aja.
Ska dra snart iaf! Idag, normal sluttid pa arbetsdagen, sa jävla skööönt! En kund, som nog kan bli rätt kul dessutom, men maste vara skapligt i studion och läsa igenom mina nya försäkringspapper (Andreas ringde i mondags och berättade att han har förhandlat ner den med en tusenlapp, YES) och förbereda motivet. Sa blir nog en bra dag. Hoppas jag.
Har sovit lite blandat och drömt om skissblock (mitt undermedvetna tells me its back to work). Olli hörde av sig igar pa vägen hem och tyckte dte var dags att ses, och det är det ta mig faan! Sa han kommer kanske över ikväll sa vi kan käka massor mat och kolla pa förnedringstv.
Dock tänker jag fr.o.m idag ga ner de där 5 kg... Sa jag far väl sta emot vinet och Ben & Jerrys som efterätt....booooring....but I am a boring motherfucker so what the fuck.
Jag kanske ska försöka se mars som min reningsmanad. Tokköpa MER sunda grejer och kanske ga sa langt som ett göra min egna sesammjölk o allt det där. Jag hade ju tänkt det. Fick igarkväl lett tokdrag att..nää. gör det inte i vilket fall. och den 14e är sista sittningen hos El General.
Nej dricka massor ingefära, leva pa luft och skissa ihjäl mig, det är vad jag borde göra i mars.
Ska dra snart iaf! Idag, normal sluttid pa arbetsdagen, sa jävla skööönt! En kund, som nog kan bli rätt kul dessutom, men maste vara skapligt i studion och läsa igenom mina nya försäkringspapper (Andreas ringde i mondags och berättade att han har förhandlat ner den med en tusenlapp, YES) och förbereda motivet. Sa blir nog en bra dag. Hoppas jag.
Har sovit lite blandat och drömt om skissblock (mitt undermedvetna tells me its back to work). Olli hörde av sig igar pa vägen hem och tyckte dte var dags att ses, och det är det ta mig faan! Sa han kommer kanske över ikväll sa vi kan käka massor mat och kolla pa förnedringstv.
Dock tänker jag fr.o.m idag ga ner de där 5 kg... Sa jag far väl sta emot vinet och Ben & Jerrys som efterätt....booooring....but I am a boring motherfucker so what the fuck.
Jag kanske ska försöka se mars som min reningsmanad. Tokköpa MER sunda grejer och kanske ga sa langt som ett göra min egna sesammjölk o allt det där. Jag hade ju tänkt det. Fick igarkväl lett tokdrag att..nää. gör det inte i vilket fall. och den 14e är sista sittningen hos El General.
Nej dricka massor ingefära, leva pa luft och skissa ihjäl mig, det är vad jag borde göra i mars.
Hemlängtan?
Färskt hemma i Tyskland igen. Landade runt halv tva tror jag, och har precis kastat in en maskin tvätt och snackat med Dominik en sväng innan han drog och handlade. Borde egentligen med handla men vill nog tagga ner först och landa lite. Skönt att det inte är ngn snö här ;)
Jag maste säga at tdet här nog var ett av de bästa Sverigebesöken jag har haft. Ironiskt nog, man aker iväg tokstressad, sjuk och ska pa blixtvisit för att begrava sin farfar!
Jag vet inte riktigt vad det var. Jag hade inte heller en positiv inställning till ngt först när jag akte.
Första kvällen sov jag hos Johan för första ggn i hans hem och det var en jättemysig kväll och man fick lugna ner sig lite och dratta i säng skapligt. Innan jag tog en Swebus till Mjölby dagen efter hängde jag med Pissa ngn timme som kom upp till Sthlm samma dag för att träffa sin kille. Runt där ngnstans började jag nog att lugna mig lite, men som alltid var jag skeptiskt till att besöka Mjölby och att träffa familjen, och hemskt nervös inför begravningen.
Men allt gick som sagt skamlöst bra.
Pa ceremonin var bara närmsta familjen, det vill säga bara ansikten som jag känner och bara namn som jag kan. Mina systrar var där, far och Rosita, min faster, hennes man och mina kusiner, den enes fru (varav inga jag har sett pa över fem ar), min farbror och lilla farmor. Det var en enkel ceremoni och väldigt fint, massor av blommor, tva psalmer och en präst (saklart).
Vid ett tillfälle var jag dock pa väg att börja skratta i kyrkan, oc hdet var när vi skulle sjunga första psalmen. Jag vet inte hur det var, om det bara var världens längsta intro eller om vi alla var vilsna. Men orgeln spelade och spelade och ingen gav ifran sigett pip...och dte är för mig pa ngt vis min familj i ett nötskal. Och prästen kunde inte fa ur ngn av oss ett endaste "amen". Inte en enda gang.
Vi träffas sa sällan vi i närmaste familjen ,trots att vi alla bor i samma omrade (utom vi systrar) och alla är medvetna om varandra. Det försvann väl främst när farmor och farfar separerade. Deras hem var annars alltid mötesplatsen, vid jul eller sa.
Jag är egentligen väldigt fäst vid familjen pa min fars sida. Jag antar att mycket av dte beror pa att det är dom man har haft mest att göra med genom aret, men jag har alltid den här känslan av att vi är samma skrot och korn helt enkelt, och jag tycker ocksa att vi är en förbannat egen och rolig släkt!
Det kändes faktiskt väldigt mycket som om farfars begravning enade oss lite. Det var en skön känsla att ha alla samlade, och efterat i församlingshemmet var dte mer skratt än grat som fyllde rummet. Jag har inte känt mig sa lättsam med min familj sedan jag var liten som under denna resa. Man kunde prata med alla, och vi var sa öppna emot varandra (upplevde jag det iaf) och dte var bara skönt. Och det var väldigt skönt att prata med pappa, alltihopa där :) Det kändes som om vi sag varandra i ett annat ljus för första ggn pa länge.
Det här var första resan sen min flytt da jag kände att jag inte ville lämna Sverige. En konstig insikt. Jag kan nog inte föreställa mig att flytta tillbaka till Mjölby igen, men att vara närmare familjen skulle faktiskt vara skönt.
Dagen efter akte jag till Stockholm igen, dvs igar, och var hos Johan till idag. Fick träffa hans far och lillebror för första ggn pa kvällen, vi var där och käkade. Läskigt, men kul!
Nu ska jag..ja vad ska jag göra? Det är ju faktiskt fint väder ute. Men ska packa undan väskan ordentligt först.
Jag maste säga at tdet här nog var ett av de bästa Sverigebesöken jag har haft. Ironiskt nog, man aker iväg tokstressad, sjuk och ska pa blixtvisit för att begrava sin farfar!
Jag vet inte riktigt vad det var. Jag hade inte heller en positiv inställning till ngt först när jag akte.
Första kvällen sov jag hos Johan för första ggn i hans hem och det var en jättemysig kväll och man fick lugna ner sig lite och dratta i säng skapligt. Innan jag tog en Swebus till Mjölby dagen efter hängde jag med Pissa ngn timme som kom upp till Sthlm samma dag för att träffa sin kille. Runt där ngnstans började jag nog att lugna mig lite, men som alltid var jag skeptiskt till att besöka Mjölby och att träffa familjen, och hemskt nervös inför begravningen.
Men allt gick som sagt skamlöst bra.
Pa ceremonin var bara närmsta familjen, det vill säga bara ansikten som jag känner och bara namn som jag kan. Mina systrar var där, far och Rosita, min faster, hennes man och mina kusiner, den enes fru (varav inga jag har sett pa över fem ar), min farbror och lilla farmor. Det var en enkel ceremoni och väldigt fint, massor av blommor, tva psalmer och en präst (saklart).
Vid ett tillfälle var jag dock pa väg att börja skratta i kyrkan, oc hdet var när vi skulle sjunga första psalmen. Jag vet inte hur det var, om det bara var världens längsta intro eller om vi alla var vilsna. Men orgeln spelade och spelade och ingen gav ifran sigett pip...och dte är för mig pa ngt vis min familj i ett nötskal. Och prästen kunde inte fa ur ngn av oss ett endaste "amen". Inte en enda gang.
Vi träffas sa sällan vi i närmaste familjen ,trots att vi alla bor i samma omrade (utom vi systrar) och alla är medvetna om varandra. Det försvann väl främst när farmor och farfar separerade. Deras hem var annars alltid mötesplatsen, vid jul eller sa.
Jag är egentligen väldigt fäst vid familjen pa min fars sida. Jag antar att mycket av dte beror pa att det är dom man har haft mest att göra med genom aret, men jag har alltid den här känslan av att vi är samma skrot och korn helt enkelt, och jag tycker ocksa att vi är en förbannat egen och rolig släkt!
Det kändes faktiskt väldigt mycket som om farfars begravning enade oss lite. Det var en skön känsla att ha alla samlade, och efterat i församlingshemmet var dte mer skratt än grat som fyllde rummet. Jag har inte känt mig sa lättsam med min familj sedan jag var liten som under denna resa. Man kunde prata med alla, och vi var sa öppna emot varandra (upplevde jag det iaf) och dte var bara skönt. Och det var väldigt skönt att prata med pappa, alltihopa där :) Det kändes som om vi sag varandra i ett annat ljus för första ggn pa länge.
Det här var första resan sen min flytt da jag kände att jag inte ville lämna Sverige. En konstig insikt. Jag kan nog inte föreställa mig att flytta tillbaka till Mjölby igen, men att vara närmare familjen skulle faktiskt vara skönt.
Dagen efter akte jag till Stockholm igen, dvs igar, och var hos Johan till idag. Fick träffa hans far och lillebror för första ggn pa kvällen, vi var där och käkade. Läskigt, men kul!
Nu ska jag..ja vad ska jag göra? Det är ju faktiskt fint väder ute. Men ska packa undan väskan ordentligt först.
Noooo
Nu har jag varit i Sverige i snart ett dygn, och jag känner mig så jäkla virrig. Sitter just nu i en lägenhet i Nacka med Bolibompa nonstop i bakgrunden och känner mig bara trött och virrig. Johan delar ut post.
Fuck det är Tobbe Trollkarl.
Ska träffa Pissa är det tänkt. Hon är i Vårberga. Hahaha, påminner mig på ngt sätt när vi var på den skumma partygrillningen i skogen i Motala (den gången kängan hamnade i lägerelden) och jag försökte nå henne nästa dag men fick dra ihop ett rescue team för att komma in i äckelpunkarens lägenhet och rädda henne undan plastlaman (its a great story).
Nej faan här kan jag inte sitta. Jag måste ut. Vart vet jag inte.
Fuck det är Tobbe Trollkarl.
Ska träffa Pissa är det tänkt. Hon är i Vårberga. Hahaha, påminner mig på ngt sätt när vi var på den skumma partygrillningen i skogen i Motala (den gången kängan hamnade i lägerelden) och jag försökte nå henne nästa dag men fick dra ihop ett rescue team för att komma in i äckelpunkarens lägenhet och rädda henne undan plastlaman (its a great story).
Nej faan här kan jag inte sitta. Jag måste ut. Vart vet jag inte.
Kaostanten
Tolv till atta har jag sovit natten igenom, skööönt. Köpte ett relax-té förra veckan och det funkar sa jäkla bra, som om man blir helt nedsövd! Trött blir man ,men jag somnar kanske inte in sa fort. Men jag sover djupt. Drömmarna är dock där, men inga farliga just nu.
Sa! Idag flyger jag till Sverige. Jag flyger egentligen relativt ofta, ett par ggr om aret, men aldrig har jag varit sa daligt organiserad som denna gang. Vet inte vad jag ska ha med mig, har ingen koll...Men nu har jag styrt upp dte rätt bra. Tur det, för jag ska snart ut genom dörrn här.
Gardagen var grädden pa moset pa min monsterhelt. Jag kom ut till studion redan vid halv tolv, satt och rullade tummarna till halv tva och försökte halla mig vaken med ska och citronvatten tills min kund kom. Honom var jag tvungen att lägga ner vid halv fyra-fyra. Första halvtimmen gick bra, sen började han att blöda ut varenda linje. När jag försökte fylla i mindre partier blev dte luckor överallt...
Svinjobbigt. Jag ville bara fa honom klar men ingenting gick. Sa jag gjorde dne typ halvklar och gav honom en ny tid, det lät sig inte hjälpas.
Sen var jag tvungen att stressa iväg och ta en kaffe med en tjejkompis, SOM jag inte känner sa jätteväl (hon är mer en bekant till en kompis) men som propsade pa att träffa mig. Fikat visade sig mer vara om att hon ville visa en ny gadd och berätta att hennes kille lämnat henne.
När jag kom hem ville jag bara dö. Mne först städade jag lägenheten och tog ett bad. Kom pa att jag inte ätit, och inte dirket hade mat hemma heller. Klockan var redan halv nio. Gjorde en dundermacka med pickles och tofu. Sen pratade med Johan, dricka knock-out té och lägga mig.
Faan jag har inte haft en normal helg pa hundra ar. Och man bara tracklar sig igenom allt...Hoppas allt känns bättre när jag är borta ett par dagar. Inte konstigt att man blir sjuk, och inte konstigt att man aldrig blir frisk. Är kallt i Sverige har jag förstatt.
Vad sa han Glans om sverige?
"Det är mörkt 360 dagar om aret, och kallt som en eskimas rövhal, man blir deprimerad, har ett skitjobb"
Ngt i den stilen.
Sa! Idag flyger jag till Sverige. Jag flyger egentligen relativt ofta, ett par ggr om aret, men aldrig har jag varit sa daligt organiserad som denna gang. Vet inte vad jag ska ha med mig, har ingen koll...Men nu har jag styrt upp dte rätt bra. Tur det, för jag ska snart ut genom dörrn här.
Gardagen var grädden pa moset pa min monsterhelt. Jag kom ut till studion redan vid halv tolv, satt och rullade tummarna till halv tva och försökte halla mig vaken med ska och citronvatten tills min kund kom. Honom var jag tvungen att lägga ner vid halv fyra-fyra. Första halvtimmen gick bra, sen började han att blöda ut varenda linje. När jag försökte fylla i mindre partier blev dte luckor överallt...
Svinjobbigt. Jag ville bara fa honom klar men ingenting gick. Sa jag gjorde dne typ halvklar och gav honom en ny tid, det lät sig inte hjälpas.
Sen var jag tvungen att stressa iväg och ta en kaffe med en tjejkompis, SOM jag inte känner sa jätteväl (hon är mer en bekant till en kompis) men som propsade pa att träffa mig. Fikat visade sig mer vara om att hon ville visa en ny gadd och berätta att hennes kille lämnat henne.
När jag kom hem ville jag bara dö. Mne först städade jag lägenheten och tog ett bad. Kom pa att jag inte ätit, och inte dirket hade mat hemma heller. Klockan var redan halv nio. Gjorde en dundermacka med pickles och tofu. Sen pratade med Johan, dricka knock-out té och lägga mig.
Faan jag har inte haft en normal helg pa hundra ar. Och man bara tracklar sig igenom allt...Hoppas allt känns bättre när jag är borta ett par dagar. Inte konstigt att man blir sjuk, och inte konstigt att man aldrig blir frisk. Är kallt i Sverige har jag förstatt.
Vad sa han Glans om sverige?
"Det är mörkt 360 dagar om aret, och kallt som en eskimas rövhal, man blir deprimerad, har ett skitjobb"
Ngt i den stilen.
Sunday bloody sunday
Del ett av monsterhelgen är avklarad, den s.k. lördagen, när vanligt folk lägger fötterna pa vardagsrumsbordet, käkar chips och kollar pa langfilm med familjen, alternativt kanske gar pa bio/krog/restaurang.
Jag jobbade! :D (Saknar vanliga helgrutiner ibland ;´( ))
Ringde min termin fran fredagen som jag inte kunde ta eftersom jag var sjuk och hade doktorsbesök, pillerfest och sen heldag i sängen med MTV och han var den suraste jävla f***** jag har haft att göra med pa länge. Det är en jobbig sak när ens kunder visar att de inte respekterar dig och ditt jobb.
Han hade tagit en halvdag ledigt för var sittning och självklart är det förargligt att jag blev sjuk, men han var jätteotrevlig bade mot mig och mot Sascha som ringde honom pa fredagen för att berätta att jag var sjuk. Jag förklarade för honom att jag inte hade kunnat göra det annorlunda och att det är förargligt för mig med, att jag nu maste jobba hela helgen och nästa ochochoch.
Jag bokade in honom nästa lördag efter stängning. Merle blev jättearg när hon fick höra hur otrevlig han varit, sa hon ringde upp honom igen för att säga att om han var sa onöjd sa kunde han skita i att komma helt (girl poweeer).
Det slutade med att han och jag bokade in en helt ny tid i april, sa vi gör klart allt i en sittning och aldrig mer behöver se varandra. Men han var trevlig efter Merles tillrättavisning och bad även om ursäkt.
Sen gjorde jag äntligen klart Muerte-frun!!!
Jättekul! Mitt första motiv med ett riktigt ansikte! En av de bästa tatueringarna som jag nansin har gjort enligt mig själv. Ett fel upptäckte jag dock när jag tittade pa bilderna igar, och det gjorde mig sa besviken att jag knappt ville publicera den alls...men nu gör jag visst det. Egentligen är jag väl nöjd med den. Jag börjar lära mig.
Sen började jag att busa runt pa Saschas knä, vi skulle göra alla linjerna pa pantern. Hehehe, använde en megastor nal och dte var sa jäkla mäktigt, jag var Gud med en Edding-penna!! Fick värsta kicken av att göra sa tjocka linjer :))))
Hehe, ja, det är hans knä....ajajajaj...Han fragade vad jag ville ha av honom men kunde inte komma mig för att be om pengar, sa antar att jag kommer att skaffa mig ngr gratispiercings framöver. Lite fler i öronen kanske..är ingen piercingmänniska direkt.
Sen var hela teamet hos greken och käkade obeskrivliga mängder av tzatziki, färskt bröd och annan mat. Var helt sjukt. Jag beställde en kaffe och en av servitörerna sag att jag beundrade koppen sa mycket (den hade en sa skön passform i handen) att han gav mig en (med fat!!) som present!
Sen när vi trodde att vi snart var redo att dra kom de in med en bricka överraskningsefterätt! Det var gelato, kvark med färsk honung och pekannötter och tiramisú. Vi trodde att vi skulle dö, men at upp allt.
Jag var hemma vid kvart i elva sa var rätt perfekt. Somnade ganska fort och har sovit rätt bra. Drömt om tatuerande hela natten. Är rätt konstigt hur maskinsurret förföljer en.
Nu är det kaffe och snart bär dte av till studion igen, för en extratermin. Tror jag ska plaga honom lite extra: har med min cd med säckpipor ;)
Jag jobbade! :D (Saknar vanliga helgrutiner ibland ;´( ))
Ringde min termin fran fredagen som jag inte kunde ta eftersom jag var sjuk och hade doktorsbesök, pillerfest och sen heldag i sängen med MTV och han var den suraste jävla f***** jag har haft att göra med pa länge. Det är en jobbig sak när ens kunder visar att de inte respekterar dig och ditt jobb.
Han hade tagit en halvdag ledigt för var sittning och självklart är det förargligt att jag blev sjuk, men han var jätteotrevlig bade mot mig och mot Sascha som ringde honom pa fredagen för att berätta att jag var sjuk. Jag förklarade för honom att jag inte hade kunnat göra det annorlunda och att det är förargligt för mig med, att jag nu maste jobba hela helgen och nästa ochochoch.
Jag bokade in honom nästa lördag efter stängning. Merle blev jättearg när hon fick höra hur otrevlig han varit, sa hon ringde upp honom igen för att säga att om han var sa onöjd sa kunde han skita i att komma helt (girl poweeer).
Det slutade med att han och jag bokade in en helt ny tid i april, sa vi gör klart allt i en sittning och aldrig mer behöver se varandra. Men han var trevlig efter Merles tillrättavisning och bad även om ursäkt.
Sen gjorde jag äntligen klart Muerte-frun!!!
Jättekul! Mitt första motiv med ett riktigt ansikte! En av de bästa tatueringarna som jag nansin har gjort enligt mig själv. Ett fel upptäckte jag dock när jag tittade pa bilderna igar, och det gjorde mig sa besviken att jag knappt ville publicera den alls...men nu gör jag visst det. Egentligen är jag väl nöjd med den. Jag börjar lära mig.
Sen började jag att busa runt pa Saschas knä, vi skulle göra alla linjerna pa pantern. Hehehe, använde en megastor nal och dte var sa jäkla mäktigt, jag var Gud med en Edding-penna!! Fick värsta kicken av att göra sa tjocka linjer :))))
Hehe, ja, det är hans knä....ajajajaj...Han fragade vad jag ville ha av honom men kunde inte komma mig för att be om pengar, sa antar att jag kommer att skaffa mig ngr gratispiercings framöver. Lite fler i öronen kanske..är ingen piercingmänniska direkt.
Sen var hela teamet hos greken och käkade obeskrivliga mängder av tzatziki, färskt bröd och annan mat. Var helt sjukt. Jag beställde en kaffe och en av servitörerna sag att jag beundrade koppen sa mycket (den hade en sa skön passform i handen) att han gav mig en (med fat!!) som present!
Sen när vi trodde att vi snart var redo att dra kom de in med en bricka överraskningsefterätt! Det var gelato, kvark med färsk honung och pekannötter och tiramisú. Vi trodde att vi skulle dö, men at upp allt.
Jag var hemma vid kvart i elva sa var rätt perfekt. Somnade ganska fort och har sovit rätt bra. Drömt om tatuerande hela natten. Är rätt konstigt hur maskinsurret förföljer en.
Nu är det kaffe och snart bär dte av till studion igen, för en extratermin. Tror jag ska plaga honom lite extra: har med min cd med säckpipor ;)
Utkast: Feb. 19, 2011
Idag är dte fransk frukost med svart kaffe (minus cigaretter). Och piller (men da blir det väl NY Style??).
Sov rätt bra, däckade strax efter tolv (fast jag ville somna tidigare) och vaknade aldrig under natten förrän kvart över eight. Bättre än de senaste tva kl sju-dagarna iaf. Jag vaknade faktiskt med en nöjd känsla, tills jag insag vad jag hade drömt. Da började jag känna mig lite olustig. Mne jga kommer över det.
Sen var min vag otrevlig mot mig. Är över det jävla 70 kg-sträcket igen. Men dte ska vi ändra!
Jag är inte direkt redo för Kickass-helgen men jag ska försöka! Först upp idag: att göra klart min första muerte-fru. Och där är jag dock peppad (även om det inte syns utanbords). den här frun tror jag nämligen är dte bästa som jag nagonsin har tatuerat och jag ska ta sa manga jäääkla kort sa dte inte finns!
Vi kommer väl köra tre-fyra timmar och sen är Sascha pa tur. Det är otroligt smickrande att sa manga av mina kollegor vill ha tatueringar av mig. Sascha sa häromdagen att jag ska bli Tysklands nästa Fabian Nitz. Fabian är ngn vars stil jag beundrar väldigt mycket.
(Arbeten fran Fabian)
Haha, sen att han är en diva som tränger sig före i barkön fick jag erfara pa mässan i Dortmund! Självupptagen jävla konstnär..den där jäkla eliten, aja!
Det var fortfarande en fantastisk komplimang!
Att gadda Sascha idag betyder tat jag ska göra en helt ny erfarenhet: jag ska tatuera ett knä. Det är inte ett dugg lätt. Hud som är tjock och tunn pa samma gang. Vi ska bara göra linjerna idag men jag ska äntligen prova ut min 9er liner of doom.
Sen blir det iväg och köpa grekiskt med resten av teamet!
Sov rätt bra, däckade strax efter tolv (fast jag ville somna tidigare) och vaknade aldrig under natten förrän kvart över eight. Bättre än de senaste tva kl sju-dagarna iaf. Jag vaknade faktiskt med en nöjd känsla, tills jag insag vad jag hade drömt. Da började jag känna mig lite olustig. Mne jga kommer över det.
Sen var min vag otrevlig mot mig. Är över det jävla 70 kg-sträcket igen. Men dte ska vi ändra!
Jag är inte direkt redo för Kickass-helgen men jag ska försöka! Först upp idag: att göra klart min första muerte-fru. Och där är jag dock peppad (även om det inte syns utanbords). den här frun tror jag nämligen är dte bästa som jag nagonsin har tatuerat och jag ska ta sa manga jäääkla kort sa dte inte finns!
Vi kommer väl köra tre-fyra timmar och sen är Sascha pa tur. Det är otroligt smickrande att sa manga av mina kollegor vill ha tatueringar av mig. Sascha sa häromdagen att jag ska bli Tysklands nästa Fabian Nitz. Fabian är ngn vars stil jag beundrar väldigt mycket.
(Arbeten fran Fabian)
Haha, sen att han är en diva som tränger sig före i barkön fick jag erfara pa mässan i Dortmund! Självupptagen jävla konstnär..den där jäkla eliten, aja!
Det var fortfarande en fantastisk komplimang!
Att gadda Sascha idag betyder tat jag ska göra en helt ny erfarenhet: jag ska tatuera ett knä. Det är inte ett dugg lätt. Hud som är tjock och tunn pa samma gang. Vi ska bara göra linjerna idag men jag ska äntligen prova ut min 9er liner of doom.
Sen blir det iväg och köpa grekiskt med resten av teamet!
Pills, pills, pills
Hemma igen efter ett morgonäventyr till min turkiska doktor i Altona. Sov för jävligt inatt igen och vaknade med värk i hela kroppen. Doktorn sa att mina lymfkörtlar är infekterade och har nu gett mig antibiotika och smärtstillande.
Inget jobb idag! Ligger i sängen med en kanna kaffe och ett berg med frukt. Hon sa att jag maste äta mjölkprodukter med. Det har jag ännu inte löst...
Detta betyder med att jag maste jobba pa söndag. Det kommer bli en helvetesvecka. Ingen helg alls, och nästa vecka kommer jag mestadels sitta i flygplan och pa bussar och i bilar och tag. Och sen jobba nästa lördag och pa mandagen efter igen.
Pratade med Koblenz-killen imorse igen. Det ser bra ut, verkar som jag far platsen! Ska skicka honom mer bilder först idag och sen far vi se :) Kul!
Mitt rum ser för jävligt ut...som om jag har gatt ut genom dörren pa vintern och kommit tillbaka pa sommaren. Är min städvecka med. Pallar/hinner visst ingenting. oj oj oj...
Inget jobb idag! Ligger i sängen med en kanna kaffe och ett berg med frukt. Hon sa att jag maste äta mjölkprodukter med. Det har jag ännu inte löst...
Detta betyder med att jag maste jobba pa söndag. Det kommer bli en helvetesvecka. Ingen helg alls, och nästa vecka kommer jag mestadels sitta i flygplan och pa bussar och i bilar och tag. Och sen jobba nästa lördag och pa mandagen efter igen.
Pratade med Koblenz-killen imorse igen. Det ser bra ut, verkar som jag far platsen! Ska skicka honom mer bilder först idag och sen far vi se :) Kul!
Mitt rum ser för jävligt ut...som om jag har gatt ut genom dörren pa vintern och kommit tillbaka pa sommaren. Är min städvecka med. Pallar/hinner visst ingenting. oj oj oj...
Höns
Hemma för tidigt. Blev ingenting med sista kunden, jag har haft fel nr till honom, därför inte fatt tag pa honom, därigenom inte kunnat fa honom att kolla pa mina skisser sa jag kunde förbereda ngt. Sa han fick en ny termin. I mars. Sa kan det vara.
Men passade mig. Förkylningen tog ett nytt grepp om mig imorse kl 0700 och har hela dagen dragits med känslan som om ngn har slagot till min näsa och sen gett mig en dansk skalle och med ständiga nysningar.
Första kunden var ju med en jäkla historia.. Hon som kom in igar efetr att inte ha visat sig pa en manad och ville ha ngt helt annat. Jag teckande en fjäril och en ros igarkväll hemma och ännu en fjäril nu imorse.
Sa kom hon imorse och tyckte fjärilarna var för detaljerade och hon hade visst inte sagt att hon ville ha rosor. Sen var hon pa väg att vilja ha foten igen...Jag trodde jag skulle smälla av. Ännu en frisör-kund som tror at tdet är som att klippa haret, glo i ngr tidningar och peka och säga "den frisyren" och en halvtimme senare är det klart.
Jag gav henne lite material och sen stormade jag ut i köket för att samla tankarna i tva minuter. Sen ut igen och efetr ngr minuter lyckades vi sla in pa en linje och jag fick sätta mig och teckna upp helt nya grejer.
Det är bra ibland när sana saker händer, man far öva pa att snabbt vara kreativ och inte tappa fattningen. Men dte beror med pa kunden. Ibland kan man komma upp med jätteroliga spontana tatueringar tillsammans med kunden, men när det är tidspressat och det är en hjärndöd höna som försöker bestämma sig för om hon ska klippa kort och ungdomligt eller page är det inte en sadan situation som ngt krerativt kan komma ur.
Rätt fick jag med: fjärilar, liljor och snörklar stod ater pa menyn...
Igar gaddade jag en 10 cm stor tribal med bokstaven "j" pa en mans höft. Till höger om herr Penis. Sa tjänar jag mina pengar. Sen fick jag tatuera hönans ben och titta pa hennes vita trosor med rosa hjärtan. Hon gar pa solarium sa mycket att det var som att tatuera en smärt elefant. Inga färger kommer att skina i den huden. Jag föredrog penis-mannen.
Faan jag vill äta vingummi.
En spännande nyhet har jag iaf. Har tyvärr ingenting med Stockholm att göra, utan en annan tysk stad. En nyöppnad studio i Koblenz är intresserade av mig för gästjobb! Kontakter genom Isa! Ska ringa killen imorgon, är nervös.
Nu ska jag fortsätta att kolla pa den här Mtv-dokumentären om fantastiska comeback. Och äta resten av mina pistagenötter.
Men passade mig. Förkylningen tog ett nytt grepp om mig imorse kl 0700 och har hela dagen dragits med känslan som om ngn har slagot till min näsa och sen gett mig en dansk skalle och med ständiga nysningar.
Första kunden var ju med en jäkla historia.. Hon som kom in igar efetr att inte ha visat sig pa en manad och ville ha ngt helt annat. Jag teckande en fjäril och en ros igarkväll hemma och ännu en fjäril nu imorse.
Sa kom hon imorse och tyckte fjärilarna var för detaljerade och hon hade visst inte sagt att hon ville ha rosor. Sen var hon pa väg att vilja ha foten igen...Jag trodde jag skulle smälla av. Ännu en frisör-kund som tror at tdet är som att klippa haret, glo i ngr tidningar och peka och säga "den frisyren" och en halvtimme senare är det klart.
Jag gav henne lite material och sen stormade jag ut i köket för att samla tankarna i tva minuter. Sen ut igen och efetr ngr minuter lyckades vi sla in pa en linje och jag fick sätta mig och teckna upp helt nya grejer.
Det är bra ibland när sana saker händer, man far öva pa att snabbt vara kreativ och inte tappa fattningen. Men dte beror med pa kunden. Ibland kan man komma upp med jätteroliga spontana tatueringar tillsammans med kunden, men när det är tidspressat och det är en hjärndöd höna som försöker bestämma sig för om hon ska klippa kort och ungdomligt eller page är det inte en sadan situation som ngt krerativt kan komma ur.
Rätt fick jag med: fjärilar, liljor och snörklar stod ater pa menyn...
Igar gaddade jag en 10 cm stor tribal med bokstaven "j" pa en mans höft. Till höger om herr Penis. Sa tjänar jag mina pengar. Sen fick jag tatuera hönans ben och titta pa hennes vita trosor med rosa hjärtan. Hon gar pa solarium sa mycket att det var som att tatuera en smärt elefant. Inga färger kommer att skina i den huden. Jag föredrog penis-mannen.
Faan jag vill äta vingummi.
En spännande nyhet har jag iaf. Har tyvärr ingenting med Stockholm att göra, utan en annan tysk stad. En nyöppnad studio i Koblenz är intresserade av mig för gästjobb! Kontakter genom Isa! Ska ringa killen imorgon, är nervös.
Nu ska jag fortsätta att kolla pa den här Mtv-dokumentären om fantastiska comeback. Och äta resten av mina pistagenötter.
Struktur
Det blev en otroligt icke-fast gröt denna morgon, den liksom flyter ihop med sojamjölken...och med en oas i mitten. Aja.
Det blev jobbigt framat slutet igar. Arbetsdagen var väl okej. Första killen, en tribal att bygga ut (där jag sagt ett sa lagt pris när han gjorde terminen att jag blev förvanad pa mig själv) med superhud, sa det gick fort och smärt och blev nästan klar pa en gang. Sa det var ju en tröst iaf.
Han efter var en mardröm. Skrift över hela ryggen, första gadd. Killen luktade sa illa att vi var tvunga att öppna och vädra efetr att han hade gatt. Jag hade gjort en extra termin med honom da jag inte trodde att jag skulle bli klar pa langa vägar. Det visar sig att jag kan det dock visst och jag säger dte till honom. Da har han inte alla pengar med sig.
Det var ett ngt dumt slut pa dagen. Jättejobbig hud hade han. Som om den var insmörjad i olja och fet som pa en säl, fast han själv var spinkig. Sa är dte ibland.
Sen hemma och göra ekonomi, favoritsysslan...jag bara satt och skrev otaliga listor pa vad som maste betalas och när och hur mycket denna manad, plus en lista pa bussar inför Sverige. Jag kan aldrig minnas ngt i huvudet, jag maste alltid strukturera upp pa papper och göra det ca tre ggr innan jag fattar. Annars förvirrar det mig bara och framkallar angest, precis som pa mattelektionerna i skolan.
Sa först skrev jag tva separata listor med datum, klockslag och priser och sedan skrev jag alltihop igen i ett word-dokument, fint staplat under varandra. Sa man kunde SE ngt!
Men sen blev jag bara trött.
Nu pa morron ska jag pa bank och föra över pengar överallt sa att man kan andas igen.
Det blev jobbigt framat slutet igar. Arbetsdagen var väl okej. Första killen, en tribal att bygga ut (där jag sagt ett sa lagt pris när han gjorde terminen att jag blev förvanad pa mig själv) med superhud, sa det gick fort och smärt och blev nästan klar pa en gang. Sa det var ju en tröst iaf.
Han efter var en mardröm. Skrift över hela ryggen, första gadd. Killen luktade sa illa att vi var tvunga att öppna och vädra efetr att han hade gatt. Jag hade gjort en extra termin med honom da jag inte trodde att jag skulle bli klar pa langa vägar. Det visar sig att jag kan det dock visst och jag säger dte till honom. Da har han inte alla pengar med sig.
Det var ett ngt dumt slut pa dagen. Jättejobbig hud hade han. Som om den var insmörjad i olja och fet som pa en säl, fast han själv var spinkig. Sa är dte ibland.
Sen hemma och göra ekonomi, favoritsysslan...jag bara satt och skrev otaliga listor pa vad som maste betalas och när och hur mycket denna manad, plus en lista pa bussar inför Sverige. Jag kan aldrig minnas ngt i huvudet, jag maste alltid strukturera upp pa papper och göra det ca tre ggr innan jag fattar. Annars förvirrar det mig bara och framkallar angest, precis som pa mattelektionerna i skolan.
Sa först skrev jag tva separata listor med datum, klockslag och priser och sedan skrev jag alltihop igen i ett word-dokument, fint staplat under varandra. Sa man kunde SE ngt!
Men sen blev jag bara trött.
Nu pa morron ska jag pa bank och föra över pengar överallt sa att man kan andas igen.
Blöö
Otroligt skönt, jag lade mig tidigare igar och fick SOVA UT. Vaknade därför tidigare och kunde ligga och dra mig nu imorse...Precis vad jag behöver. hetsätningen av ananas hjälpte kanske igar. Idag känner jag mig bra och jag hoppas att trenden haller i sig. Ska köpa en ny mössa och kolla situationen pa banken. Maste se över mina överföringar.
Jag tror att jag har en skrift och en tribal idag...Men jag ska ta det försiktigt, ingen gillar utbrända. Märker hur det sa fort kan rasa iväg, och jag är precis rätt person att snubbla pa varenda sten pa min stig. Ett tu tre är det inga stenar, det är KLOT. Tror inte att jag överdramatiserar men jag oroar mig som en annan Nasse ibland. "Oh, oh kära nan..!"
Tror varje manad att jag är gravid och att kronofogden kommer komma och ta mig. Hehehe, verkligen varje manad..och sen har jag ibland de här dagarna, da allt är lugnt. Blir ju knäpp. Puss.
Jag tror att jag har en skrift och en tribal idag...Men jag ska ta det försiktigt, ingen gillar utbrända. Märker hur det sa fort kan rasa iväg, och jag är precis rätt person att snubbla pa varenda sten pa min stig. Ett tu tre är det inga stenar, det är KLOT. Tror inte att jag överdramatiserar men jag oroar mig som en annan Nasse ibland. "Oh, oh kära nan..!"
Tror varje manad att jag är gravid och att kronofogden kommer komma och ta mig. Hehehe, verkligen varje manad..och sen har jag ibland de här dagarna, da allt är lugnt. Blir ju knäpp. Puss.
Scratchers...
OJ! Är klockan redan nio?? Den här dagen känns som om den har gatt fort...
Upp nio med Johan imorse, det var dags för honom att aka hem idag. Nu har vi slagit rekord i att ha umgatts ihop längst och det har varit skitbra! Och nu är man själv igen och det känns jättedumt.
Hade en extrakund i studion idag. Pga min resa till Sverige för farfars begravning denna manad har jag flyttat kunder för en vecka och tog därför en idag. En kille som rakat ut för en riktig "Scratcher" (eng. fras pa en tatuerare som egentligen inte kan tatuera). Snubben hade gjort gadden i tva sittningar och tagit 200 euro för det.
Jag lyckades ordna till den rätt okej. Min kund var megaglad och det kändes kul! Ngr av de roligaste är de när man utarbetar/förbättrar gamla grejer.
Efterat visade han mig hemsidan fran den här tatueraren. Jag var rätt arg. Hela grejen med sana tatuerare gör mig arg, de är inga jävla tatuerare. Det här var min kunds första tatuering, och gjord pa underarmen. Nog om man är sa dum att man gar till ngn som sitter hemma i sitt kök och gör fulgaddar pa folk för en femma, men den här killen har en öppnad studio och tar ut fullpris för sin skit.
Jag kollade igenom hans galleri och da slog det mig att jag kände igen stilen. Han har tatuerat en annan kund till mig, Christian! Killen vars armar jag haller pa att fylla och fixa till och över vad den här andra hycklaren ställt till med.
Läste igenom hans privatfakta och där star att han har tatuerat i fem ar. Jag har tatuerat i 1.5 och har aldrig ens gjort sa fula linjer som den här karln. Det är skamfullt. Den där studion borde brännas.
Har mailat en studio till i Stockholm. Känns knepigt, som om jag inte har ngr vettiga bilder att visa upp. Har erbjudit mig att komma in personligen och presentera mig med, hoppas verkligen att jag kan komma nagonvart.
Efter att jag blev klar pa jobbet drog jag hem direkt. Hade egentligen tänkt dra och handla ny mössa och kolla lite grejer pa stan, men jag var helt slut. Den här förkylningen tar aldrig slut och allt gör ont. Köpte grejer pa station och sen däckade jag framför tvn med en red curry och blandat godis som lag här och där. Och en chokladkaka som jag fick av Johan innan han klev pa flygbussen ;) Där har jag haft tur i livet, med honom.
Hoppas den här veckan gar fort och att jag inte blir megasjuk.
Upp nio med Johan imorse, det var dags för honom att aka hem idag. Nu har vi slagit rekord i att ha umgatts ihop längst och det har varit skitbra! Och nu är man själv igen och det känns jättedumt.
Hade en extrakund i studion idag. Pga min resa till Sverige för farfars begravning denna manad har jag flyttat kunder för en vecka och tog därför en idag. En kille som rakat ut för en riktig "Scratcher" (eng. fras pa en tatuerare som egentligen inte kan tatuera). Snubben hade gjort gadden i tva sittningar och tagit 200 euro för det.
Jag lyckades ordna till den rätt okej. Min kund var megaglad och det kändes kul! Ngr av de roligaste är de när man utarbetar/förbättrar gamla grejer.
Efterat visade han mig hemsidan fran den här tatueraren. Jag var rätt arg. Hela grejen med sana tatuerare gör mig arg, de är inga jävla tatuerare. Det här var min kunds första tatuering, och gjord pa underarmen. Nog om man är sa dum att man gar till ngn som sitter hemma i sitt kök och gör fulgaddar pa folk för en femma, men den här killen har en öppnad studio och tar ut fullpris för sin skit.
Jag kollade igenom hans galleri och da slog det mig att jag kände igen stilen. Han har tatuerat en annan kund till mig, Christian! Killen vars armar jag haller pa att fylla och fixa till och över vad den här andra hycklaren ställt till med.
Läste igenom hans privatfakta och där star att han har tatuerat i fem ar. Jag har tatuerat i 1.5 och har aldrig ens gjort sa fula linjer som den här karln. Det är skamfullt. Den där studion borde brännas.
Har mailat en studio till i Stockholm. Känns knepigt, som om jag inte har ngr vettiga bilder att visa upp. Har erbjudit mig att komma in personligen och presentera mig med, hoppas verkligen att jag kan komma nagonvart.
Efter att jag blev klar pa jobbet drog jag hem direkt. Hade egentligen tänkt dra och handla ny mössa och kolla lite grejer pa stan, men jag var helt slut. Den här förkylningen tar aldrig slut och allt gör ont. Köpte grejer pa station och sen däckade jag framför tvn med en red curry och blandat godis som lag här och där. Och en chokladkaka som jag fick av Johan innan han klev pa flygbussen ;) Där har jag haft tur i livet, med honom.
Hoppas den här veckan gar fort och att jag inte blir megasjuk.
Lite bitter
Är ju typiskt att man skulle ga och bli bitter igen men vad händer.
Det har varit en jäkla stress pa sistone oc hdet kommer inte bli bättre. Och jag lyckas aldrig spara ihop ett kapital därför att varje manad händer ngt oväntat som kostar mig flera tusingar. det vill säga det jag har lyckats lägga undan.
Januari var en san pissmanad och kostade mig sa jäkla mycket, de där 14.000SEK i madrassen är ett minne blott som kanske aldrig ens hände. oc hsen överlevde jag januari, med ngr tusingar i överskott med till min glädje att spara och leva lugnt var min plan.
Men nu ska jag betala min första skatt och har visserligen lagt undan 3.000, men maste lägga pa 3.000 till. Och nu är dte en ny manad och allt det andra kommer och kräver igen. Sjukförsäkringen (som jag ännu inte har lyckats sänka), hyran och Satan och hans morsa. Blir dessutom en oplanerad resa till Sverige nu i familjeangelägenheter och pga hur flygen gick var jag tvungen att boka om en hel veckas kunder. Jag ska jobba över varje lördag manaden ut, och även en mandag.
De flesta kunder är dock ombokade till mars. Jag är inte heller 100% frisk och pallar knappt att jobba. Kommer vara strandad i Hamburg hela mars manad. Vilket iofj är rätt okej. Festar ju inte längre. Orkar iaf inte träffa folk.
Det suger lite just nu helt enkelt. Det kommer säkert att lösa sig, men its a neverending story.
(fattar inte varför jag jämt väljer katt-bilder..?)
Det har varit en jäkla stress pa sistone oc hdet kommer inte bli bättre. Och jag lyckas aldrig spara ihop ett kapital därför att varje manad händer ngt oväntat som kostar mig flera tusingar. det vill säga det jag har lyckats lägga undan.
Januari var en san pissmanad och kostade mig sa jäkla mycket, de där 14.000SEK i madrassen är ett minne blott som kanske aldrig ens hände. oc hsen överlevde jag januari, med ngr tusingar i överskott med till min glädje att spara och leva lugnt var min plan.
Men nu ska jag betala min första skatt och har visserligen lagt undan 3.000, men maste lägga pa 3.000 till. Och nu är dte en ny manad och allt det andra kommer och kräver igen. Sjukförsäkringen (som jag ännu inte har lyckats sänka), hyran och Satan och hans morsa. Blir dessutom en oplanerad resa till Sverige nu i familjeangelägenheter och pga hur flygen gick var jag tvungen att boka om en hel veckas kunder. Jag ska jobba över varje lördag manaden ut, och även en mandag.
De flesta kunder är dock ombokade till mars. Jag är inte heller 100% frisk och pallar knappt att jobba. Kommer vara strandad i Hamburg hela mars manad. Vilket iofj är rätt okej. Festar ju inte längre. Orkar iaf inte träffa folk.
Det suger lite just nu helt enkelt. Det kommer säkert att lösa sig, men its a neverending story.
(fattar inte varför jag jämt väljer katt-bilder..?)
Första gången
Nej, jag är ledsen, inte första sexet, utan första gången med maskin i hand! Första gången som jag tatuerade. Det var rätt knäppt.
Jag var 18 år och tillsammans med en herre som jag även förlovade mig med som 19-åring (och lämnade som 20-åring). Det måste ha varit året som jag fyllde 18, för min första egna tatuering hade jag redan.
Kretsen av vänner började alla skaffa sig tatueringar så snart den där födelsedagen var fylld för jedene. Då flera var ett år äldre än mig hann de flesta före, varav jag hade gjort skisserna för det mesta, eller iaf utkastet till det kommande motivet.
I stan fanns det tre studios. En ägd av Hells Angels och den gick ingen till, en Lucky 7 (den bästa, dyraste och med längst väntelista men allt 110%) och „Steffe“. De flesta av mina polare, liksom min kille (vi kallar honom J), gick till Steffe.
Steffe bedrev sin studio i en liten lokal bredvid ett tvätteri tillsammans med en biker-kille (som senare fick dra efter att ha haft ihop det med en minderårig tjej som polisanmälde honom när han gjorde slut för barnarov). Inne i studion hängde ena väggen full med flash av Sailor Jerry och Coop och lite annat blandat. På ett sätt en väldigt klassisk walk-in studio där man pekade på väggen och sa vad man ville ha egentligen. Fast väntelista hade han.
Steffe själv var väldigt fräck till sättet och gav intrycket av „snacka inte skit med mig“. Pratade om att han vuxit upp på undomsvårdsanstalter (satt bl a på ett i Skänninge) och förlorat brorsan sin till droger. Man var alltid nervös när man kom in till honom, och om man tog sig för många friheter sade han ifrån (hade oftast med kaffemaskinen att göra eller var man pillade med fingrarna). Han var egentligen rätt osympatisk men samtidigt ville man ju alltid vara på god fot med honom.
Hans arbeten var inte direkt de bästa konstnärligt sett men han kunde dra linjer och han kunde sätta färg i hud. De som han har gjort på mig har ännu samma kvalitet som när de gjordes för 6 år sedan.
Jag fick min första tatuering i present av J, genom ett presentkort för 300 kr hos Steffe. Vi gjorde en skrift på underarmen och två månader senare var jag där för andra rundan. Det var runt förlovningen med J. J själv var en sån där som fick för sig saker, denna gång fick han för sig att han med 19 år ville fylla högerarmen komplett med tatueringar. Jag ritade först en sjömanspinuppa, sen kom en version av den flygande Holländaren över hela överarmen (sittningen tog 6 timmar och de gjorde hela i ett svep), efter det vet jag inte riktigt i ordningen.
Steffe tyckte att det var häftigt att jag som tjej gjorde old school grejer, och han visste att det var jag som tecknade de flesta förlagorna som mina polare kom in med. Jag själv försökte alltid att hänga med på sittningarna och kika lite och hoppades alltid att han skulle vända sig till mig och ge mig tips. Eller t.o.m fråga om jag ville „prova att köra lite.“
Detta hände en dag.
J bestämde sig som 19-20-åring att tatuera handen („jag ska ju ändå jobba på lager.“). En blå ros, även denna tecknad av mig. Jag var med vid sittningen och jag tror att vi tre snackade om det här med att tatuera och att börja etc, och jag sa att jag gärna ville lära mig.
Och då sträcker han maskinen mot mig och säger „vill du köra lite? Ta på dig handskar!“ J sa att det var okej. De höll ännu på att dra linjerna bara. Jag fick totalpanik men mer än ngt annat så tänkte jag att om jag fegade ur nu, så skulle Steffe aldrig fråga mig igen.
Nu i efterhand tänker jag ofta på hur totalt sjukt det var. Linjer, på en HAND. Jag hade kunnat sabba det så jävla hårt.
Jag drog två linjer. Och jag var så skakig och skraj att jag ännu idag inte fattar att jag inte förstörde något. Jag fick prova att köra lite färg med, men där satte J rätt fort stopp. Jag körde mycket hårt, och även för länge på samma ställe. Han trodde att jag satte färg där det inte skulle vara någon dessutom, för färgen rann så dte såg ut som det.
Haha, och då blev jag IRRETERAD och snäste åt honom att „faan allt var ju lugnt“ och jag ville „göra mer“.
Det blev inget mer dock. Och jag fick aldrig chansen att hålla i någon maskin mer hos Steffe. Men det var jäkligt häftigt och jag blev ännu mer biten på viljan att tatuera. Oh, such times.
Medlem i Bristol Tattoo Club. Tatuerat av Les Skuse, 60-talet.
No milk today :(
Jessica trodde att hon hann med allt igar och dte gjorde hon, utom sojamjölken...och musli eller gröt utan sojamjölk är mig alldeles för torftigt sa nu dricker jag bara kaffe till frukost. Maste till banken och fixa skattegrejer, da kutar jag bort och köper den förbannade mjölken med. Sa blir världen bra igen.
Har sovit knepigt, satte inte pa elementet igar kväll sa det blev himlans kallt. Ett täcke, tre filtar och tva stora tröjor pa det. Jag kände mig inte riktigt kall men det bara, äh, ville sig inte. Sen hade jag en "klurar-dröm" pa dte. Den där sorten där man är i ständig diskussion med nagon om nagot (oftast nonsens) och man vaknar när man är precis i en mening i stil med "men jupiter har ju vulkaner".
Fick igar en ensam stund med Merlchen och pratade med henne om gästjobb i Sverige och om studion som jag hittat (pa arbetsförmedlingens hemsida! Hör och Häpna!) som söker folk till 2011. Hon drog direkt igang farhagor om att jag ska dra fran landet och lämna studion, men jag garanterade att det bara skulle handla om gästjobb. I första hand. Om det skulle bli aktuellt med en flytt skulle det inte bli i ar och om, sa skulle dte självklart vara bäst att ha en fot i dörren nagonstans. Att göra ngt annat än att tatuera, det finns inte för mig.
Plus att den här studion är jäkligt bra. Där jag jobbar nu kan inte mäta sig och antagligen är jag för okvalificerad för att arbeta där, men jag mailade dom igar. Man far se vad som händer. Fick svar fran andra studion med häromdagen och som jag trodde hade de redan fullt hus men tackade för mailet. Att bara sitta och inget göra, skapar ju heller ingen reaktion.
Jag vill ju utvecklas i mitt jobb, dte är ju min ständiga ambition! Igar hade jag tet sa härligt moment med hjärtklappning igen! En kvinna som ville ha liljor och en döskalle pa vaden. Hon hade gett mig helt fria händer i utförandet av förlagan och själva gaddandet. Jag kan bara minnas att jag har gjort en döskalle en enda gang tidigare och dte var pa Micke hemma i mitt rum pa Nobistor 2009. (jag gaddade en del hemma när jag precis kom igang med tatuerandet).
Sa jag var eld och lagor igar. Hon satt där helt förtroligt och sa "gör som du vill ,jag litar pa dig." Jessicas drömreplik. Jag gav full gas, alla linjerna fixades och sedan skuggade jag döskallen innan vi lade av. Det var helt underbart kul! Hon var jättenöjd och jag var jätteglad.
Har just nu flera roliga projekt i arbete, men inga klara. Rosen pa Isas hals, Aggas hare, AnkiPankis pinuppa, HSV-ryggen med rosor...flera grejer som jag vill fota och kasta runt, men det är knepigt att hitta terminer och flera av dom kan jag bara gadda efter arbetstid...och da är man för trött. Jag behöver de lediga dagarna, det är mig säkert. Gadda hemma vill jag inte mer, och ska jobba över bade denna lördag och nästa. Är ett jobbigt tempo.
Nu ska jag till banken.
Har sovit knepigt, satte inte pa elementet igar kväll sa det blev himlans kallt. Ett täcke, tre filtar och tva stora tröjor pa det. Jag kände mig inte riktigt kall men det bara, äh, ville sig inte. Sen hade jag en "klurar-dröm" pa dte. Den där sorten där man är i ständig diskussion med nagon om nagot (oftast nonsens) och man vaknar när man är precis i en mening i stil med "men jupiter har ju vulkaner".
Fick igar en ensam stund med Merlchen och pratade med henne om gästjobb i Sverige och om studion som jag hittat (pa arbetsförmedlingens hemsida! Hör och Häpna!) som söker folk till 2011. Hon drog direkt igang farhagor om att jag ska dra fran landet och lämna studion, men jag garanterade att det bara skulle handla om gästjobb. I första hand. Om det skulle bli aktuellt med en flytt skulle det inte bli i ar och om, sa skulle dte självklart vara bäst att ha en fot i dörren nagonstans. Att göra ngt annat än att tatuera, det finns inte för mig.
Plus att den här studion är jäkligt bra. Där jag jobbar nu kan inte mäta sig och antagligen är jag för okvalificerad för att arbeta där, men jag mailade dom igar. Man far se vad som händer. Fick svar fran andra studion med häromdagen och som jag trodde hade de redan fullt hus men tackade för mailet. Att bara sitta och inget göra, skapar ju heller ingen reaktion.
Jag vill ju utvecklas i mitt jobb, dte är ju min ständiga ambition! Igar hade jag tet sa härligt moment med hjärtklappning igen! En kvinna som ville ha liljor och en döskalle pa vaden. Hon hade gett mig helt fria händer i utförandet av förlagan och själva gaddandet. Jag kan bara minnas att jag har gjort en döskalle en enda gang tidigare och dte var pa Micke hemma i mitt rum pa Nobistor 2009. (jag gaddade en del hemma när jag precis kom igang med tatuerandet).
Sa jag var eld och lagor igar. Hon satt där helt förtroligt och sa "gör som du vill ,jag litar pa dig." Jessicas drömreplik. Jag gav full gas, alla linjerna fixades och sedan skuggade jag döskallen innan vi lade av. Det var helt underbart kul! Hon var jättenöjd och jag var jätteglad.
Har just nu flera roliga projekt i arbete, men inga klara. Rosen pa Isas hals, Aggas hare, AnkiPankis pinuppa, HSV-ryggen med rosor...flera grejer som jag vill fota och kasta runt, men det är knepigt att hitta terminer och flera av dom kan jag bara gadda efter arbetstid...och da är man för trött. Jag behöver de lediga dagarna, det är mig säkert. Gadda hemma vill jag inte mer, och ska jobba över bade denna lördag och nästa. Är ett jobbigt tempo.
Nu ska jag till banken.
Mata monster
Ni vet när man far ett obeskrivligt sug pa ngt? Antar att det oftast är godis. Litar rätt bra pa min kropp när det kommer till sant där. Man märker rätt fort om det är irrationellt.
Direkt efter träffen med El General var jag ett vrak som proppade i mig 400g godis pa en kvart, salta pinnar och choklad innan jag somnade i ett töcken vid tio pa kvällen till Star Wars. EFTER ett tofu-wok pa taget fran Lübeck.
Igar var kroppen igang igen och krävde en, tva, TRE "bakelser" i studion med marsipan och choklad. Det var omöjligt att komma därifran, kroppen slet tag i skiten och tryckte in det i munnen pa mig innan jag hann blinka. Hela dagen, för den sa "du maste äta det här nu". Sa jag lät den lugnt tugga i sin alltihopa.
Idag var bättre. Vi bättrar oss, kroppen och jag, och har nästan byggt upp energidepaerna igen. Grönsaksbiffar med sallad och senap till lunch och sen nu ikväll snabbhandlade jag lite blandat pa Rossman. Gick för att plocka till mig mitt vanliga lager energy-bars da kroppen fick syn pa cashews.
Cashewnötter är egentligen de relativt minst bra nötterna att äta, mandel är mer i topp, men kroppen sag dom och sa "du behöver cashews. Rostade. Salta. RO HIT!!" Och sa köpte jag cashews. Och insaltad gurka.
Sa ja, kroppen sa väl att jag behövde fylla pa mitt jod-förrad och mina fleromättade fettkistor.
Nu är det gjort. Har ätit basilika-tofu, insaltad gurka och tre nävar saltade rostade cashews i afton. Nu ska den jäveln hoella kaeft!!
Direkt efter träffen med El General var jag ett vrak som proppade i mig 400g godis pa en kvart, salta pinnar och choklad innan jag somnade i ett töcken vid tio pa kvällen till Star Wars. EFTER ett tofu-wok pa taget fran Lübeck.
Igar var kroppen igang igen och krävde en, tva, TRE "bakelser" i studion med marsipan och choklad. Det var omöjligt att komma därifran, kroppen slet tag i skiten och tryckte in det i munnen pa mig innan jag hann blinka. Hela dagen, för den sa "du maste äta det här nu". Sa jag lät den lugnt tugga i sin alltihopa.
Idag var bättre. Vi bättrar oss, kroppen och jag, och har nästan byggt upp energidepaerna igen. Grönsaksbiffar med sallad och senap till lunch och sen nu ikväll snabbhandlade jag lite blandat pa Rossman. Gick för att plocka till mig mitt vanliga lager energy-bars da kroppen fick syn pa cashews.
Cashewnötter är egentligen de relativt minst bra nötterna att äta, mandel är mer i topp, men kroppen sag dom och sa "du behöver cashews. Rostade. Salta. RO HIT!!" Och sa köpte jag cashews. Och insaltad gurka.
Sa ja, kroppen sa väl att jag behövde fylla pa mitt jod-förrad och mina fleromättade fettkistor.
Nu är det gjort. Har ätit basilika-tofu, insaltad gurka och tre nävar saltade rostade cashews i afton. Nu ska den jäveln hoella kaeft!!
El General II
Uppe en timme tidigare idag pga spontant läkarbesök! No worries, bara hämta ett recept, men ligger en halvtimme med tag härifran sa gäller att starta rätt.
Är ju i vilket fall dags för ngn form av uppdatering! herr Mölls maste ju ha ngt tat läsa när han sitter pa SAS ***** och rullar tummarna mellan bilköpen! Förresten Mölls. vi var hemma sjuka i lördags sa var därför som jag inte hörde av mig denna helg gällande at ga ut.
Ja, min bättre hälft var ju här och vi betedde oss som ett gammalt par (inte gammalt par plottar i kolonilotten utan gammalt par pa alderdomshem sörplar gröt och ojar sig) hela helgen. Han var redan sjuk och fick feber med, jag fick världens yrsel pa jobbet och kunde inte sta rakt mer.
Det blev Star Wars-maraton. (Visste ni att Darth Vader egentligen är ägget Humpty Dumpty?)
Dödsstöten för min förtidspensionering var dock träffen med El general. Jag kände mig fit och jag hade tagit pa Emla-kräm för att jag verkligen ville palla att göra hela grejen. So off to LÜbeck! Merlchen var först ut. Hon klarade 1.5 h med sin geisha.
Sa blev dte min tur. Var helskumt när han började köra, jag kände inte ett skit där jag hade haft pa krämen. "Helt otroligt, jag känner ingenting!" utbrast jag. Sekunden efetr körde han pa ett ställe där jag ingen kräm hade och benet bröt ut i totalspasmer av smärtschocken.
Jag kom att förbanna Emlan ännu mer dock, visade det sig. Efter ca en timme slutar den att verka och smärtan kommer bitvis tillbakasmygande. Det gäller att vara medveten för att slippa de här ofrivilliga spasmerna visade det sig.
Sen kom nästa problem. Den delen av fageln som gar upp pa mage/sida/revben hade jag täckt med extra mycket Emla da det var där jag var mest desperat att komma undan smärtan. Det var sa jävligt förra gangen. Carlos började dock att tatuera nere pa höften, alltsa fortsatte jag att ha krämen pa där med plastfolie över. Vid översta vingen finns en ros, liksom nedtill pa fageln oc hden ville han göra klart.
Plastfolie bort efter ca sammanlagt 5 h pa huden. Min hud var helröd och det gjorde ont bara han tvättade bort krämen. "Det här kommer göra för jävligt ont..." säger han.
Ngt jag inte visste om Emla, da jag aldrig har använt denna lokalbedövande hudsalva förr, är att om den blir kvar för länge pa huden sa far den motsatt effekt. Itsället för att bedöva, blir huden flera ggr mer känslig än innan.
Och det var där helvetet bröt ut pa riktigt.
Jag, som alltid ska visa mig pa styva linan trots smärta, bröt ut i värsta bölattackerna sa snart han rörde mig däruppe med nalen. Det var omöjligt att halla emot. Jag bölade som när min kanin Joppe dog när jag var liten. Det kändes som att bli opererad pa utan bedövning och utan narkos. Det var det jävligaste.
Han försöket skugga hela rosen och fylla i linjer pa bladen, men det var stört omöjligt. Smärtan gjorde det omöjligt för mig att ligga still eller att andas kontrollerat.
Sa i dagsläget är halva fiskmasen klar med färg och allt, den övre delen är i princip orörd. Jag ska aldrig mera använda Emla-kräm.
Är ju i vilket fall dags för ngn form av uppdatering! herr Mölls maste ju ha ngt tat läsa när han sitter pa SAS ***** och rullar tummarna mellan bilköpen! Förresten Mölls. vi var hemma sjuka i lördags sa var därför som jag inte hörde av mig denna helg gällande at ga ut.
Ja, min bättre hälft var ju här och vi betedde oss som ett gammalt par (inte gammalt par plottar i kolonilotten utan gammalt par pa alderdomshem sörplar gröt och ojar sig) hela helgen. Han var redan sjuk och fick feber med, jag fick världens yrsel pa jobbet och kunde inte sta rakt mer.
Det blev Star Wars-maraton. (Visste ni att Darth Vader egentligen är ägget Humpty Dumpty?)
Dödsstöten för min förtidspensionering var dock träffen med El general. Jag kände mig fit och jag hade tagit pa Emla-kräm för att jag verkligen ville palla att göra hela grejen. So off to LÜbeck! Merlchen var först ut. Hon klarade 1.5 h med sin geisha.
Sa blev dte min tur. Var helskumt när han började köra, jag kände inte ett skit där jag hade haft pa krämen. "Helt otroligt, jag känner ingenting!" utbrast jag. Sekunden efetr körde han pa ett ställe där jag ingen kräm hade och benet bröt ut i totalspasmer av smärtschocken.
Jag kom att förbanna Emlan ännu mer dock, visade det sig. Efter ca en timme slutar den att verka och smärtan kommer bitvis tillbakasmygande. Det gäller att vara medveten för att slippa de här ofrivilliga spasmerna visade det sig.
Sen kom nästa problem. Den delen av fageln som gar upp pa mage/sida/revben hade jag täckt med extra mycket Emla da det var där jag var mest desperat att komma undan smärtan. Det var sa jävligt förra gangen. Carlos började dock att tatuera nere pa höften, alltsa fortsatte jag att ha krämen pa där med plastfolie över. Vid översta vingen finns en ros, liksom nedtill pa fageln oc hden ville han göra klart.
Plastfolie bort efter ca sammanlagt 5 h pa huden. Min hud var helröd och det gjorde ont bara han tvättade bort krämen. "Det här kommer göra för jävligt ont..." säger han.
Ngt jag inte visste om Emla, da jag aldrig har använt denna lokalbedövande hudsalva förr, är att om den blir kvar för länge pa huden sa far den motsatt effekt. Itsället för att bedöva, blir huden flera ggr mer känslig än innan.
Och det var där helvetet bröt ut pa riktigt.
Jag, som alltid ska visa mig pa styva linan trots smärta, bröt ut i värsta bölattackerna sa snart han rörde mig däruppe med nalen. Det var omöjligt att halla emot. Jag bölade som när min kanin Joppe dog när jag var liten. Det kändes som att bli opererad pa utan bedövning och utan narkos. Det var det jävligaste.
Han försöket skugga hela rosen och fylla i linjer pa bladen, men det var stört omöjligt. Smärtan gjorde det omöjligt för mig att ligga still eller att andas kontrollerat.
Sa i dagsläget är halva fiskmasen klar med färg och allt, den övre delen är i princip orörd. Jag ska aldrig mera använda Emla-kräm.
