Stora kannan

Idag blir det megafrukosten med den stora kannan kaffe, har sovit riktitg jäkla daligt och vaknat av varenda litet pip. Känns som att vara uppe alldeles för tidigt en ledig sommardag (men jag behöver bara titta ut för att fa bekräftat att sa inte är fallet).

Mmm men sommaren kommer bli rediga grejer!

Ska väl bli sadär att jobba, är llite knepig stämning just nu. Jag har redan berättat för Merlchen om vissa omständigheter som gör att jag just nu inte är topp. För tva veckor sedan tog hon mig at sidan och sa igen att mig att jag kanske skulel ta en dag ledigt sa att jag kom tillbaka mindre stressad och pa bättre humör sa kunderna inte märkte det.

Efter dte
försökte jag bättra mig och den här veckan har jag varit jättebra mot kunderna och fokuserat mig bra pa jobbet, men inte varit särskilt skojfrisk mot kollegorna när de ska fjanta runt.

Sa igar ville hon ha ett snack med mig igen och fragade igen varför jag inte kände mig bekväm och vad som var fel och tat jag kanske skulle ta ledigt för kunderna blablabla... Da blev jag faktiskt irreterad. Vidhöll ännu en gang var problemen lag och att jag tyckte att jag har varit bra mot kunderna och bara för att jag inet skämtar i bakgrunden sa är dte ingen anledning för mig att stanna hemma.

Sen när skickade en chef hem en anställd därför att denne en dag "inte fattade det roliga i vitsen som Benny drog vid vattenautomaten i tisdags"?

Passade med pa att säga att jag tycker att hon och Sascha driver sina pik-skämt lite för langt rätt ofta tills de inte blir kul, utan bara irreterande. Det kommenterade hon inte. Aja.

Vi jobbar i ett tajt team och det är tajt i studion och därför hänger man med väldigt mycket pa hur de andra mar och fangar upp vibbar väldigt fort. Det kan vara ett rätt jobbigt sätt att arbeta pa. Egentligen har vi för lite plats för fem pers. Och Isa är efter tre veckor mer eller mindre i samma stadie som jag var efetr ett ar i studion, gör redan listor över material som ska köpas och att fa leka med kunders tribaler.
Men jag är inte svartsjuk och avundas henne egentligen inte heller. Helst vill jag halla mig utanför alltihop. Ron smattrar henne full av tekniska grejer och jag ger henne lite tips när jag har lust. Med tecknandet ger jag henne mycket! Vi gör som Nico gjorde med mig förr i tiden. Jag kollar hennes nya teckningar, ger henne tips och synpunkter och lär henne olika övningar.

Men dte enda som intresserar mig just nu är mitt egna arbete och min egna utveckling. Känner som att jag star pa rätt stadiga fötter. Relativt :) Maste kolla upp mer studios, elelr kanske borde prova att sätta in annons i svenska tidningar. Aja.

Usch, gäsp...jag som var sa trött igar, vad hände... Johan kommer idag iaf, tack och lov! Jävligt bra! Finns inte direkt ngr ambitioner för helgen, pa lördag gadda, göra egen pizza, kanske ga ut en runda, das wahrs. Och pa mandag blir det tur till El General. Aj.



Work in process...jääävligt kul!!

Blandade succéer!!

Först och främst jag jag berätta att jag provade ut Goldie igar pa en kund. Faan hon är fierce!! Hon var helt jävla galen! Som om hon hade längtat ihjäl sig efter att fa sprätta hud!

(Note: för de som ej läst tidigare inlägg är Goldie min favorit-maskin som har legat still i ca 4 manader pga överhettning. Igar var första provrundan efter byte av kondensator.)


Det var jättekul, men hela tiden tog jag henne till ansiktet för att känna om hon hade hettat till men dte höll sig! Vi ska se om det gar lika bra idag, även om jag friskförklarade henne igar.

Andra positiva saker igar var att MATRIX-snubben kom förbi och salde grejer. Blev lite nya grepp, nya nalar och en ny strömgenerator (mina senaste tva japanska byggen har kraschat). Sa där rök dryga tusingen iväg men behövde grejerna.

Hm dte var kanske alla succéerna..kändes som fler. Men bättre än inga!!

Och jo just det! Jag bestämde mig förra veckan för att bli blond igen, den naturliga nyansen fran 2005. Sa igar körde jag en redig stark färg i haret och det ljusade ut allt det svarta och röda nästan totalt! Sa maste nog ljusa till det en gang till och sen färga med rätt nyans sa ska det nog bli bra.
Men är sjukt häftigt att man kan färga haret egentligen! Jag blev helt fnittrig av det! Morfade mig till en annan människa (fast inte alls).

Men det var nog alla succéer dock.

Studion i Stockholm har inte svarat men ska leta vidare och maila fler med. Sen har jag tva bauta-skrifter att förbereda (var det nyligen ngn pa Miami Ink som tatuerade en skrift mellan skulderbladen pa spanska? För kom in tva prällar och bokade in det förra veckan.) och maste börja med det denna vecka, annars kommer jag att drömma om skrifter och det har jag ingen jäkla lust med.

Nu ska jag dra.

Nejmen vad i helvete..!

Jaha, tisdag morgon och dags att pabörja ännu en arbetsvecka. Jag har haft en helt okej helg och gjort relativt mycket nyttiga saker och sovit tillräckligt alla kvällar utom lördagen. Men varför är jag nu sa jäkla opepp??

Vet inte vad för kund jag har, det enda jag är glad över är att jag ska prova ut Goldie. Ska kolla om jag inte kan mecka om en kund eller tva, tror det har blivit helvetesdagar inplanerade. Tva stora sittningar pa en dag är ett jävla fitteri och dte är just vad jag tror väntas mig denna vecka, kanske tva dagar t.o.m. Jag maste kolla.

Och stolpskottet B skickade självklart sms till mig tidigt imorse och fragade hur dags hans sittning är pa fredag. Att han ens kan ta pa sig byxorna pa morron är ju ett under...

Men är väl bara att ta ett andetag och ställa sig utanför sig själv lite. Intala sig själv att man är lugn och fokuserad, som "The little book of calm" sade. Det är bara tisdag, jag behöver inte göra mig mentalt kaputt redan idag därför att jag tror att veckan blir jobbig.


Morgenmuffel

Sov gott och drömde om tatueringar. Nu ligger man här i sängen och smuttar kaffe och klurar pa dagen. Var inne pa internetbanken och vilel föra runt pengar men min transaktion fran igar har inte kommit in ännu. Fitteri. Inte heller ngr pengar fran bruden i fredags, vilken överraskning...det är ju synd att jag alltid maste göra misstagen innan jag lär mig av dom. Aldrig mer vara vänlig med en kund gällande pengar.

Idag maste jag ta hand om lägenheten lite. Kasta soporna i mitt rum och diska lite. Ska ta tag i det snart. Byta sängkläderna. Allt dte innan jag gar ut! Sen blir det bara annat, vill köpa ngn ny skiva och flanera lite. Kanske poppa in hos Marko och säga hej. Handla mat. Mina vanliga mandagsrutiner.

DA är det bra att börja dagen med lite aggressioner, sa man tar sig nagonstans! Den här manaden är ju verkligen ngt alldeles förbannat jävla lang. Vad har vi idag ens? 24e?? Först penga-problemen, sen alla dessa ekonomiska saker som inte riktigt vill sig, att jag har blivit totallurad minst tre ggr, och i allmänhet inte verkar fa ordning pa just nanting. Januari kan dra at helvete.

Ok, fick just sms fran tjejen som skrev att hon satte in pengarna fredag kväll. Är väl inte den transaktionen igenom ännu da. Jobbigt att vänta...Men da kan jag iaf lägga det at sidan för stunden.

Usch, jag hatar dagar da jag känner som om jag har noll koll pa allt. Eller jag har inte noll koll, men det är lösa tradar all over the place. Hänger och dinglar, dingdingding. Pa ett sätt känns det faktiskt som om jag har koll. Pa vissa saker. Och vissa saker är till och med positiva!

Att ha mailat den där studion, nya gaddar (drömmer om Medusa ibland), fri fran överdrivna sjukdomar, gatt ner 2 kg (and counting), ett belönande jobb, en riggad Goldie, goda vänner, etc...I "The Little book of calm" sa stod att genom att tänka lugna tankar sa kan man bli lugn.

Nu ska jag ga och diska och hitta mitt inner center.

Dagen

En söndag som andra. Jag har hunnit göra mycket av det jag skulle med. Var pa banken och satte in pengar. Sa ska föra över pengar till hyran ikväll.

Sen satt jag och fördjupade mig till ett brev till en studio i Stockholm där jag skulle vilja "jobba"...saken är det att dte är en custom-studio med fyra tatuerare med varje ca 15 ars erfarenhet varav alla är otroligt skickliga. Jag skrev inte att jag direkt ville jobba, da jag vet at tde inte behöver mig...jag sa mer att det skulel vara en otrolig chans för mig att vara där en tid i studerande syfte och bara iaktta, snappa upp en del grejer. Och det är sant. Jag skulle kunna ta med min utrustning och gadda efter stängning eller vad som, för en vecka eller tva. Skulle vara en otrolig möjlighet för mig.

Jag skrev sedan hur länge jag tatuerar och varför det skulle vara spännande för mig att komma till dom. En stor dragningskraft är självklart det kreativa, alla är otroligt duktiga konstnärligt. Det skulle inspirera ngt otroligt! Försökte skriva lite lustigt istället för sakligt och skicka med en stor mix foton av allt möjligt. Jag hoppas att de ser ngt i det och ger mig en chans.

Kändes bra att göra det iaf! Det andra stora som jag gjorde idag var att äntligen byta kondensatorn pa Goldie. Det var pill och frustration. Men jag lyckades! Behöver bara sätta skyddsplast över själv kondensatorn med. Hon surrar igen, ska prova ut henne i studion och se om det blir överhettning igen. Om ja, da är ngn annan del fel...Passade pa att kontrollera fjäderbladen med...inga sprickor. Lärde mig med en del om kondensatorns kapacitet pa ett internetforum om elektronik, var intressant.

Sen har jag inget gjort...Ätit müsli. Plockat bort tvätt. Känner mig ensam och ngt liten idag. Skulle behöva prata med familjen om vissa saker. Och saknar Johan. Smakliar skalpen och funderar pa att ga och färga haret.

Ofrivilliga Vuxenpoäng

Pratade med Sascha om det här med att bli 24, att det är so att ta ett steg bort fran ungdomsaren. Han fattade grejen. Var nästan synd att dte inte var inbillning alltihop...

Fick det lite bekräftat igar kanske, pa min "utekväll".

Men vi börjar i rätt riktning. det var megajobbaöver igar. Först kom den här nissen (som var väldigt trevlig):



Men hans hud var rätt jobbig. Känslig och samtidigt som en elefant. Var helt sjukt, man kunde bara dra linjer uppat. Om man drog fran en annan rikning syndes ingenting. Sa jag var pa väg att balla ur kanske tretusen ggr pga pilleri och hudfrustration.

Sa vi gick över uträknad arbetstid...
och efter det hade jag tva ifyllningar. Det gick relativt fort, men Isa och jag fick inte ut alla ur studion förrän vid halv 6. Och vi stänger egentligen 16:00...Sa da var jag helt kocko, men Isa värmde min mat i mikron, byggde upp arbetsplatsen och sa "lugn o fin"...

Och sen gaddade vi hennes hals till tonerna av northern soul och Beltones!!



Rock&roll!!! In progress. Iaf, när vi var klara kom passande ett sms fran Olli där han undrade när faan jag skulle komma och hälsa pa. Sa jag impulsdrog till honom med en flaska vin och tva öl.

Ungdomspoäng: drack en öl pa vägen hem, en öl hemma/pa väg till honom. Impulsköpte ytterligare tva flaskor öl pa tagstation (variant stor flaska).

Ungdomspoäng:
Olli köpte ut en flaska vodka till ngr ungdomar.

Vuxenpoäng: fem minuter senare fick han världens hemskaste samvete.

Vuxenpoäng: snacks: dinkelchips och vitt bröd med aoli. Reggae fran 80-talet a la UB40.

Vi satt där i ngr timmar och snackade om allt möjligt. Han är bra, vi kan prata om rätt manga hjärnspöken som jag inte kan prata med andra om efetrsom han har erfarenhet av det själv. Hehe, han visade mig de fina breven som hans granne Janina hade skrivit till honom om att sänka volymen om kvällarna!
Lägenheten är en liten källarvaning, men han har badkar och terass och ett rymligt kök. Hehe, men ingen plats för möbler da det enda rummet helt fylls av hans soundsystem (han mixar egen musik och hade typ tre av världens största equalizers prackade i ett hörn, ett stort mixerbord, en bas och en synth. Och en fatölj).

Ungdomspoäng: jag drack upp allt vin själv.

Vuxenpoäng:
jag drack vatten tills jag madde bra igen efterat.

Sen fick vi lust att göra ngt! Vi kollade runt pa nätet vad för klubbar som kunde tänkas finnas som skulle vara kul. Och sen blev det sa att vi bestämde oss för att dra pa ragga/dancehall i Wagenbau!

Ja, mina vänner, jag gillar faktiskt ragga och dancehall ibland!

Ungdomspoäng: Olli mixar en flaska grogg för promenaden dit.

Vuxenpoäng: inte jag :(

Sa kom vi dit. Det var typ den mörkaste klubben jag varit med om. Varför ska klubbar vara sa jävla mörka?? Dricker/dansar/raggar folk mer när de inte ser varann??? Aja. Folk hade stora rastaman-mössor och dansade som i musikvideos av Jean Paul, men tack och lov inet till musik av Jean Paul. Jag hatar Jean Paul.

Men jag blev trakig, stackars Olli :( Efter kanske en timme, varunder vi dansade lite och drack lite (vuxenpoääääng...jag drack alkoholfritt...) sa jag att jag tänkte dra hem. Han blev verkligen jätteledsen, och förvanad. Jag är ju jämt hans partner in crime.
Vet inte vad som hände, men jag hade bara ingen lust längre. Sa jag drog hem. Var vid fyra sa inget mackhak elelr falafel-hak var öppet. Sa köpte en san där värdelös degbit med bara fett, tomatsas och ost pa för skitpengar och at den betänkande pa vägen hem.

Ungdomspoäng: impulsringa Svedala ngr ggr och förlora alla mina pengar pa kontantkortet.

Vuxenpoäng. skriva sms utan stavfel. Äta en värktablett innan jag lade mig.

Sa ja...Olli hade faan mer ungdomspoäng än jag igar. Och han är ju för i helvete 32!!! Wtf...Aja. Jag har en del att fixa med idag sa är väl bra att jag är vaken och kry. Har redan hunnit med en kanna kaffe med. Aj min mage.

Unter strom

FY FAAN! Gjorde en övermäktig skal grönt nu imorse och kämpar mot den...man ska ju inte kasta mat men fy faan, jag är ju svinmätt...jävla grötjävel...

Är lite lagom motiverad idag, ska ju jobba över som utav helvete. Egentligen är idag frid och fröjd-dagen, studion stänger redan 16:00. Men nu är det sa att jag ska tatuera Isa efter jobbet...tror nu med att jag totalt har virrat till alla dagar och att jag idag INTE ska gadda Antje som jag trodde utan en annan pelle...förlagan är förvisso mer eller mindre klar...mer eller mindre...stressfaktor.

Och han vill självklart ha peteri. Men jag har sett till att ha sovit tillräckligtm ska köpa en ny hög powerbars innan jobbet med och har mat o bananer och gud vet allt...I will survive.

Igar lunkade sig pa rätt bra. Min först kund, som tiggde till sig en sittning hos mig för sin skumma tribal-sol pa ryggen genom en gemensam bekant hade självklart inte sgat hela sanningen om hur mycket jobb som behövdes göras vid den (en lärdom som konstigt nog sa ofta stämmer: om ngn vill boka tid över telefon sa ljuger de alltid om hur mycket som behöver fyllas i/göras ny pa deras vamos a la playa-gadd fran Mallorcas bakgator förra semestern), sa fick fylla i hela skiten och sa vad jag ville ha i cash. Da hade människan inga pengar med sig.
Jag blev ställd och behandlade det som dumma Jessica gör. Ger henne mina bankdetaljer och skickar ut henne. Merle blev lite sne, och jag med. Allt blev dumt.

Sen fokusera pa att skaka av mig allt innan nästa kund. En hel underarm för andra gangen i rad...sista halvtimmen började strömtillförseln i maskinen krangla och det kom skit pa nalen hela jävla tiden. Jag ville bara skrika. Sen, kasta ut henne, och ta mina tva nästa kunden. Lyckades bli klar tio över 8, men mina nerver tappade jag ngn gang pa eftermiddagen.

Merle bredikar det ständiga leendet, men jag kan inte vara san. Jag kan inte vara den ständigt glada tatueraren. Ibland är jag stress-mongot, även privat. Fuck.

Sa nu ska jag överleva dagen, ga till banken och göra mig av med alla pengar till att mätta hungriga kapitalist-munnar, och hem och gömma mig fran folk. Tid: unbewusst.

Dagens frukt

Jag gläds at att den ekonomiska krisen pa Repsoldstrasse iaf är över för undertecknad. Men jag vet hur pengar är funtade - de tenderar att dra i vilket fall. Just nu känner jag som om jag inte vill göra ngt överflödigt alls med mina pengar förrän jag har sparat ihop ett kapital igen. Men även när allt är betalat i utgiftsväg för januari har jag ännu ett par smärtsamma timmar hos El General den 31e som ska finansieras.

Och dum som jag är har jag nu helt klart för mig vad min andre gaddarkumpan ska göra pa mig som näste. Vi talar om att herr Elvis pa Endless Pain ska fa briljera runt igen. Till sommaren. Sa borde fixa tid nu.

Jag hatar att planera saker i förväg. Känns sa jäkla virrigt. Men nu maste jag. Tog ledigt för Ostern idag med, fyra dagar Stockholm är väl tanken. Men vissa omständigheter gör att den tanken kanske maste flytta sig lite at höger.

Att lämna staden eller landet i det närmaste känns som ett för jävligt projekt. Och da kommer det sowieso att bli Sverige i det närmaste garanterat, sen är allt med att gästjobba och att klura över det (var/hur/när).

Jag kommer hem, gör min té, och känner inte som om jag klarar av nanting just nu. Kan inte ens komma till skott med att beställa utrustning i studion. Men, imorgon ska jag iaf äntligen köpa ny svart färg. Därmed basta.

Ska antagligen gadda Isa pa halsen pa lördag efter jobbet. En ros. Vi pratade om det idag pa taget (är dock beslutat sen tidigare) och hon sa ngt som gjorde mig sa glad! Hon pratade runt hur olika vi alla jobbar och vad hon lär sig och fran vem etc. Och varför hon förtror mig till att göra hennes hals. "Jag ser din perfektion" sa hon, och det gjorde mig ngt alldeles otroligt glad!!

Tatuerandet just nu är jävligt viktigt. Jag märker hur jag förtror mig själv mer och mer och jag har pa sistone gjort mer och mer stora saker. Inget old school tex, utan mycket skuggarbete etc, och realistiska blommor och gud vet allt. Och för varje grej använder jag bara mina egna förlagor och teckningar och förbereder mig själv och
lägger i huvud och pa papper upp hela planen för hur jag ska ga till väga när jag gaddar det.
Och det fungerar och jobbet bär frukt. Jag känner mig nöjdare och nöjdare med mina arbeten, jag är inte rädd när kunden star redo i dörrn och jag är hungrig pa utmaningar.

Det finns sa manga gaddar jag gör som för mig inte har ngn själ i studion. Manga vill ha den där stämpeln och blir skeptiska och tveksamma och rädda när jag föreslar förändringar eller att sätta färg där eller skuggor där. Och de kunderna kommer alltid att finnas. Men det finns mer och mer de som förtror mina förslag, som ser min skiss och säger "JA!" och som säger "gör, jag litar pa dig". Och da stiger pulsen.
Jag vill alltid göra en bra gadd, ett bra jobb, och jag känner mer och mer att det kan jag.

Isa sa till mig idag svart pa vitt att för min egna utveckling, utifran vad hon har sett i studion, sa maste jag dra vidare förr eller senare. Och det har jag själv med alltid vetat. Men nu verkar dte nästan börja kännas verkligt. Rätt position, rätt proportioner, rätt proposition. Samtidigt är dte ett rätt snabbt tempo. Släppa loss bara.



Byggde vidare pa Ryttarinnan idag. Hon vet dte inte, men hon var en tidig kund för mig. Da gaddade jag bara i studion tre dagar i veckan. Hon var min andra kund som jag gaddade pa sidan. Helgalet egentligen, den där finskriften...Jag var inte nöjd när hon gick minns jag, men sen kom hon tillbaka när dte hade läkt och det behövdes inte ens fyllas i! da slog hjärtat volter :) Sen dess h
ar vi byggt vidare med mer och mer blommor. Och idag gjorde vi de tva sista(?).



Ryttarinnan är totalnöjd med allt jag har gjort pa henne och hon skickar ständigt nya kunder till oss. En riktig glädjebringare!



Jag gjorde Vs första gadd pa honom förra aret. Idag gjorde vi hans andra. Det är en underbar känsla att folk kommer tillbaka och vill ha mer fran just dig.



Nu ska jag ner pa jorden igen och försöka styra upp mitt liv. Hörs imorgon :)

Damm

Här vaknar man kvart över åtta och inte en endaste dröm har man drömt. Kanske är därför som jag tänker fortsätta vara vaken och inte sova vidare till nio. Kanske till och med går upp snart. Hann tänka lite.

 

Dels på katter. Skulle vara skönt att ha en katt som kunde ligga på ens mage när man hade oro.

 

Sen har vi en ny dass-bok, „The little book of calm“. Den är liten med, 10x10cm eller så. Den är bra, man blir lugn av att läsa den.

 

Och sen att jag ska ge Matti en blandskiva i födelsedagspresent.

 

Och semestrar. Och hur jag ska organisera min vår. Fast det är jobbiga tankar. Virrigt, med massor av frågetecken. Men det ska jag försöka ta tag i lite idag. Eller en del är iaf kanske klarare efter denna vecka.

 

Hade en rätt jobbig dag igår. Merle och jag tatuerade ett par som är stammkunder hos oss. Kvinnan gillar jag jättestarkt, hennes man...har jag ingen kemi med. han är otålig. Jag har bestämt ingen kemi med otåliga människor. De skulle ha samma motiv på underarmen. Jag gjorde kvinnan och Merle mannen. Saken är den att hans underarm är dubbelt så liten som hennes och hans hud dubbelt så tunn.

Så självklart gick det betydligt snabbare för Merle. De hann bli klara på tre timmar. Efter 4.5 timmar gav jag upp, och hade då bara hunnit börja med färgerna. Det blev så jävla jobbigt. Fick höjd puls och talproblem, mannen fällde ngn sniken kommentar om att bli färdig nästa år, Merle frågade om jag var irreterad...jag har jobbat där länge nog för att hon ska fatta. Och hon tatuerar själv och vet att om man avslutar arbetsdagen med ngt sådant, då skuttar man inte runt och har allt i solsken, såvida man inte är Tote Ron.

 

När jag kom hem var det bara att sätta på hatet. Trots att jag var hemma först runt nio, så fixade jag ändå att göra ett storkok matlådor med kikärtsgryta och sätta mig och teckna förlagor till halv elva. Det kändes bra. Vrida om all den där negativa energin.

 

Men det är ingen rolig vecka det här. Kan dock berätta att jag har pengar för alla fasta utgifter säkrade för månaden!! Andas in, andas ut.

 

Feel like I have the wrong outfit,
like people read my inner secrets on my back.
My fake smile is just looking for someone to please,
sunlight means struggle and I'm lost,
the only time I feel alive is when I fall asleep.

Look into my eyes I promise you’ll find no lies.
But you act like I’m contagious, you make me feel so sad inside.
I have to pretend, that I still have friends.
But they act like I’m contagious, I want to confide.
I just want to satisfy.

Passing through the lines, with different kinds of signs.
Every door in the corridor is a possible cave of hate
and I’m no hero to turn things around,
my backpacks have lots of things inside, definitely not pride.
Looking at my feet, trying not to collide.

And I have to pretend that I still have lots of friends,
that are backing me up but they back me up against the wall,
I guess the story tells it all

 

 

t

 


Nytt och gammalt

Har drygat ut min gröt med vetekli.

Idag ska jag äntligen lyckas ta mig till tandläkaren! Min tid förra veckan misslyckades helt med över en halvtimmes försening och fel tagstation. Minus för mig och herr Schneider (som min tandläkare heter).

Jag gissar att han kommer säga till mig att använda tandtrad och att visdomstanden bak i gommen maste bort. Ill keep u posted.

Det var bra
i studion igar, arbetsmässigt. Hade ett jäkligt bra arbetstempo och alla arbetena blev bra. Det var skönt. Merle var pa hemskt jobbigt humör, fnittrig och flamsig även om jag berättat vissa omständigheter för henne om att jag inte var det. Kändes rätt taktlöst. Det har blivit lite lägerbildningar hos oss, Merle o Sascha som ett och jag och Isa som ett. Men, vi har ännu en bra arbetsmiljö.

Men jag har börjat vänja mig vid tanken pa att jag inte kommer att stanna i den studion för alltid. Och det vet egentligen alla med. Sen är ju fragan vart man kommer att ta vägen istället..

Sov djupet natten igenom, men med langa jobbiga drömmar om att försöka ta mig fram genom ett snäölandskap pa tag som aldrig kom rätt. Jobbigt. trodde att jag var vaken.



Work in progress

Har en del roliga större projekt just nu som jag jobbar med. Det är kul, mellan alla liljor och snörklar. en kund har bokat in sig för ett djurporträtt hos mig. Merle var kritisk, men jag tror att jag kan göra det. Har pa sistone själv överraskat mig själv över mina skuggjobb och färger. Jag känner inte längre som om jag sitter och kämpar med varje kund. Det är helt underbart.

Knep

En knepig morgon. Hostade gröt pa tangentbordet och har sovit virrigt. Drömde om gräl, saknad och...talande hästar??? Tror att det var slutfrekvensen. Man har en del att tänka pa. Vaknade för tidigt och lag och kollade minuterna klicka in till nio, sen upp och duscha och nu gröt igen. Och sista kaffet i hela lägenheten lade jag vantarna pa. Smakar vattnigt.

Idag blir det blommor och skuggjobb. Lugnt. Kan tankarna vandra litegrann. Jag har en hel del att överlägga just nu.

Slog mig med att jag kommer att fylla 24 i ar. Vad vuxet det later. Är dte väl med. Men har presterat ngt rätt bra iaf, egen företagare vid 23 är inte illa pinkat! Och inte blir det villa och husvagnssemester ännu. Det kommer väl till stor del att lunka vidare som vid 23. Ok man vet ju aldrig. (Nej, gravid är jag inte heller).

Min kula pa halsen har kommit tillbaka, den som var väldigt närvarande 2009 pga..??? festande? Stresscigg? Vet inte. Den kom tillbaka igar iaf och har vuxit till en tennisboll över natten. Det gör ont att svälja, röra huvudet..men jag gör det ändo. Läkarna hittade ju inget fel när jag hade allmän sjukförsäkring. Tro faan att de kommer hitta ngt när jag är privat da de tjänar 5ggr mer pa privtpatienter. Lägger ciggen att sidan, försöker att inte fa panik, och sa ska väl den här dagen bringa mig ngt vackert med.

Still alive

Nu blir det uppdatering!!!

Helgen är förbi, Johan har akt hem, jag är ensam, tvättar och har diskat och handlat. Och jobbat pa min lediga dag. Hoppas kunna behalla alla pengarna själv. Da har jag tillräckligt till sjukförsäkringen denna manad med...Minime (min försäkringsgubbe) är skitschysst och försöker se om vi inte kan sänka försäkringsomkostnaden under 300 euro-strecket iaf. Egentligen kan man bara byta "Tarif" efetr att kontraktet varit löpande i minst ett ar, men han ska se vad han kan göra. tack och lov att man har en sadan pa sin sida.

Sen har man en ny tatuering till ;) En liten men oj sa viktig! Blir ett spännande ar det här. Igen är livet inne i en bra balans när det är bra och man är rädd att det ska upphöra plötsligt - och att allt ska bli skit. Är väl bra att trippa pa tar, da uppskattar man det jag har. Och jag uppskattar det.

I övrigt har mitt rum sällan känts tomare, det saknas en person här. Det är alltid konstigt när man har haft besök och "rester" av besöket finns kvar. En mugg t ex. :( men om tio dagar är Johan här igen!

I studion idag gaddade jag Agga, Daniels tjej. Hon ville ha en hare som jag gjorde flash av 2009 och som hon da förälskade sig i. det var jättekul, men blev bara linjerna idag. Faan, huden pa ryggar är faan konstigt.

Vet inte om jag ville skriva mer, men far försöka om ngn dag igen. Verkar inte fa ur mig sa mycket. Är jag kanske dock lite disträ...? Bäst att äta en frukt och se om det inte kan lösa sig.

Att läsa det finstilta

Vi tar ett reeent hypotetiskt exempel pa min glada spontanitet.

Jessica är ledig och ska för skojs skull prova klänningar pa H&M. Pa Mönckerbergstrasse fragar en främling om hon har tid ngr minuter. Jessica vet vad det gäller, efetrsom de alltid stoppar en, men hon haaar ju faktiskt tid ngr minuter och hon är pa gott humör.

Killen berättar om ett studentprojekt där studenter kan extraknäcka som tidningsutdelare av ett visst urval magasin som har tryckts upp i för manga förlagor. Killen viftar här och där som en annan magiker, berättar smahistorier emellan osv. Efter 8 veckor far man en lapp att kryssa i och skicka som säger att tidningarna har ankommit och sen avbeställs allt automatiskt. Har jag intresse? Kostar självklart ingenting!

Och jag vet sa väl, sa förbannat väl, att ingenting är utan en hake. Sa jag fragar honom igen. Kostnadsfritt? Automatisk avbokning? Ja kan jag väl! Hör jag mig själv säga.

Tva minuter senare har jag gett bort min adress och mina bankuppgifter till den här jävla främlingen och gar iväg med en oroskänsla i magen.

Inne pa H&M kollar jag pa kopian av lappen vi fyllde i. Ja. Om man tydde den sa hade jag just löst 24 manaders abonnemang pa tidningen Hörzu (en tv-tidning, jag ville egentligen ha Focus om vetenskap och historia) och ska betala 1.30 Euro per tidning. Och stödjer en pastor i Tanzania.

Jag gar tillbaka till killen och gar igenom lappen med honom igen. Han menar att nejnej, da hade jag kryssat i här och där och blablabla...Jag gar till Marko och Sascha i Markos studio och tar en kaffe. Visar Sascha lappen. "Jepp, du har blivit riktigt lurad", kungör han.

Det här är en typisk Jessica-grej tyvärr.

Vi ska skicka in en avbeställning pa skiten idag, han hjälper mig.

Sen pa kvällen skummade jag igenom det finstilta i min mega-privatförsäkring till godnattsaga. Det var med intressant. De gar hemskt in pa detaljer. Om jag skulel förlora mitt har till följd av sjukdom, sa betalar de mina peruker. Snällt! Och ergonomiska skor. Tand-delen är bra täckt, checked.

Det är en lite för bra försäkring faktiskt. Jag tror att jag ska byta premie och skita i mina sjukdagar (om man är sjuk 28 dgr i streck far man en daglig ersättning pa 500SEK/dag) och huvudläkare och 2-rumsvard (ville jag inte ens ha med fran början). Den är jävligt dyr den här försäkringen. Ska läsa det en gang till, premiebyte är dock ok...ja, alltsa, tillatet.

Nejmen, ny dag, nya krämpor. Om man skulel borsta tänderna. Jag har ett möte med herr Mohr pa min bank. Vi ska prata pensionsspar antar jag. Han vill nog att jag ska öppna en sparfond till att bygga ett eget hus med (en tysk trend) men det kan herr Mohr glömma!


Trip down memory lane

Det var faan minsann inte länge sen man var tonåring ändå. Jag är så glad att jag inte är sexton längre. Man undrar lite varför man inte kunde göra som alla andra och ha en tonår i stil med Fucking Åmål. Eller varför man inte kunde ta så lätt på dom misstagen som man gjorde. Jag lever egentligen utifrån den principen att jag aldrig ångrar något - men Jessica modell 16-åring, henne kan jag ångra rätt mycket ibland ;)

Vissa kände mig då, vissa inte. Pissa var som alltid bästa kompisen. Det värsta var väl den dåliga självsynen som man hade, där känner väl alla igen sig. Ingen gillar väl sig själv som finnig och förvirrad? Man var lite paj, helt enkelt, och lät folk behandla en efter det. Och man behandlade sig själv så med. Man själv var inte så viktig, den jag satte högst var faktiskt Pissa på den tiden, som med hade massor problem. Jag ville mest bara beskydda henne från idioti och skit och sen jag själv och vad jag gjorde med mig själv, någon annan någonstans, det sket jag fullständigt i.

Man bara lät saker hända på ett visst sätt. Man lät sig själv bli full, man lät sig själv bete sig dumt, man lät sig själv hamna ute i ingenstans (ett återkommande tema genom åren)...

Jag var inte nöjd varken med mig själv, vem jag var eller var jag befann mig. Nu när jag tänker tillbaka på det känns det nästan läskigt, nu vet jag hur viktigt det är att aldrig undervärdera sig själv. Och jag vet bättre, att jag är rätt bra. Sanningen att säga så tycker jag om mig själv och min personlighet nu för tiden och jag kan luta mig mot mig själv med det mesta, jag behöver inte andra människor så mycket. Jag vet att jag kan ta mig ur svåra situationer (och rentav DUMMA situationer) som man har satt sig i, att mina åsikter är viktiga och att jag inte är korkad.
Nog för att jag har mina dåliga sidor. Kan vara lite väl spontan, ngt högljudd, klumpig, virrig, men vad faan är det? Som Merle sa "Men det är ju en del av dig". Ja för faan!

Pissa är den som har känt mig längst genom åren egentligen, och jag är så glad att hon finns. Vi var aldrig de där känslosamma kompisarna som pratade om problem när vi var yngre av ngn anledning, vi var dom som tog ut aggressionerna ihop snarare. Man kan nästan se det som en ful stereotyp av Pinky och Hjärnan, ni vet de där råttorna. Den ena var liten och översmart och den andre var den korkade trogne underhuggaren. Pissa var den som organiserade fest, fixade alkohol, presenterade folk, hittade spelningar osv.

Och jag följde troget med överallt, och så "gjorde vi chaos". Jag tyckte om det så egentligen. Med Pissa hände saker jämt, och i mitt liv hände just ingenting. Även om Pissa egentligen på ett sätt hade "makten" att kunne bestämma i vilken riktning jag skulle gå, så utnyttjade hon det absolut aldrig. Jag gick med för att jag ville, alltid. Om Pissa och jag var någonstans ihop så var alltid hon mitt största fokus och att ta hand om henne. Kolla vilken snubbe som ville ta med henne hem, försöka se i dimman hur full hon var, om hon hade tappat sin keps elelr sin sko letade jag rätt på dom, om ngn ville bråka med henne så stod jag i vägen.
Det var när Pissa inte var med som man gjorde bort sig i olika former. Det är de där stunderna man inte gillade. De där händelserna man vill sopa under mattan och säga "jamen sån är jag inte". Det var egentligen en så otroligt kort tid av ens liv, kan det ens vara viktigt?

Att dra till Irland
2004 var så jäkla skönt, av så många anledningar. Jag vill inte säga att man kanske fick pli på sig själv, men man lärde sig ett och annat. Främst att man kunde stå på egna ben. I Sverige var det hela tiden som om alla riktningar sa "du kan inte", på Irland fanns inga röster alls. Det var hopp och lek, och om ngt hände fick man skylla sig själv. Var underbart.
Och man hade mycket tid att reflektera över saker. Jag var rätt mycket smartare när jag kom tillbaka, även om många (kände jag) fortfarande såg mig som den obstinata unge jag var innan jag åkte. Det blev tyvärr en besvikelse, jag har aldrig varit bra på axelryckning och blicka framåt. Blev ett litet tillbakafall efter ngn månad.

Sen hamnade man relativt fort i fast förhållande. Var väl helt rätt. Sen blev dte inte mycket dumheter mer och man var helt fascinerad av att ha träffat ngn som inte sa att man var knäpp, dum eller obstinat. Man var tacksam. Nu kan jag titta i backspegeln igen och se massor av fel man gjorde där. Man accepterade för mycket pga den där onödiga tacksamheten, som en hund som vill bli klappad, egentligen rätt vidrigt.
Fast så såg jag mest på mig själv. Eller gör fortfarande. En lynnig hund. Vissa dagar tycker jag om den metaforen och vissa dagar inte. Helst skulel jag inte vilja ha ngn metafor alls.

Det var skönt med en anonym plats i Tyskland. En chans att börja om från början. Bort från all skit i Sverige. som ett nytvättat lakan, och att från början vara den man ville vara. Det har jag faktiskt lyckats med också. Men jag får väl inte glömma vissa saker. Om man glömmer lär man sig inget ju.



Hahaha, en gammal bild av Jessica 16 bast. Hemma hos mor på Lagmansgatan i Mjölby, har som alltid fars gamla armé-tröja från hans Camp på Cypern från armén och militärbältet med tretusen kedjor i.
Voff voff.

Ingenting :)

Herrejävlar. En nykter helg till. Ok, var inte så nykter förra helgen på nyår, men så full var jag ta mig faan inte heller. Och jag som förr tyckte att det var så svårt med nyktra helger, men så här lite har jag aldrig druckit under mina år i Tyskland. Märkligt..! Men skönt. Känns som om jag är inne på en bra våg här.

Försökte inte göra så mycket av min dag igår, småtecknade på en förlaga, skrev lite av de där mailen till folk, försökte lära mig en Wilmer X låt på gitarren (jag är så jävla odisciplinerad med att lära mig nya låtar, riff, vad faan, håller på i tio minuter, garvar lite och hoppar till nästa)...Sen sitter man där på facebook och inser att alla är ute på krogen och ingen är online längre.

Och då lägger man sig, läser en god bok, och somnar.

Idag ska jag städa, kanske träffa Antje och promenera, och teckna. Det räcker för hela dagen. Ätit frukost och duschat har jag redan. Fy fasen vad hurtigt för en 23-åring på en ledig helg. Vad händer med mig?? Men jag mår ju bra så vad faan...

Ok, pratat med Antje! Det blir promenad i hamnen och fika! Kameran följer med för dokumentation av sunda aktiviteter en söndag :)

Hm jag borde sluta blogga på mornar innan jag har gjort ngt. Kanske inte är så kul att läsa...?

BEVIS

Förundras själv över hur mina matförråd ser ut, så fotade hela skiten. Värre än ett spa från Hälsoresan!



Jessicas kylskåp




Jessicas skafferi




Jessicas s.k. "lördagsmys" med "godis" och "cola".....torftigt ;)

Dagen
gick bra idag förresten, Christian var snäll och medgörlig som alltid, med lite trevligt rundprat om hur nyåret hade varit etc. Han har hela kroppen full med gamla gaddar som han började restaurera/täcka över hos en annan tatuerare. Sam skickade honom till mig, då den här andra tatueraren var en jäkla klåpare som gjort stackarns armar mer eller mindre fulla med mörka fula skuggor helt utan nyanser. Tycker rätt synd om killen.

Så det här var våran andra sittning. Jag försöker helt enkelt bygga in mer ljus i hela grejen med att mörka vissa skuggor och att få fram andra områden med ljusare färger. Så det inte bara är svart, svart, svart...

Idag gjorde
vi klart påbörjade flammor och försökte ljusa till en drake som löper längst hela armen med magenta, gult och orange. Han blev helgalen av orangen! "Mer, mer!! Hela armen i orange!!!" Haha, och jag som sa "Nejnej Christian, då blir det ju bara en stor smet och det vill vi ju inte...nu gör jag lite gult här..." När han först kom till mig och gjorde terminerna ville han inte ha färger alls, men jag har övertygat honom..! Skitbra.

Måste lägga upp en grej som jag gjorde på honom vid första sittningen i ett öppet parti: en zippo-tändare!! Blev så jäkla cool tyckte jag :D



Tyvärr här läkt, så ingen stark bild :/ Hade inte med kameran när jag gjorde den. Lustigt nog skar jag mig på förlagetändaren idag. Jaaaaja!

Och nu efter jobbet handlade jag och sen gick jag hem. Och det är skönt. Ska kanske teckna lite sen, eller städa, kanske se en film och sen sova i lugn och ro.. Nu relaxar jag med lite ska på youtube och njuter av min startade helg. En hög med folk man inte har hört av sig till men vad faan. Vi säger att jag inet har pengar på mobilen. Kanske ringer ngn från familjen ikväll.

Men kan det bara inte bli onsdag ngn gång så Johan får komma hit??


Tack Gud!!

ÄNTLIGEN lördag!! Bara fyra timmars jobb idag och sedan ledigheeet! Så jäkla skönt! Ska inte ut, utan ska sitta hemma och teckna. Har försökt vänja mig vid att ta hem lite förlagor och skissa på kvällarna efetr jobbet. Mer fokuserat. Och jag har ett visst mått mer energi nu kvällstid än innan, det är bra.

Börjar bli straight edge på riktigt här! Veganskt och ingen alkohol...tur att jag röker iaf, haha ;)

Vågen fortsätter vara snäll idag dock. Häftigt som fasen. Även om det inte syns, gör inget, för jag VET minsann! Aja.

Gjorde kassabok igår. Den visade att jag måste tjäna minst tredubbelt så mycket för att klara denna månad. Det är jävligt mycket pengar. Jag har aldrig varit den som har öst kosing omkring mig, men när jag direkt gick över på halvtid hade jag ett rätt redigt kapital undanstoppat. Jag lånade bland annat ut ngr tusen utan problem, bjöd på take away och dricka, köpte min laptop och lite sådant, och funderade på ett sparkonto.

Men nu är dte andra bullar. Nu är jag registrerad egenföretagare med en privatförsäkring på 3.700 svenska i månaden. En hyra på ungefär lika mycket därtill. Ett åkkort för 500 svenska...Därtill utgifter för min finansman och kommande skatt på det. För att inte tala om att man måste ÄTA med.

Det handlar kort sagt om mycket pengar. Jag har levt på lite pengar förr, det kan jag, men jag arbetar heltid trots allt. Okej det är annorlunda för egenföretagare. Just nu har jag lite problem med mina kunder med. Inga tar sittningar tidiga efetrmiddagar. Jag har så sjukt mycket luckor som utgör halva arbetsdagar så det finns inte. Från 16:00 är jag utbokad fram till mitten av februari i princip. Men därinnan...Stör som faan.

Det ska väl lösa sig som allt annat. Skrev ut lite sittningar som var fria på nätet och lyckades fylla en dag till iaf denna månad. Ofta brukar dte lösa sig och luckorna fylls ngn gång i mitten av månaden, men jag blir nervös.

Meningen är ju med att jag har min nästa bokning hos Carlos 31e. Han ska ju med ha pengar. Och den mannen är guld värd, de priserna som han ger mig och Merle för de jobben som han gör...snacka om kollege-pris..! Samtidigt är han snubben som har så många kunder att han kastar ut ett datum om året då alla får ringa och boka in sig för året därpå! Vi har förtur på tider hos honom. I värsta fall kanske jag kan byta den till en tid längre in i februari eller ngt.

Sen vill jag spara till resor för faan!!! Borde kanske engagera mig i att leta gästjobbplats med...Ojojoj, vad bjuder året på..!

Aja, jagh kan ju gå ner tio kg och bli nakenmodell i Tattoo Erotica och tjäna extra-stålar....eller kanske inte.

Positiv

Gott folk! Jag har äntligen nästan sovit hela natten!!! Jag vaknade äntligen av alarmklockan. Gud så skönt. Den här dagen känns rent allmänt äntligen som en bra dag, det behöver jag ta mig faan! Blev klar med tre förlagor igår efter jobbet OCH lyckades laga storkok linsgryta, så nu har jag matlådor och behöver inte äta sallad mer på jobbet. Blev rätt tamt denna vecka med maten, MEN har inte varit hungrigare än vanligt, snarare tvärtom OCH idag visade vägen de första tecknen på resultat.

Konstigt hur glad dte gjorde mig, det hade jag inte förväntat mig. Men vill ha en lugn viktnedgång, inte mer än 1/2 kg per vecka, om ens det. Kan bli tokigt när man joxar med maten, men jag har koll.

Och jag älskar den där knäppa fiskmåsen som kikar upp ur byxorna på mig ;)

Har förberett alla förlagor för månaden ut och skitsamma att jag har tjänat jäkligt lite denna vecka, jag stressar inte ihjäl mig. Försöker. Idag ska jag le åt varenda jävla kundjävel!!!

Lägg ner

Ngt sen duschning idag, då Michelle duschade före mig. Men är okej. En kopp kaffe och gröt, sen iväg.

Jag går fortfarande och stör mig
(go figure). Jag önskar att jag var en sån som kunde släppa saker. Men det är jag inte. Ända sedan jag var liten har jag alltid hållit käften där jag velat säga emot eller skapa konflikt. Just därför att jag visste att jag inte skulle vara stark nog att hålla igång den där konflikten, jag hatar att bråka, speciellt om känsliga ämnen. Är mer en sådan som gillar att försvara en sida, men att stå upp för mig själv suger jag på.

Sådant straffar sig såklart.
Man blir rätt jävla utnyttjad. Och jag har lärt mig att även människor som man värderar väldigt högt kan bli den där utnyttjaren. I slutändan är människor ändå djur, ngt typ av flockdjur, vilket betyder att vi styrs av hierarkin inom gruppen. Därför är vi programmerade att utnyttja den svagare om vi får chansen. It´s in the system.

Det har jag fått och får jag bekräftat hela jäkla tiden. Speciellt gällande pengar och förtroende verkar dte som.

Grejen med mig, det är att jag aldrig glömmer när ngn gör mig orätt. Har det här i huvudet nu för pratade med ngn om det igår. Det spelar ingen roll vad det handlar om egentligen, jag har fortfarande ett litet agg i sidan till Dominik för att han öppnade och startade på min förpackning med shitaake-svamp-pålägg för två månader sedan till exempel.

Sen har jag den sidan av mig som jämt ska släta över. "Äääh, det var ju bara ett pålägg"..."Vafan, dte är bara pengar"...."Det var nog inte så menat"....

Hela tiden rösten osm säger "lägg ner, det är inte värt att spränga broar för".

Så har man gjort i många år, med många saker, även smärtsamma saker. Och man försöker dra de här jävla strecken över hela tiden men man glömmer aldrig besvikelsen. Ibland kan jag bli förbannad på mig själv för det där jäkla ältandet.

Det är ju en sida jag inte vill ha. Jag vill inte vara människan som ältar och jag vill inte vara människan som inte säger ifrån. Och förra året sa jag faktiskt ifrån och stod på mig ett par ggr. Det var faktiskt en bra känsla. Det borde jag göra mer. En konflikt är kanske sunt.

Ur Funktion

Det nya året verkar ha en något vacklig början, det måste jag medge. Jag ser de vanliga tecknen på stress och psykiskt misslynne:

-"Högar" i rummet...d.v.s klädhög, pappershög, klädhög, väskhög....en symbolism för att inte kunna ta tag i saker.

-Jag har inte lagat mat sen senast jag skrev att jag gjorde det. En vecka sedan?

-Jag sover dåligt igen. Har inte sovit en hel natt på en vecka. Igen.

-Glömmandet är tusen ggr värre. Glömmer bokstavligt talat allt från ena minuten til ldet andra. fickorna svämmar över av kom-i-håg-lappar och har tusen påminnelser som piper fram på mobilen. Och kommer samtidigt ihåg ngt jag glömt varje kväll när jag lägger mig.

-Allt känns omöjligt (känns säkert igen). Böl.

-Inget tålamod.

-Ingen vilja att konversera. Förlåt alla ni som jag skulle ringa, emails jag skulle skicka, saker jag skulle kolla upp och svara på. Det kommer.


Jag är så jäkla dålig på att fokusera. Det är såna där dagar då man ska sätta sig i studion och teckna en simpel blomma. Och det blir streckgubbar. Huvudet är inte ett dugg med dig. Och jag blir så jäkla otrevlig.

Idag gjorde jag fula grejen. Har kanske skrivit någon gång att jag inte har ngt problem med att ge folk smärta när jag tatuerar. Det är för mig en helt oviktig detalj egentligen. Förutom med vissa kunder, de kan jag lida med, men annars är jag minsann en liten sadist. Helst killar med stora "cojones", de gillar jag att bräcka. Men iaf.
Idag tatuerade jag en tjej på ryggen. Det var vår andra sittning, hennes första gadd (och creds för att göra en så stor på en gång, det vågar inte vem som helst), och idag skulle vi göra klart allt.

Men smärtan
visade sig denna dag vara ett stort problem. Redan efetr halva första blomman började hon kvida. Slank ur sig att hon hade emla-kräm (hudbedövande upp till en timme) med sig. Vi gjorde klart blomman och sen smetade jag kräm på de andra, packeterade henne och gick för att äta en bit medans salvan fick verka.

Så körde vi vidare. Andra blomman var inga problem alls, men när vi kommit igenom ca 2/3 av tredje blomman började det göra ont igen. Fort. Snart låg hon och kved igen som vid första. Tung andning, kroppspänning, grabba britsen-grejen. Jag kastade en blick på hennes ansikte och såg att hon grät. OCH JAG MIN SJUKA JÄVEL LOG!! Helt jävla ofrivilligt! Och i samma sekund tänkte jag "nejmen för faan sluta le!"

Vad faan har jag den sidan ifrån??
ibland skrämmer man sig själv. Eller så går man väl runt med det där jäkla inre hatet...aja. Var skummast idag.

En annan skum grej är att jag sedan ca tre dagar för matdagbok för att försöka ha koll på vad jag äter. Den visar med skumma resultat. Det känns inte som så, men enligt den äter jag sjukt lite. Enligt mig själv, när jag ser det svart på vitt. Men jag är inte hungrigare än vanligt, så blir ju rätt! Man får väl se vad det lider.

Aja. medför bild på mitt plågoffer för dagen. Hon var iaf skitglad när det var slut, trots att hon redan hade frossa.



Min egna jättegadd mår bra. Inga mjukisbyxor till jobbet idag. Ett stort blåmärke har format sig på höften men annars är allt fina fisken. Det är en kvinnlig fiskmås för övrigt, jag gissar att hon heter Medusa eller ngt liknande. Hon är kaos. Men jag kommer nog inte lägga upp ngn bild på den här, den känns alldeles för privat för det. Iaf just nu. det kanske kommer lugna sig med tiden. Kanske när den är helt klar, nu är ju bara linjerna.

Imorgon ska jag äntligen försöka laga mat! Annars kommer väl alla mina inköpta grönsaker ruttna innan jag lyckas med ngt. Vore ju onödigt.

Nu ska man väl försöka sova igen med. Och komma ihåg att ställa in alarmet till imorgon vore ju med bra. För det glömde jag idag. Huvudet i rännstenen för faan.

Gonatt.



El General

Igår åkte jag och Merle till Lübeck för en gaddardag med Carlos på Original Tattoo. Det var äntligen dags för min fantastiska fiskmås! Jag hade laddat upp skräck för denna smärta ända sen jag bokade sittningarna. Min först riktigt stora gadd och på ett helt nytt ställe (ca 40x20 cm och på lår, höft, sida)....

När Carlos visade förlagan i riktig storlek och höll den på kroppen i spegeln kunde jag bara utbrista "Hammergeil" (översatt, typ: Så jävla bra), vifta med händerna, skratta och gråta. Ja, så stor var min känslostorm!

Merle var dock först upp på britsen och fick en geisha. Jag lallade omkring här och där, gick och åt falafel, drack sjukt mycket vatten...

Vi var verkligen där hela dagen. Carlos var ensam i shoppen och var därför tvungen att snacka med kunder och svara i telefon. Och DÄR har vi en man som inte låter sig stressas! Merle höll på att dö av alla avvikelser. Men NÄR han gaddar, då avbryter han egentligen inte. Iaf inga officiella pauser. Snabb är han med.

Så blev det min tur. Jag hade ju haft sån jäkla ångest för vad för underkläder som jag skulle ha på mig. Det visade sig inte vara ngt problem, för dom drog han typ av helt. Det var bara att gilla läget och fastslå att inte så mycket skulle lämnas åt fantasin de närmaste timmarna...

Vi började. Det var en väldigt bekväm brits och jag hade lugnt kunnat somna om det inte var för de där jääävla nålarna. Det var inte kul i början heller men bättre blev det ju faan inte ju högre upp han kom. Han använde två liner-maskiner, en tjockare och en smalare. Den tjockare vill jag ha ihjäl honom för.

I början var jag lite smådryg och vi flinade om att vi ju minsann skulle hinna med skuggning idag också, jahadå! Så talför var jag inte under sittningen, utöver lite småpikar ibland, konstiga skratt åt hur ont det gjorde, frågade om jag var stilla nog ochoch och. "Senorita", försäkrade han mig, "du sköter dig jättebra."

Slutet var inte kul.
Jag försökte minnas smärtan när jag brutit ben, ramlat omkull, vad faan som helst. Men en skadas kontakt med hud, såvida det inte är med eld antar jag, är sekundär. Den sekundära smärtan som vid ngt så simpelt som att skrapa upp sitt knä, men den håller i sig så länge det tar att dra den jävla linjen.

Den sista timmen, fy FAAN. "Det är okej, om du vill vara en mes och ge upp", sa Carlos. "Är det där allt du har", sa jag. Hahaha, vi skrattade åt varann. Mellan de stunder när jag ständigt ville vända mig och se hur mycket som var kvar och han vred om mig och tryckte ner mig på britsen. Jag kände mig som en hund på slutet. Lät som en med. Stoppade munnen full av min tröja och frustade och grymtade och ylade. Det tyckte Carlos var kul, den jäveln.

Nu är jag stolt att jag pallade utan smärtstillande. Men de övre linjerna var den starkaste smärta som jag upplevt tror jag. Men det var just vad jag tänkte hela tiden med, "det är ju bara simpel smärta."

Eat to the beat!

Som man ändå gör varenda jäkla år så ska man försöka gå ner lite i vikt. Eftersom jag aldrig hittar tid att träna så tänker jag lägga om min kost lite grann...

Hittade en sida som berättade om en massa skumma dieter. promenad-dieten (inget ljug iofj), popcorn-dieten med mera...Jag lade ner det rätt fort.

Ska gå vidare på min gamla bana, men lägga ner sötsaker och fet mat. Det här betyder att jag måste börja laga käk och göra matlådor. Det kan jag för faaeen, har jag ju gjort förut!



Jag äter just nu en lacto-ovo-vegetarisk kost, vilket betyder att jag väljer bort kött och fisk i min kost men intar mejeriprodukter och ägg. De enda mejeriprodukter jag får i mig är dock bara mjölk till kaffet och ost på mackan. Ja och i all jäkla fast food vi äter i studion. Det är det som jag måste sluta med. För mycket feta grejer.

Vegetarian
har jag varit sedan jag var 13 år, de enda problem jag har haft var att jag fick järnbrist en gång (inte konstigt för att jag då tränade fem dagar i veckan och levde uteslutet på kokta saltade grönsaker, dextrosol, vitamintabletter och proteindrinkar med bär i) och förra året då jag hade låg protein-nivå.
Det vill säga tio lyckade år, varav två även var helt vegan.

Jag tänker gå tillbaka till helt eget lagad mat, minst ett varmt mål om dagen räcker. Allt som allt kommer min kost nu egentligen bli mer eller mindre helt vegansk igen. Helt okej för mig! Man mår mycket bättre, men man måste planera sitt ätande mer. Och man är typ ständigt hungrig minns jag, man är typ alltid beredd att äta! Är för att blodsockernivån tokar till sig. Så man ska äta mellan måltiderna med.

Började väl idag! Frukost blev müsli med sojayoughurt och sen nu en sallad med tofu och frön, en fullkornsmacka, en liten protein-bar och några torkade äppelskivor (fick inte tag på någon färsk frukt idag). Och massor vatten.

Har även laddat upp hemma under helgen med massor färska grönsaker och massor tofu. Idag köpte jag med nötter och småtugg. Tror inte att det kommer ta lång tid för kroppen att stabilisera sig, men sötsuget kommer vara för jävligt först. Och det kan vara jobbigt att handla före/efetr jobbet så att man alltid har färsk frukt och färska grönsaker hemma. Därav matlådor.

Men vi får se hur det går. Hehe, minns först när jag började äta veganskt. Jag tappade tio kg på två veckor typ. Men man går långsamt upp dom igen när kroppen vänjer sig. Ska bli kul!

Imorgon är det dags för sittningen hos Carlos. Har köpt stringtrosor. Kul hjul. Smärtaaaa.....Ni ska få veta hur det går, no worries!!!

Survivor´s log

Jag överlevde! Men knappt...! På vägen till station var det ungar som kastade smällare. En exploderade i en trapphiss precis när jag gick förbi ut i övergångsstället. Och jag fick seriöst sån yrsel att jag var på väg att ramla omkull..! helt otroligt. Stabiliserade mig i mittgången och trodde jag skulle spy. Fy faan vad jag ville stycka små barn just då...

Var så sjukt lättat när jag satt på tådet så det fanns inte..I Lübeck hämtade Carsten mig på station och sen körde vi och hämtade upp Kim och Steffi. Sen grillade vi! Sistnämda hade en elektrisk inomhusgrill med tillhörande spadar på vilka man lassade allt man ville ha och sen grillade man det. Därtill, vitlöksbaguetter, massor öl (hittade ngt väldigt exotisk: smaksatt porter med jordgubbssirap i..! Låter skeptiskt men det var faktiskt roligt gott.) och smällkarameller ;)

Det här blev nu faktiskt mitt andra nyår i rad som jag spenderar hemma hos Berith och Carsten och det är alltid väldigt trevligt. De är ett väldigt underhållande par. Deras lilla bebis Milla hade hunnit växa med! En jäkligt glad unge för att vara så liten. Kittlig!
Och bulldogen Chucky blev i år drogat med rogivande panikdroppar. Kraken är jävligt skotträdd och gömde sig i duschen hela förra nyåret och kunde inte göra nr II de närmaste tre dagarna efteråt. Nu var han betydligt lugnare och gladare!

Så vi åt,
lyssnade på reggae och soul, diskuterade som vanligt den tyska grå-zonen och drack. Två timmar försent kom även Carsten bästa vän Sascha, lite småfull redan och serverade sedan ginger ale med vodka och gurka-drinkar för resten av kvällen. Och började dra rasistiska skämt! Kim fann det föga roligt.

Halv tolv ringde gullesyster Isabel och vi hade ett väldigt bra samtal, ända till tolv..! Då blev det ut för smällerier. Carsten var uppspelt som utav helvete och drog fram precis varenda jäkla smällare han hade i huset. "-Jag har bengaler från förra året också..!" Var jävligt roligt att smälla runt ute på gatan, och pratade samtidigt med Nittygritty i telefon (var jättekul att du rindge damen min!).

Hehe, större kvällen efter det spenderades på hallsgolvet med min mobil i hand och utlandssamtal ;) Inkommande som utgående! Hahahahahahahahaha. Jag vet iaf vad min räkning blev...viva kontantkort säger jag bara ;)

Natten delade jag med Chucky
på bäddsoffan. är alltid mysigt att vakna på morgonen omgiven av alla deras husdjur, men den här gången slutade Chuckys panikdroppar att verka någon gång runt sju på morron. Det är ingen lätt sak att försöka gå på toa bakfull en tidig morgon med en hoppande bulldog framför sig....sen skulle han ligga och slicka min armbåge. Jäkla djur. En blandning av något urtidsdjur och ett tåg.

Vi fyllekäkade på McDonalds och sen åkte jag hem vid fem. Lagade till och med mat. Och nu börjar migränen komma igen. Men skönt att jag har några dagar nu innan jag ska jobba igen...yeeeeey.

Önskar alla ett gott nytt år!! Kasta bort er gamla ångest och ta tag i allt nytt!

Jag är glad för att 2010 blev jag egen företagare med mitt drömjobb, jag flyttade, jag fick veta vad livskvalitet är, jag har fått upp ögonen för mina vänner och jag har hittat en kärlek som jag tror hemskt mycket på.

Och 2011 vill jag egentligen ha vidare i samma spår, nu ska jag bara ta alla förändringar från 2010 och strukturera upp dom lite, så jag blir en mer balanserad individ. Im up for it :)

Här är liet kort från nyårsnatten! Och jag är inte med på ett enda!



Värdinnan och lilla Milla-Mathilda som jag så fyndigt kallade Milli-Vanilli! Uppskattades inte ;)




Världens största jävla salta pinnar! Det var en hype, men ett minus var att de hade betydligt mindre salt pá sig än de normala. Dock häftigt.




Dags att smälla grejer! Steffi delar ut brinn-pinnar. Fast jag tyckte det var mer som landsar. Ingen ville fäktas med mig ;(




BRINN-PINNAR!!!





MEEEER BRINN-PINNAR!!!



OCH ÄNNU MER BRINN-PINNAR!!!





I Sverige sätter man raketerna i snön, tänder på och springer iväg. I Tyskland håller man raketen i hand, tänder och, och släpper när den drar ;) Det var kul! Blev lite mer av en sport!




...And the blitzkrieg bop.. ;)





Det gulliga paret Kim och Carsten med lilla Milla och det nya årets första sektglas!




Ja och sen kom det här jävla mongot och tyckte jag kunde maka plats på bäddsoffan med..!



Morgon. Sitter och sover, mongot..!


RSS 2.0