missdjango

Jag tänker dissa Hamburg detta nyår. Mår för dåligt för partaj (migrän och yrsel) och kommer supa i betterhet om jag sitter hemma så jag drar till berith och Carsten i Lübeck och middagar med dom och några till, dricker några öl och somnar strax efter ungarna. Blir bra.



Så nu avslutar jag min lilla krönika med en låt. En svensk låt!

UPP I HÖJDEN

Av Svenska Akademien

Reff:
Säg de som byggs rakt upp i höjden,
kommer falla ner, kommer falla tungt,
sakernas tillstånd inget mysterium,
historien upprepas om och om igen,

Säg de som byggs rakt upp i höjden,
kommer falla ner, kommer falla tungt,
sakernas tillstånd inget mysterium,
historien upprepas om och om igen,

Generalknas:
Våld föder våld, föder våld föder våld,
krig föder krig, föder krig föder krig,
låt dem få veta de finns alternativ,
förena sitt vi, förena sin stil,

förenas i en stil för ditt och allas bättre liv,
kärlek föder kärlek, bekräftas som all seghet,
låt dem få se dem som har ögon och se,
ohh dem borde veta ja, att bara kärleken leder där..

Reff:
Säg de som byggs rakt upp i höjden,
kommer falla ner, kommer falla tungt,
sakernas tillstånd inget mysterium,
historien upprepas om och om igen,

Säg de som byggs rakt upp i höjden,
kommer falla ner, kommer falla tungt,
sakernas tillstånd inget mysterium,
historien upprepas om och om igen,

Sture:
Fast de inte verkar svårt att fatta,
tjatar vi om de på varenda platta,
våga få nog och våga lacka,
försök och få gjort inte bara snacka,

söka alternativet, leta och hitta drivet,
levande levande livet, vidga perspektivet,
jag vet att vi kan o vi har mer och ge,
sammla mod och du kommer o se,

de som e fel och förändra det,
håll fast vid din dröm och hoppas och be,
en annan värld allt annat e otänkbart,
o den som söker kommer finna svar,

Reff:
Säg de som byggs rakt upp i höjden,
kommer falla ner, kommer falla tungt,
sakernas tillstånd inget mysterium,
historien upprepas om och om igen,

Säg de som byggs rakt upp i höjden,
kommer falla ner, kommer falla tungt,
sakernas tillstånd inget mysterium,
historien upprepas om och om igen,


Nästa år blir mer tatueringar, mindre fiasko och fyllemisär. Även fast jag måste säga att sistnämda har jag knappt upplevt. HA! Peace and love bastards...

Detta hör vår generation till:

1. gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Säkert. Hm. Jag tatuerade en sköldpadda. Och har börjat spela munspel!

2. höll du några av dina nyårslöften? Nej.

3. blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja! Johanna och Pirre fick finaste lilla Frejsen och Berith och Carsten födde söta lilla Milla-Mathilda!

4. vilka länder besökte du 2010? Sverige och England.

5. är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011? Massor lyckad kärlek ;)

6. vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas? 25 augusti. Det var min sista arbetsdag på bilfirman. Sen dess tatuerar jag heltid.

7. vad var din största framgång 2010? Att få jobba heltid med tatuerande. Det har jag strävat efetr sedan 2004.

8. största misstaget? ...att äta en haschkaka i januari. Och glömma viktiga födelsedagar.

9. har du varit sjuk eller skadat dig? Inget utöver de vanliga blåmärkena ;) Var riktigt duktig i år!

10. bästa köpet? Min laptop

11. vad spenderade du mest pengar på? Antagligen min laptop...tog ut dunderförsäkringen.

12. gjorde någonting dig riktigt glad? Ja, jag flyttade till en ny lägenhet och har flera ggr fått bekräftat att jag verkligen duger som jag är. Och studions hemsida uppdaterades och där har jag ett eget galleri! Allt blev „verkligt“ och jag kunde känna mig stolt på riktigt! Och att baka bullar med Börje gjorde mig också riktigt glad.

13. vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010? Hahaha, „Sunday Stripper“ och „Funk out“ kommer alltid att påminna mig om sjukt festande i London med min gal Mia! „Friends & traitors“ om vissa tankar genom året....det är svårt. Jag har alltid massor låtar som står för massor saker ju. Och Johans o Malins besök hos mig var en dunderhöjdpunkt. Älskar er.

14. var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Egentligen gladare, men med mycket mer rynkor i pannan. Varit mycket jobb.

15. vad önskar du att du gjort mer? Tagit mer kort och köpt mer skivor. Lagt undan mer pengar när jag hade det. sett mina systrar mer.

16. vad önskar du att du gjort mindre? Tvivlat på andra och på mig själv.

17. hur ska du tillbringa julen? Har varit o jag var i sverige

18. blev du kär i år? Ja, tänk för att det blev jag! Och det är bäst :)

19. hur många one night stands? Inga. Jag är tråkig.

20. favoritprogram på TV? Har inte sett så mycket på tv faktiskt. Gillade att kolla på Popstars med Olli dock.

21. bästa boken du läste i år? Förnuft och Känsla av Jane Austen

22. största musikaliska upptäckten? Antar att jag börjat fördjupa mig mer i Bob Dylan, och börjat lyssna på Raised Fist. Deras skiva „Veil of ignorance“ var nog bästa skivköpet.

23. något du önskade dig och fick? En ny tatueringsmaskin av Merle :) och ett nytt munspel av pappa!

24. något du önskade dig men inte fick? Självrespekt ;) hehehe

25. vad gjorde du på din födelsedag 2010? Jag var på Bad Taste bar spontant och massor tyska vänner kom och grattade mig även fast jag inte gjort det till en officiell fest! Och jag fick önska musik hela kvällen :)))

26. finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Antagligen det gamla vanliga. Att jag skulle ha lyssnat mer på mig själv och sagt ifrån mer. Men jag bättrar mig avsevärt på de punkterna hela jäkla tiden.

27. hur skulle du beskriva din stil år 2010? Smarter ;)

28. vad fick dig att må bra? Träffa mina svenska vänner, att finnas till för de som haft det svårt och att förstå att jag även här i Tyskland har fått riktiga vänner. Och att jag har folk som hjälper mig om jag behöver hjälp.

29. vilken kändis var du mest sugen på? HAHAHAHA trummisen i Gossip ;) jaaa det är en tjej

30. vem saknade du? Jag har saknat alla tror jag.

31. den bästa nya människan du träffade? Johan men han är inte ny. Men i ett nytt ljus :)

 

 

Det här är årets sista dag och wow känns det speciellt. Jag är så bitter att min andedräkt är grå mina vänner. Det här ska bli ett tungt jäkla inlägg.

 

Klockan är nu 10:30, jag drömde att en gammal bekant från tonåren söp i Skänningen, höggravid i magtröja. Men Merle ringde och väckte mig för att fråga om jag kommer till jobbet idag. Det blev storböl på det då jag berättade om telefonsamtalet med min mor igår.

 

 

Ja, jag pratade med mor igår, vilket pressade mig till att nu alldeles nyss, skicka ett mail till henne som kort och koncist sade ett par sanningens ord som jag har velat säga väldigt länge.

 

Det var nog en bra grej att göra årets sista dag, gå in i nästa med en lättare ryggsäck. Jag åker inte till jobbet idag btw. Nu ska jag göra kaffe.

 

Vi mjukstartar dagens Årskrönika med något till morronkaffet. Årets höjdpunkter inom naturkatastrofer och politik. Mums! Mer kommer i eftermiddag. We have aaaall daaaay

 

Naturkatastrofer

 

 

Värmeböljan på norra halvklotet 2010 var en lång period med varmt väder framförallt över östra Europa, norra Nordamerika och nordasien. Orsaken tros vara väderfenomenet El Niño som gav sydöstra Asien och Sydamerika kraftiga regn och översvämningar, framförallt i Pakistan under julimånad, vilket påverkade att norra delen av norra halvklotet istället fick extremt varmt väder. Även Sverige fick mellan slutet av juni-julimånad en värmebölja med temperaturer över 30 grader. Mest drabbat var klart östra Europa där temperaturen i ryska huvudstaden nådde mellan 40 och 45 plusgrader, samt orsakade kráftiga och långvariga skogsbränder i skog och mark.

 

Översvämningarna i Pakistan (tillräckligt stor katastrof för att få en artikel på Wikipedia). Fram till den 17 augusti miste enligt officiella källor 1473 människor livet på grund av floden. Andra uppgiftslämnare talar om mer än 1600 offer

 

Eyjafjallajökulls utbrott, vulkanen på Island som spred ett askmoln över Europa och ställde in massor flyg. Som tur var flög inte jag i april 2010.

 

Jordbävning på Haiti tisdagen 12 januari. Antalet dödsoffer och skadade är fortfarande inte fastställt, men enligt landets preiärminister Jean-Max Bellerive har 212 000 bekräftats döda och omkring 300 000 skadats, något som gör jordbävningen till en av de allvarligaste naturkatastroferna i modern tid.

 

Just nu pågår en oljeläcka i en gammal oljeledning inte långt från byn Otuegwe, Nigeria. Läckan har förgiftat brunnar och täckt stora områden med olja. Medellivslängden i området har på två generationer sjunkit till 40 år.

Så sent som den 1 maj i år inträffade en större läcka då en ledning tillhörande ExxonMobile sprang läck och närmare fyra miljoner liter olja rann ut innan ledningen lagades efter en vecka.

- Om samma sak som nu händer i Mexikanska golfen hade hänt i Nigeria, då hade vare sig regeringen eller oljebolaget brytt sig särskilt mycket. Den typen av utsläpp inträffar hela tiden i deltat, säger författaren Ben Ikari till tidningens utsände.

En orsak till den pågående oljekatastrofen är att många ledningar utsätts för illegala intrång. Människor installerar egna kranar för att stjäla olja. En talesman för Shell säger till The Guardian att man hittat 300 illegala kranar på en enda ledning. Andra hade sprängmedel fastsatta på sig.

– Ingen bryr sig om att vår miljö förstörs varje dag. Situationen nu är värre än för 30 år sedan, inget har förändrats. När jag ser vilka insatser som görs i USA för att komma till rätta med utsläppet i Mexikanska golfen, då känner jag sorg. Det de gör i USA eller i Europa är något helt annat än de gör här, säger Ben Ikari med hänvisning till politiker och oljebolag.

 

Detta ojeläckage är över dubbelt så stort som det i Mexikanska golfen:

 

Oljeutsläppet i Mexikanska golfen 2010 är ett oljeutsläpp i Mexikanska golfen som startade i och med att oljeplattformen Deepwater Horizon exploderade och sjönk den 20 april 2010. Oljan flödade ut i tre månader under 2010. Utsläppets påverkan fortsätter efter det att brunnen är utjämnad. Det är det största oavsiktliga marina oljeutsläppet i petroleumindustrins historia.

Utsläppet härstammade från en oljekälla på havsbotten som ett resultat av att borriggen exploderade på Deepwater Horizon den 20 april 2010. Elva män som arbetade på plattformen dog och 17 andra skadades. Den 15 juli stoppades läckan genom att täcka över brunnsöverbyggnaden som oljan strömmade ut ifrån. Den hade då släppt ut omkring 4,9 miljoner fat av råolja. Det beräknades att 53 000 fat (8 400 m3/d) strömmade ut ur källan precis innan den täcktes för. Man tror att det dagliga utflödet förminskades med tiden, med 62 000 fat (9 900 m3/d) om dagen i början och för att sedan minska i takt med att reservoaren av kolvätet som gav bränsle åt oljekällan gradvis reducerades.

# Den 19 september var processen med dräneringsbrunnen framgångsrikt avslutad och den federala regeringen förklarade brunnen som "effektivt död".

POLITIK

 

Årets Stolpskott: Lars Vilks

 

 

Grattis Lars, tack vare din onödiga totalt fula hets mot troende muslimer över hela jäkla klotet får du priset som årets stolpskott 2010. Din jävla idiot.

 

Muhammedbilden var en bild som publicerades i tidningen Nerikes Allehanda den 19 augusti 2007 på tidningens ledarsida. Bilden föreställde Profeten Muhammed föreställande en rondellhund och var gjord av konstnären Lars Vilks. Bilden fanns med i en krönika på ledarsidan som handlade om yttrandefrihet. Bakgrunden till krönikan var att Vilks Muhammedbilder nekats att vara med i ett flertal utställningar på grund av rädsla för repressalier.

 

Den 11 maj 2010 gav Vilks en föreläsning om konst och yttrandefrihet vid Uppsala universitet, där han bland annat visade filmen Allah ho gaybar av den iranska konstnären Sooreh Hera.

 

I filmen ses bland annat homosexuella män i en serie sexuella positioner med ansiktsmasker föreställande profeten Muhammed och hans svärson Ali.

 

Flera åhörare reagerade kraftigt på filmen, kallade den för pornografi och begärde att den skulle stoppas. När så inte skedde utbröt tumult. En 16-årig pojke rusade fram mot Vilks, men möttes istället av ett par poliser. Vilks fördes i säkerhet av polis och säkerhetsvakter. Pojken åtalades och fälldes senare för våld mot tjänsteman. Polisen använde pepparspray mot upploppsmakarna och ett antal personer greps. När poliserna meddelade att föreläsningen inte skulle återupptas jublade flera åhörare och skanderade "Muhammed". Trots tidigare dödshot var detta första gången som Vilks utsattes för fysiskt våld. (Vilks avslutade föreläsningen på Uppsala universitet den 7 oktober 2010.)

 

(Källa: Wikipedia)

 

jag har skrivit det förut och jag skriver det igen. Att hetsa en religiös grupp har inte ett skit med yttrandefrihet att göra. Att provocera en människas tro, skitsamma vad man själv har eller inte har för tro, är FEL. Och att sedan kalla det yttrandefrihet att skända ett helgon...gå och reta katoliker istället. Men det kanske bara är kul om de bränner flaggor och dockor av Fredrik Reinfeldt.

 

 

Årets Ros går till Barack Obama och hans sjukreform. Tack vare hans kamp och slit mot amerikanska bakåtsträvare finns nu allmän sjukförsäkring i USA.

 

Beslutet får en väldig betydelse för en hälsovårdsindustri som omsätter motsvarande 2,5 biljoner dollar i USA. Själva reformen kostar 940 miljarder dollar. Den innebär att det blir obligatoriskt för alla att skaffa en sjukförsäkring. Den som inte har råd får bidrag till att kunna köpa en sjukförsäkring.

Stora arbetsgivare ska tvingas avsätta sjukförsäkringspengar för sina anställda. Dessutom inrättas ett statligt bolag som erbjuder sjukförsäkringar och som kommer att konkurrera med de privata bolagen.

(Källa: TT)

 

 

Årets Guldkorn för yttrandefriheten: Wikileaks.

 

Wikileaks uppdagades för mig genom min dåvarande flatmate Dave i april 2010, då de lade upp en tidigare okänd film där en amerikansk helikopter attackerar och skjuter ihjäl civila i Irak.

 

Detta är en sida på nätet som sedan 2006 lägger upp anonymt publicerade dokument av oftast politiskt slag.

 

Skamligaste inom politik 2010 blir...

 

Bordningen av Gazakonvojen (internationellt kallad Freedom Flotilla, i Sverige ofta förväxlad med den deltagande svenska föreningen Ship to Gaza) inträffade den 31 maj 2010 då den israeliska flottan på internationellt vatten bordade sex fartyg i konvojen efter att de svarat nekande på en israelisk uppmaning om att gå till israelisk hamn för kontroll och omlastning till landbaserad transport av tillåtet gods, med anledning av blockaden av Gaza. Bordningen ledde till att flera aktivister dödades, och en omfattande uppmärksamhet från medier och politiker internationellt följde.

Konvojen var arrangerad av det internationella nätverket Free Gaza Movement i samarbete med bland andra den svenska föreningen Ship to Gaza i syfte att föra förnödenheter till Gaza och skapa internationell uppmärksamhet kring den israelisk-egyptiska blockaden av Gazaremsan. Konvojen förmodas till stora delar ha styrts och finansierats av den turkiska biståndsorganisationen Insani Yardim Vakfi (IHH).

Omfattande demonstrationer runt om i världen har fördömt Israels bordning, och bland andra FN:s säkerhetsråd har krävt en förklaring från Israel och att händelseförloppet måste utredas.

(Källa Wikipedia)

Man kan förvisso inte prata så mycket om mitt cv och vad jag har gjort förr i mitt arbetsliv, men ALDRIG har jag haft ett jobb som är så tidskrävande och psykiskt utmattande.

Som tatuerande.

Man jobbar över/jobbar hemma jämt, man måste handskas med folk man inte gillar (och ibland med sana man gillar förstås), det är ständig stress, svårplanerat, sena arbetsdagar, kommunikationsproblem, press i att inte misslyckas, etc etc etc..

Sen julledigheten har jag varje dag haft ständiga tvivel på mig själv. Det kommer till och från. Man blir inte nöjd med ett jobb eller man hanterar en sitation dåligt med en kund och man frågar sig själv om det här verkligen är vad man borde göra.

Jag är alltid väldigt prestationsladdad i mina företaganden gällande tatuerande. Varenda förlaga ska vara super, varenda kund ska vara nöjd. Precis som det ska vara. Egentlligen är jag själv aldrig riktigt nöjd. Kan vara nöjd med mitt arbetstempo men jag själv ser hela tiden saker som skulle vara annorlunda elelr som jag ville ha på ett annat sätt ÄVEN om kunden är nöjd.

Och självkritik är ju bra, man utvecklas då.

Idag är sista arbetsdagen innan nyår. Ingen aning om merle jobbar imorgon. Jag vet ingentiiing....Måste fixa med kassaboken iaf. Idag har jag Killermachine Charline (hon är som Terminator, blir aldrig trött, jättecoolt) och någon vargtass med en kattass i (dont ask) och sen är det slut.

Nästa år ska jag:

Lita mer på min intitution gällande förlagor, färgval, storlek etc

Försöka hantera stress bättre, i den form att jag ska ha det MINDRE

Boka in mina kunder annorlunda

Fördjupa mig mer i tekniker

Fixa jävla Goldie

Blev halvdag igår, och köpte ett ton frukt efteråt. Merle är en ängel och tar bitchen idag och jag har Mys-mArtina, hennes man Thorsten och en tribal-drake. BRA! Är ännu sjukt seg. Fick en aspirin-komplex av Merlchen igår som jag ville ta nu och då är den självklart spårlöst försvunnen...och alla andra värktabletter är slut. Go figure.

Men var händig igår. Tog hem en del förlagor och fixade med i lugn och ro. Var skönt. Gotta get back on that horse...

Ha! Hittade aspirinen! Mums!

Nejmen seriöst, dte här känns lugnt som ett jävligt nyktert nyår just nu. Jag är helt ur gängorna och idag är det onsdag. Vaknade inatt med, men tror dte var för att rummet var för hett. Jävla alt-bau! Såna här hur blir aldrig normaltempererade.

Var en mysig arbetsdag annars, även om den var kort och ansträngd. Merle hade massor fina julklappar till mig och var så glad att se mig! Det kändes skönt. Sen var Antje enda kunden jag tog och henne känner jag ju så det var ju bara lugna puckar, utöver att hon hade lite knephud.

Sen måste jag även säga att det är så jäkla mycket bättre där jag har mitt skrivbord nu! Plats och ljus och kan använda hela bordet! Och har ställt den där dumma stationära datorn i ett hörn. Den ska till vinden.

Jaha, dags för första arbetsdagen och är jag pigg? Är jag frisk? Är jag pepp? Nej. Nej. Nej.

Hade långdröm inatt med, dvs jag drömde om samma sak hela natten. En enda lång sanslös historia med skumma inslag och alldeles för mycket nonsens...Sega jävlar.

Dessutom vaknade jag mitt i natten och var förbannad. Vet inte om ni brukar ha det här konceptet där man vaknar med hjärtklappning och vill skrika ut svordomar på random figur? Oftast irreterar jag mig till bristningsgränsen på någon i drömmarna. Ofta genom gliringar för treåringar.
Hade en rätt skum för ngr veckor sen. Var på bonna-fotboll a la åtvid-arena, där en bonna-kille i bomberjacka skulle mucka med mig. Slog ner honom, sparkade honom även i huvudet och kom hem i tid til lett telefonsamtal från polisen.

Men oftast är det bara normala grejer...hotade en kille med brödkniv i ett nedlagt shoppingcenter en gång och en annan gång slog jag mig igenom en vägg som en annan Pop-eye (det var en jäkligt cool dröm).

Men nu vaknade jag bara och var förbannad. Det blir ännu mer irreterande för man vet inte längre på vad elelr vem man var förbannad. Tog skitlång tid att somna om och nu är jag trött, dimmig och med ömmande hals och leder.

Måste handla innan jobbet med. Böööh...Släpa mat. Och till apoteket. Och första kunden idag är Anki-Panki och fortsätta på vår coola frisexuella pinuppa, vilket jag ju ser fram emot!!! Vill vara pigg.
Gillar rummet förresten. Jakten på mörka media-möbler har äntligen format min drömdel i rummet. Vinylspelaren, alla skivor snyggt uppradade, dvd-filmerna sorterade, vinylerna, högtalarna har bra stå-platser, och så soffa, mörk matta, tv-bord, liten tv och playstation. Nu fattas bara en ormbunke. Eller nåt. Men är liksom äntligen en del som inte är i kaos elelr ser helt random ut.

Resten av rummet är ännu....under construction. men ser mycket större ut. Om ngn vill komma hit och dansa bugg elelr göra power-yoga så finns nu platsmöjligheter. Har med tonvis med grejer so jag måste ställa upp på vinden...Hur faan skaffade jag så mycket skit på tre år? Men är samtidigt så dumt glad att allt är mitt, mina gardiner, mina jäkla möbler, allt har jag fixat själv. Jag kan äta vid tvn om jag vill och måla på golvet om jag vill och möblera om ifall jag vill och det är det bästa av hela jävla skiten.

Det är min skit :D

Igårkväll hade jag dekadens med mig själv. Efter helvetesresedagen beställde jag ju den där monsterpizzan och göttade mig med en present till mig själv från Sverige: En dvd-box med alla Elm Street filmerna. Jag och min storasyster göttade oss med dom (i alldeles för tidig ålder, tack kusin Jens) som små och han är uppe på vår top tio tillsammans med Melonia och musikalen Cats, Stekta gröna tomater.

Så jag satte på nr II igår, Freddy´s Revenge. I laughted and laughted sooo much, I almost pissed myself!

Skräck-effekter från 80-talet, så jävla bra! Det ska vara skräck, men blir lika komiskt som sex-scenen i splatter-filmen Toxic Avenger. Underbart!

Så jag började ta kort på skiten och som tur är har jag ju en blogg där jag kan lägga upp dom! Here it is, best of Freddy´s Revenge:





Hahahaha, den här var jag bara tvungen att ha med för jag tyckte det var så roligt! På engelska säger han "You are aaall my children now...!"



Hehehe, Freddy kommer ut ur kroppen på sitt offer för att ha ihjäl hans bästa kompis. Som gillar Stray Cats.



Lisa åker till det gamla kärnkraftverket för att förgöra Ferddy och möts av...VAD??? Rotweilers med masker! Vad FAAn tänkte regissören här??? HAHAHAHAHAHA!!!



Smältande hud...jävligt 80-tal. :)



Och den obligatoriska "U think its over but its nooooot".....

Jag vill faan spela Freddy Krueger i en re-make! Bara hoppa runt och ondskratta i monstersmink och skrapa folk. Kan inte tänka mig ngt bättre.

Usch sov till tolv idag och känner mig helt degig och sjuk. Idag blir lugna dagen. Måste bara städa lägenheten och handla mat, och dricka tonvis med kaffe med Michelle. I can do that. Ta en alvedon och sen lägga sig tidigt. Äta apelsiner.
Alla gick upp sent och vi spelar reggae i köket. Michelle och jag jagade ut knarkare från trapphuset förut. Vladimir hette en, han lovade att upprätta heder och hitta min stulna cykel.

Och sen är det nyår...vet fortfarande inte vad jag ska göra. Gillar vanligtvis nyår mer än julen och det är alltid kul att klä upp sig och blli fnissfull på mousserat vin. Men vad faan. Mina fnitterkompisar är ju inte här. Och den där jäveln som jag är sjukt kär i är det inte heller.

Det kom igen denna runda till Sverige, sakna kompisarna. Jag har ju kompisar här med och jag har alltid haft kul på nyår här med. Men nu har jag ingen lust utan er ju. :(

Blir nog bra att jobba imorgon och denna vecka som vanligt. Komma in i gängorna igen. Måste bara utnyttja den här dagen rätt först. Äntligen kasta bort den trasiga spegelramen som legat vid min dörr sen två veckor till exempel.

Hm. Är IKEA öppet? Jag kanske borde nyinreda hela rummet?

Oj jag vet inte vad som hände där men hatet kom igen. ;)

Har tvättat klart men inte hängt upp, pratat trevligt med Johan i telefon, blivit karate-sparkad av Dominik och beställtr en megapizza med krautsalat till. Im in for a hell of a night.

Blev på lite småfinurligt humör. Lyssnade på best of 2010 i P3 hos mor häromdagen där de läste upp en del ur American Psycho som handlade om syra, ett järnrör, "The worst thing" på jukeboxen och en kvinnas underliv. Rätt vidrigt. Grejen med inslaget var at tde ville utforska människans vilja att höra om såna här saker, elelr rent av bara att läsa sån litteratur.

Jag vill bara säga att jag fattar grejen helt, varför folk vill läsa om sjuka mord, eller hur folk kan orka se våldtäktsscenen i "Irreversible".

Jag har jobbat med marknadsundersökningar. Och jag hatade det. Ett sätt för mig att överleva arbetspasset var att läsa sån här perverterad sjuk skit. En jag kan föreslå är Exquisite Corps, om två massmördande kannibaler som även är bögar, blir ett par och dödar unga knarkare i Amerikanska södern.

Det betyder inte att jag är sån. Faan, jag tycker det är en jäkla kick att spela Thrill Kill eller Tekken III, lite våldsromantiker kan man ju få vara. Det funkar ju som ventil. Som musik kan göra ibland!

Det var så jag kom in på det alls nu ikväll. Vältrade mig runt lite i gamla favoriterna Lunachicks. Pissa och jag halkade in på dom som 15-åringar och de blev för mig jävligt revolutionerande. Jag var nere i politikträsket rätt hårt då och det var djurrätt, feminism och Blå Tåget för hela slanten.
Men LUNACHICKS. Galna amerikanska punkbrudar som betedde sig som svin. Så. Jävla. Underbart. Låttexter om att supa, knulla och slåss som män. Men som tjejer. Svårt att förklara. Deras texter handlar inte om att de vill vara SOM, utan att de ÄR som. De har med låtar om att vara kär, brustet hjärta, könsbyte och om PMS. Så jävla bra brudar! Vissa grejer är helt dunderbrutala.

Som texten till "C.I.L.L":

Hit you in the head with a rock
Peel your fingernails off like grapes
Pull out each nostril hair one by one
I feel whole again from destroying you (snacka om sjukt bra textrad)
Scum!

De har en utgångspunkt som man själv har lite. Jag har aldrig gillat bestämda mönster, att saker är på ett sätt för att de "ska" vara så. Principer som finns bara därför att. Befängt. Eller att man som människa "ska vara" på ett visst sätt. Och det har jag aldrig kunnat heller. Jag har alltid gjort saker på mitt sätt och som tjej som är mer pojkaktig kunde det leda till mycket ångest i tonåren.
Helt plötsligt skulle allt göras annorlunda. Man skulle vara gullig och bräcklig, det var lite som en äcklig maträtt. "SMAKA iaf innan du säger att det är äckligt..."

Mamma gav mig min första deo i present. Jag skämdes som faan. Klippte page, för det var ju inne. De andra tjejerna i klassen hade bh innan de ens hade tuttar. Och jag skaffade min första pojkvän bara för att ännu kunna umgås med killar och göra killgrejer. Han hette Oliver och gillade Kalle & Hobbe.

Man ville ju vara sig själv och jag var bara inte tjejig. Mina systrar var det, ibland stylade min syster mig innan skoldiscon. Det var kul att känna sig söt för en gångs skull men det var ångestladdat att känna som om man inte dög när man var "sig själv".

Jag borde inte blogga nu, för jag är halvdöd. Eller mer död. mer död än levande i alla fall. Kom hem från Sverige för ca en timme sen. Packat upp nästan allt, tagit igen en radda med Michellina, tvättar, nystämt gitarren och klättrat upp i sängen.

Ena sidan vill jag skriva av mig om bitterheter i kontraträff med vissa människor under Sverigedagarna, och andra sidan vill jag skriva om allt det som är überfantastiskt i mitt liv just nu. Men kanske borde jag låta bli båda. Jag tror att båda fort skulle sväva ut i för mycket.

Andra människors glädje och andra människors misär har ju sällan en bra effekt på andra. JAG ÄR INTE BITTER - jag är bara jävligt trött. Det är skönt att ligga uppe i sin säng, höra tvättmaskinen i köket och Michelles tofflor när hon meckar runt i grannrummet och vidare vara på plats fri från förväntningar och andras tak.

Jag vill tacka mina systrar och mina vänner därför att ni älskar mig precis för den jag är och för att ni försäkrar mig om det. Älskar er. Me dear madame Peaches, Johanna-panna, Ande, Nittygritty, Börje, Frugan, Antje, Mia the menace, Lowa, Isabel undundund... men nu skulle jag inte bli sån. Det är bara skönt att bli sedd som människa.

Hahaha, var skitkul hem från flyget på bussen! Lyssnade på Lemarc och gjorde minitupplurar under varje låt men vaknade vid början av varje ny med ryckningar och ett "HÖH!" Stackars gubben jag satt bredvid.

Tar mer sen när jag har plockat ihop mig själv igen.

Så sitter man här igen med morronkaffet. Som är gott, har äntligen kommit på hur man mixar i nya kannan. TRE skopor räcker!!

Jag är så jäkla glad att gårdagen funkade. Trodde att alla mina kunder skulle gå in i varann, 2 färska och två ifyllare. Är lite riskabelt med fyra stycken på en dag. Men jag hade dundertur. Den första hade jag förberett kina-tecken och lite vindbas, men hon valde att först bara göra tecknen.

Så när hon var klar hade jag t.o.m tid över att fixa med förlagor till januari. Nr två kom klockan 16:00 och det var mannen till min-första-röv. Lite kul! Hennes gadd har för övrigt läkt jättebra, täcker den gamla totalt och det röda i rosen är skitstark! Får se om det fortsätter vidare så.
Hennes man hade iaf superhud och jag behövde bara dra en linje och den satt...! Blev klar på en och en halvtimme.

Sen kunde jag ringa alla de andra och de kunde komma tidigare, så Merle och jag hann fixa med kassabok med.

Var skönt att slippa stress, för jag mådde så satans dåligt med. Det kan iofj bero på stress i övrigt. Har varit så dåligt förberedd på sistone och det har varit så mycket i studion. Och nu är det igen så att man inte hinner städa hemma. Överallt står tallrikar och glas. Har börjat vakna för tidigt på mornarna igen och sover som en stock. Igår hade jag frossa. Ja timingen är underbar.

Idag har jag iaf en stor kund. Som är lite dum. Hon ville täcka hela ryggen med blommor och rankor men har satt en prisgräns. Vill samtidigt ha klart allt före jul och tror att jag är en maskin. Hora. Ursäkta ordformuleringen, men jag har verkligen svårt för kunder som försöker piska en som en åsna. Tror de inte att man jobbar så fort man kan utan att sabba hela gadden?? Frisör-kunder.

Har en del större grejer i jobb just nu och det är väldigt roligt. Jag gillar projekt. De flesta är bra kunder med, de har förtroende i mig och det är en underbar känsla! Då släpper de på tyglarna och lyssnar på mig med. Det är skönt att man lär sig med tiden.

Surkärringen kom in igår (jag hade hoppats att jag aldrig skulle se henne igen, men hon kom) och skaffade en ny tid för ännu en ifyllning. Tog den innan nyår, och DET blir den sista. Nästa år ska jag börja hel och ren. Lyssna ännu mer på mitt egna omdöme.

Just det, kom igår när jag städade studion att tänka på ett Miami Ink-avsnitt som faktiskt var bra. På sitt sätt. Han israelen hade en kund som ville ha en blomma gaddad till minne av en död vän som en annan vän hade ritat, ngt graffiti-artat och personligt.

Israelen tittade på den och sa rakt upp och ner att "det här vägrar jag tatuera, det här är en ful förlaga och du skulle ångra dig. Låt mig göra dig en blomma istället." Så jävla rock n roll.

Och med det sagt, tar jag tag i sista arbetsdagen före jul. Adios Muchachos.

Fy faan vad nyttig jag har varit på sistone. Inte varit ute och svirat, inte ätit godis (utom lite lebkuchen i studion och EN chokladtomte), äter den där müslin varje dag med sojayoughurt (ser verkligen ut som fågelmat, det är russin, hirs och grejer i. Faan jag häller t.o.m i vetekli!!) och nu har jag börjat med goa gamla linssoppan från 2007, min vän och kamrat.

Men det goa gamla kalciumet...har en skvätt mjölk i kaffet, rakt av täcker ett helt glas mjölk dagsbehovet alt. tre skivor ost. Med min skvätt mjölk i kaffet, plus ostmacka då och då och sesamfrö-betäckta bröd löser det sig...Ha! Näringsläran sitter i. Och igår var första helveganska dagen sedan 2003.

en det är väl ett tidsfördriv, om än ngt småroligt. Men det är ju bara mat. Får kasta i mer broccoli i nästa soppgryta, där här vi med kalcium.

Igår var vi hos finansmannen och lämnade in min avräkning för November månad. Det var rätt jobbigt. Typ som att vara barn och de vuxna pratar över ditt huvud på ett kvartsamtal. Ibland känns det som att Merle tror att jag är så dum, eller att min tyska är så mycket sämre än vad den är.

Jag vet att jag kommer klara att göra dte själv efter ngr ggr, bara jag förstår hur man gör. Men jag blir bara förvirrad. Och när mna tänker så att okej, vi har samma finansnisse så vi gör mötena ihop, och det är bra att Merle är med när jag behöver hjälp att förstå.

Men jag är ju ändå där i form av egen person och kund. Jag är inte med mamma och ska öppna ett sparkonto för barn.

Usch. Hatar sånt där. Jag vet att jag inte är särskilt snabb med att fatta saker ibland, speciellt när dte kommer till siffror och liknande måste man vara rätt tålmodig med mig. Men jag är inte dum. Men jag hatar att känna mig som det, och det kan gå rätt fort ibland. Ett tu tre så förvandlas man till bonntölpen som kan vara glad att hon kan skriva. Helt sjukt. Kutryggad är jag med, i min fantasi.

Efter blev det ännu bättre, vi åkte för att köpa mackor och jag råkar smälla bildörren i en lyktstolpe...så jävla bra start på dagen. Det blev tack och lov inget märke men Merle började prata som om jag inte tog hänsyn till andras egendom. Hon verkar tro att jag skiter i så mycket ibland.

Folk som känner mig vet att jag är rätt klumpig. Jag går jämt in i saker, är på väg att ramla omkull hundra ggr om dagen och jag har alltid sönder grejer. Men jag tycker inte om att höra om det, Merle gillar rent allmänt att prata om dte. Hon fattar inte riktigt. Hon är inte den förste som drar skämt om det eller drar upp det i konversation, men jag hatar det. Att vara klumpig är en sida hos mig som jag verkligen inte tycker om, jag tycker att det är pinsamt och ett dåligt drag. Är det kul att gå in i en vägg, gott folk?? Är det kul att ha sönder vännernas tv? Är det kul att elda upp hår, att förbränna maten, att bränna hål i mattan, att slå tänderna i flaskhalsar, att trampa i hundskit, bryta av nycklar, skrapa bildörrar och välta stegar?? Nej.

Senare i studion kom hon och kramade mig och sa jätteförlåt och vi skrattade rätt mycket och allt var bra. Dagen var rätt kul sen iaf. Vi har en ny piercare hos oss, Sacha, han kom via Jungbluth och via Marko. Var i början rätt kritisk, en snubbe med "artistnamn" som varit med i tidningar pga sin ex-flickvän osv. Men han är trevlig, och han gillar att jobba med oss efetrsom vi skrattar så mycket på jobbet.

Och bäst är ju att ha någon som hjälper till med kunderna och telefonen så att man kan jobba i ro. Fy faan. Han och Merle har också interna skämt om hur jag uttalar ordet "müsli". Men det gör inget.

Annars mår jag bra. Snart är veckan förbi och det blir Svedala, vänner, musik, öl, familj, ngn att hålla i handen och kanske lite sprit. Men bara lite. Inget nyår 2007 tack.

NU har jag varit och julhandlat, tusen stenar har fallit från mina axlar!

Som varje år är det ett jäkla härke att vara kreativ, om jag anstränger lyckas jag med en volltreffer per år. Den där presenten som man hoppas att personen kommer älska och bli jätteglad över. Oftast blir det rätt random, minns ett år då jag köpte rosa puffiga ängelsvingar till min storasyster (tiara och trollstav ingick naturligtvis) och hon blev megaglad!  Med henne har jag nog lyckats relativt ofta tror jag, vi tänker nog rätt lika så att hitta roliga dumma saker är sällan ett problem.

I år är det far och farbror Mats som jag hoppas blir riktigt glada, hoppas bara min ambition håller i sig att lyckas med detta. Därför gör jag det nu direkt innan jag faller ihop. Har inte ätit ännu, utom ett sötbröd från turken på hörnet.

Har verkligen varit i varenda jävla affär känns det som...böööh...Hann in en sväng till Marco i studion för att snacka lite skit och lämna en påse julchoklad. Är inbjuden att följa med honom, Drago och Bärbel på nyårsfest i Köln. Vi får se, ksulle blli bil ner och kunde vara kul att göra något annat än att supa i Hamburg ett nyår.

Har även fixat mina skisser till Carlos och checkat in online till flyget på fredag. Och imorgon till min finansman och fixa med papper...ojojoj. Är glad att jag har vilat ut denna helg ordentligt, lyckats fixa lite grejer och att träffa Jana igår. Vi monsterfikade på Balzac, fick sockerschock och flanerade lite på världens trångaste julmarknad.

Och jag kom ihåg att köpa tvättsvampar...

En väldigt, väldigt skön morgon!!!

Denna helg är min andra nyktra helg i rad, skithäftigt! Snöoväder kan göra under :) Igår efter gaddningen hade jag dunderfrossa och det var så skönt att komma hem. Som sagt skulle jag kanske ut med Jana, vi sa att vi skulle höras mot elva-snåret.

Jag låg på soffan och åt chokladtomte, powerbars och apelsiner och drack té. På tv gick Triple X, en film som jag egentlilgen har haft lite intresse av att se. Gillar såna där pumpade anti-heroes (its an attitude). Tvätten blev klar, och jag lyckades faktiskt hänga upp allt innan jag däckade igen.

Efter att Vin Diesel hade haft den vilda partykvällen med tjeckiske bilmaffian, somnade jag. Vaknade vid halv tio och smsade henne att det blev till att stanna hemma. Från elva till halv två låg jag i sängen och surfade runt på ingenting och chattade med Nitty Gritty. Sen somnade jag!

Natten löpte lugnt på utöver att herr Mölls ringde och hade blivit utlåst från sin lägenhet och behövde en sovplats! Haha, sa lite förvirrad att min soffa är för liten (ni som har varit här, vet att den skulle vara en perfekt säng för en schäferhund eller en femårig unge), men fick precis en morgonrapport om at tdte löste sig.

Jag har sovit till halv elva, gjort mig en fin kanna kaffe (ny kanna, märket heter Black Beauty) och ätit en megaportion müsli med soja-youghurt (vanilj-smak). Tittar på den där filmen som går en gång om året med hon från Dharma & Greg, ben Stiller och han från Fight Club, triangeldramat med rabbin, prästen och barndomskompisen som alla kärar ner sig i varandra i New York. Har morronmys med mig själv helt enkelt! :)

Fy faan vad skönt det är att må bra. Telefonerade med Jana, skitkul, hon somnade med på soffan igårkväll så hon kom inte heller ut. Så vi ska ta en kaffe vid tre och spatsera lite och snacka massa skit!

Hahahaha, nu fick alla ångest i filmen! Prästen söp, somnade på gatan, ben Stiller låter sin tro gå före kärleken och hon den blonde bölar som fasen.

Oj nu kom prästen till rabbin i kyrkan. Full. Hahahahaha.

Gudars, sitter här, 100% fit, och bara mår bra. Lalalalla...medan resten av världen är bakfull ;)

Älskar min nya tatuering btw! Och jag längtar till nästa. Är snart, första sittningen är 3e januari. Det är konstigt, rädsla inför smärtan, samtidigt uppspelt inför första ögonblicket att se den färdiga förlagan. Jag vet att Carlos kommer göra den perfekta bilden, min riktiga drömfiskmås. Den ska på höger höft och är min största tatuering fram tills nu. Ska göra iaf första sittningen utan smärtmildrande. Uuuuschuschuschsuch....

men det kommer vara en underbar känsla när den väl är där :)

Nu har Jessica haft terapi och har nu officiellt helg! Ätit lite bratkartoffel och dricker té. Mar helt okej men är rätt trött. Tvättar.

 

Det är terapin jag vill skriva lite om, den som är min egna men även ngn form av missvana som jag har skaffat mig senaste året, och det är att jag tatuerar mig själv när jag har mycket i skallen.

 

Det började väl efter min andra tatuering som jag själv gaddade, den var på min högra fotled. Den första gjorde jag på kollegan Nico. Första tiden efter det började jag tatuera mig själv främst för att träna mig själv, den andra jag påbörjade var en betydligt större ovanför vänster knä. Första sittningen tog min tre timmar och efteråt skakade jag utan ände. Var för jävligt och första gången sedan länge som jag hade den där rädslan innan nålen kom i huden. Hade smörjt på Embla-kräm för att inte känna något, vilket visade sig vara helt fatalt. Och sen att lista ut hur man skulle nå alla linjer...det var ett helvete! Ryggen blev krum som fasen med.

Den tog mig ett halvår att få klar, linjer drogs två ggr och färgerna fylldes i i tre omgångar. I den provade jag även ut mitt första set WEFA-färger.

 

Innan den var färdig påbörjade jag en annan under höger knä (den är ännu inte färdig). Det var väl när den kom till liv som jag började med att tatuera mig själv som vana. Blev lite lustigt, efetr en frustrerad dag på bilfirman en gång gaddade jag mig i två timmar hemma på kvällen för att kunna sova. Herr Mölls menade då att det var väl kanske ett något destruktivt sätt att somna på.

Den har med haft sina intressant stunder. det finns spindelnät i den och under min första sittning började jag att se dubbelt när jag kom till näten och började dra linjerna bredvid varandra. Vid tredje sittningen med den (under andra drogs linjerna en gång till) brast plötsligt blodkärl i ett öga och jag kunde inte se på en kvart!

 

Efter det var det lugnt rätt länge, tills farmor blev dålig igen och inlagd tidigare i år. Jag gick hemma i ångest och trodde att hon låg inför döden. Så kom nästa gadd, lilla blåmesen på benet, drog linjerna hemma klockan tio på kvällen till tonerna av U2. Efter det kände jag bara ett lugn.

 

Efter andra sittningen när den blev klar hade jag hjärtklappning och kund einte prata mer. Men jag var väldigt glad.

 

Nu blev det lite mycket igen, för två veckor sen kom de utslagna tänderna på benet och idag efetr jobbet gjorde jag en annan. Fattas bara färgerna.

Grejen är den att när mitt huvud är uppfyllt av tankar mår jag dåligt. Efter allt jag skrev igår mådde jag väldigt dåligt. Som alltid kommer de där sakerna upp ibland och jag vet att jag måste försöka komma till ett stopp med allt, acceptera det för vad det är och försöka komma vidare. När jag tänker på de där grejerna dras jag bara ner och blir någon som jag inte vill vara.

 

Så jag gjorde tatueringen idag som ett försök till detta.

 

 

När jag tatuerar mig själv är dte en väldigt speciell upplevelse. Väldigt svårt att sätta ord på. Oftast spontant (motiven har oftast varit sista minuten), väldigt privat. Vill vara själv. Tills nu har jag alltid lyssnat på U2 när jag dragit linjerna och Deadline till resten, med en cigg-paus emellan. Idag var det New Model Army.

 

Under den tiden är man helt fokuserad. Annars flyger alltid mina tankar runt i tiotusen riktningar, men när jag tatuerar mig själv existerar bara linjen, smärtan och nålen och det är jävligt avslappnande. Efteråt är man helt slut. För en person som jag, som alltid är så jäkla virrig och vars tänkande ibland kan hindra mig från att funktionera alls, är det som att dra ploppen till badkaret och allt bara rinner bort. Det är för mig en jätteskön känsla och efteråt är huvudet äntligen tomt. Och kring problemet för stunden kommer även insikten till mig under tatuerandet.

 

Jag brukar alltid sätta in någon typ av världslig känsla i mina tatueringar (kan inte uttrycka mig), at tde hamnar där de hamnar därför att de helt enkelt ska det och det är förutbestämt. De som tatuerar sig ofta kan nog känns igen sig i det här, hur man känner sig hel och lugn när tatueringen sitter i huden. Som om en lång längtan är över.

 

På samma sätt var det idag, linjerna blev klara på 40min, bara det fick mig att nästan ramla av stolen. Jag har aldrig gjort en tatuering av dess storlek och med så fina linjer så snabbt. En fantastisk insikt bara det, att jag kan. När jag gaddar mig själv känner jag mig helt bekväm, jag har ingen press på mig, och samtidigt styr jag allt själv. Om jag är still, mitt arbetstempo, skuggor, färger, linjer. Jag kan sitta och måla precis som jag vill. Det är en frihetskänsla helt enkelt. Om än en något smärtsam.

 

Jag har en kompis i Prag som också är tatuerare, Tereza. När vi lärde känna varandra hade jag varit lärling i min studio i ca fem månader och hon tatuerade sedan ca 1.5 år. Hon kom över och tatuerade rosorna på mina axlar i mitt kök. Hon tatuerade i fem timmar medans det samtidigt dracks vin, öl och röktes. Men vi hade jäkligt kul! Någon vecka senare sprang vi på varandra ute på krogen och vi pratade om gaddningen.

Det kan låta som det vill, men här var det här igen om att när dte är rätt är det rätt. När färgerna går in, och linjerna, som om huden är menad för att bli tatuerad. Vi båda höll med om det.

 

 

Och det tror jag lite på. Jag har rätt höga tankar kring tatuerande, både gällande varför, vem och vad och ja, huden är också olika hos alla människor. Det finns vissa ställen på kroppen där den är bättre och där den är sämre. Och så finns det de med bra hud överallt.

 

Och när det är rätt hud och rätt motiv och allt bara går rätt, då växer obeskrivliga känslor fram hos alla inblandade.

 

Wow. Det här var verkligen jättesvårt att skriva om och att sätta i begripliga ord. Men spritiuella tatueringar behöver inte handla om maori-tribaler, det är vä ldet sista som det gör nu för tiden. Men det handlar inte bara om att skaffa sig ett ornament. Och om det gör det så är det synd, för då går man miste om ett gigantiskt känslospektra.

Nu tar jag en liten paus fran mitt reggae-lyssnande/förlagetecknande i sängen med Rodjäär för att skriva av mig om min dundetabbe som jag gjorde idag. Sa jag kan sova inatt.

Nu blir det Lemarc.

Ok. Det jobbigaste med att vara tatuerare är just det att gör du en tabbe blir det jääävligt jobbigt. Man kan ofta gömma/överarbeta/bortförklara. Men det finns de da man inte kan det.

Under den tid som jag har tatuerat har det sällan hänt. Eller jag har aldrig gjort jättetabbar, när man lär sig faller man pa näsan ibland och oftast kan man korrigera och ingen märker ngnting. Utom en själv förstas.

Men idag gjorde jag denna dundertabbe. Skulle göra stjärnor som gick upp längst höften. Ända sen den här killen gjorde terminen har jag varit 100% säker pa vad han ville ha. Stjärnor med tjocka outlines i ökande storlek. Sa det var vad jag förberedde, avtryck med en stjärna i en stjärna sa att säga.

Han kom, jag gjorde av tryck, och började gadda. Skitjobbigt ställe med, mage och höft, och han lag inte direkt still heller. Man rör pa sig oftast rätt bra pga muskelryck och andning.

Men jag körde pa och fokuserade pa att den yttre delen av linjen blev rak, däremellan var ju ändo skitsamma, eftersom svart skulle i. Trodde jag minsann.

Efter tva-tre timmar var jag klar med alla linjer och började fylla i mellanrummen pa nedersta stjärnan. Säger till honom att bara vi far klart den stjärnan sa är det bra för dagen sen, för jag märkte att han hade rätt ont.

-"Va? Vilka mellanrum?" säger han.

Fuck.

Sa var det. Han ville aldrig ha den där tjocka outlinen som jag var helt övertygad om. Och vad jag hade gjort pa honom var daliga linjer, da jag hela tiden tänkte att det skulle svart i. Och självklart med även fyllt i spetsarna med svart redan. Fuuuuckfuckfuckfuck.

Han tittade i spegeln och menade att det var ju inte sa farligt och han var visst nöjd oc hdet var ju sa han ville ha det.

Jag kände världens största skam och sa att jag inte ville ha hans pengar. "Kom tillbaka när det har läkt, och tänk över att fylla i svart eller lat mig iaf dra linjerna en gang till." Sen gick han.

Efetr det var ju dagen dömd. Stordömd.

Vet det, att som tatuerare är det skit när man är medveten om sina felsteg. Man kan gadda ngt och man VET att kunden kommer behöva komma igen för fixning. Man kan se det innan de själva kan det. Det värsta är när kunden vet det med. Ibland när man tatuerar kan man ha en san hemsk känsla och känna sig rent ut sagt rädd för att tatuera. Den som rider vet rädslan man kan känna av att sitta upp pa en häst igen efetr att ha ramlat av. Är precis samma känsla.

Och precis som da maste man upp i sadeln igen fort som faan innan man aldrig mer vagar det. Och ja, det fick jag göra....45 min senare kom nästa kund, en färsk 18-aring och hennes första gadd, en skorpion. Ironiskt nog även den pa nedre höften.

Den blev svinbra. Jävla ironi.



Och jag blev sa ledsen mitt i. Hon var där med sin mamma som glatt tittade pa och som även tog kort med dotterns mobil och dottern lite irriterat försökte dirigera henne till hur hon skulle använda den. Sa fragar hon mor mitt i, "mamma, stannar vi till pa McDonalds pa vägen hem?"

Fy fasen vad ledsen jag blev. Känslan av att vara ung och göra ngt ihop med sin förälder. Att ens mamma vill följa med för den första gadden och bjuda pa snabbmat efterat och sen aka hem ihop, och kanske sitta i soffan i mjukiskläder och titta pa tv en fredagkväll.

Jag har inte bott ihop riktigt med min mor sedan hon och pappa skiljdes, var alltid där varannan helg. Tills jag var 16-17 och gjorde allt som jag ville. Pappas och min senaste riktiga aktivitet som jag vet var när vi sag Rubliners ihop när jag var 17. Det känns ibland som om det fanns sa mycket potencial i var relation som aldrig fick luft, som aldrig hände. Ibland kännder jag som om det finns ett tomrum fran tonaren. Det blev sa spänt mellan far och mig, blev bara massor brak. Jag kände sa ofta som att jag skulle sprängas i brist pa ord och förstaelse. Jag vet inte om vi bada kanske försökte ga ifran varann. Och mamma hade ju jämt sina egna problem.

Jag har alltid haft den här bistra insikten att mina föräldrar inte känner mig. De kände mig som barn, de slutade känna mig när problem började eller när jag gick ur deras ram. Da kom det där klippet som aldrig riktigt läktes igen. Ingen litar pa nagon längre, alla malar faan pa väggen och helt plötsligt var jag alkis och knarkare med näringsbrist som aldrig tvättade mig.

Vissa saker var sanna med. När jag stal, stal jag även pengar fran mina föräldrar. Hur manga osnutna ungar gör inte det. Och jag salde min mors gamla Rolling Stones-skiva en gang för att jag ville köpa folköl. Men jag var ju för faan femton, frustrerad, hatade allt och madde bara skit. Som manga andra ungar. men sen är fragan hur mycket jag formades i den ramen därför att jag själv styrde det eller för att mina föräldrar sa till mig i mitt ansikte att jag var sadan.

Jag älskar mina föräldrar och jag försöker att fa det att funka pa mitt sätt. Men, ja. Jag vet inte. Säg en förälder som aldrig gjorde fel. Det är bara sa jobbigt att inte glömma vissa ord som har distanserat mig längre och längre bort. Som en slagen katt som ibland smyger närmare och sen drar iväg igen. Det är jobbigt att veta attt man kan räkna upp tillfällen, sagda ord, situationer som bara förstörde. Jag kännerr sa ofta att det är samma ögon som ser pa mig nu som da, som att de själva helt missade min utveckling till den som jag är idag.

NEJ faan nu ska jag lägga av och prata bra saker. Först och främst lyssnar jag nu pa alle de Lemarc-latar som jag vanligtvis inte lyssnar pa (INTE "Little Willie John", "Ända till septmeber", "Tess", osvosv) och det är kul, och jag är nykär. Och det är alltid fint ju. Jättejättefint. Och jag är nu privatförsäkrad, fixad och klar.

Och nu ska jag väl sova innan jag börjar dilla loss om andra saker. Imorgon är min fredag och jag ska tvätta, kanske köpa julklappar, och kanske ta en sup med Jana pa soulkväll. Norrköping om exakt en vecka. Bra som FAAN.

Men först, teckna liljor till onsdags-terminen.

Hahaha, Michellina och jag har roligt morgonhumör! Gick upp tio minuter tidigare för att hinna duscha innan malaren kom för att titta pa möglet i taket i badrummet som vi vill ha bortpenslat!

Han möttes av en morgontrött tjej i röd sporttröja och röda sidencykelbyxor och en annan tatuerad holländska. Vi möttes av en sjöman. Han sag verkligen ut som en sjöman! Och svor som en. Sa jäkla häftigt!
.
Nu har han precis gatt, Michellina lallar omkring och jag sitter uppe i min säng och sjunger sanger om att hon är en ballerina och akrobat. JAg känner mig som 3 ar :)))

Aja. Har fastställt att sojamjölken jag köpte smakar jävligt skumt. I mitt kaffe. Elelr skumt och skumt äckligt helt enkelt. Idag efetr jobbet ska jag handla tror jag, vill prova lite vegandagar. Har riktig lust, för mycket onyttigt pa sistone.

Igar hade jag en riktig jobb-dag i studion. Första var sköldpaddekillen, jag sa att varat mal idag var linjer och skuggor. Men dte gick jättebra, och vi hann nästan med allt vatten med! Tyvärr slutade hans hud ta in färg pa slutet sa vi lade av 40 min innan nästa kund. Mne han var glad!

Sen äta fort som faan och sen kom han. Min första koi, och jag var rätt glad. Sa börjar han babbla om hur han inte vill ha körsbärsblommor utan stjärnor i den...och typ bara vindbasis i bakgrund och inga andra element. Det kan lata hur det vill och man kan försöka tillfredsställa kunden in i det sista, men att ändra pa en stil... Da förlorar ju tatueringen sin själ. Vi hade en kund förra aret som vi döpte om till "Der Thunfisch-frau" och hon var ett bra exempel pa det. Hon ville ha en delfin, med japansk bakgrund, orkideer och sma tribaler längst ner.

Ett jäkla misch-masch av tusen olika saker. Och när det var gaddat, var dte precis sa det sag ut. Ett misch-masch. Det finns stilar som man kan böja pa och leka med, som old school. I old school kan man ta in nästa vilka element som helst. Men i japansk tatuering finns det ett mönster, en typ av skola, likasa som att varenda hanya-mask är en egen demon med en egen saga bakom. Man ska inte braka med gudarna. Det finns till och med regler för hur manga klor drakarna ska ha.
Jag själv vet verkligen bara en ynnest av alla tusen sagor och symboler i japansk tatuering och jag vill verkligen lära mig mer. Kanske inte bli en Jack Mosher men dte är en stil som tatueras jävligt mycket och jag vill väl inte att den heller ska förlora sina rötter. För mig är det alltid old school som gäller, det är en stil vars sprak talar mig och vars historia passar ihop med min, men det betyder inte att jag inte respekterar andra stilar.

Jag sa till killen att jag röstade emot att ta bort blommorna, och att det inte finns nagra stjärnor i japansk tatuering. Hade redan förberett ett avtryck sa körde pa den. Han sag sig i spegeln och sa att han höll med, blommorna fick stanna.

Sen var det bara att sitta och dra linjer fram till prick 20:00. Tatuerade sa mycket att tummen i höger hand domnade bort. Idag är den bättre, men lite skum ännu.



Lil Miss Demon som gav 30 euro dricks :)




Koi-killen, work in progress




Bad-killen precis när vi lade av :) Lägg Märke till hur härligt köttig hans hud blev, mouhahahhaaa

När man inte är nöjd med sitt arbete suger det verkligen att vara tatuerare. Eller, finns ju med de som gör skitjobb och struntar i resten. Men jag själv försöker alltid göra bra grejer, även att jag märker att jag da och da inte är ett dugg engagerad vare sig i kunden eller motivet. Eller man har en dalig dag och bara inte riktigt kan göra det sa som man vill.

Igar var jag rätt nere för räkning. Hade inte förberett ngt (olikt mig) till ngn av mina terminer för dagen, Merle är hemma sjuk i flunsan, sa var tvungen att fixa allt själv pa morron och försöka ordna de där jäkla förlagorna...Första kunden var Dagens Subba (se tidigare inlägg) och en skum jäkla orm med massa svansar och barnens namn och grejer...jag önskade innerligt att hon inte skulle komma alls....

Vad händer? Hon kom inte.

Sa satt till klockan fem och förberedde alla förlagor fram till nyar. Typ. Och sen kom en lilja. Tio över 8 akte jag hem. Levde hela dagen pa pepparkakor, mackor, choklad och kaffe, sa madde rätt skit sen. Sov som en stock.

men nu är jag pigg och redo för dagens! En skölpadda och en koi. Bada rätt stora...fuck. Aja, roligare motiv än vanligt iaf.

Helgen var väldigt bra, hade väldigt roligt besök och bakade bullar :) En san fin bild, sitta i köket runt tio-snaret en tisdagskväll med nybakade bullar, en liten öl och gospel pa youtube. Grejer!

Nej nu börjar jag bli nere känner jag. Nu ska jag sluta. Maste borsta tänderna. Funderar. Ja vad funderar? skrev ordet och glömde vad jag ville lägga till. Ja, just det! Funderar pa att vegana lite igen. Ett par manader kanske. Why? Why not? Äh, fuck this shit, nnu ska jag till jobbet.

Ok nu har jag äntligen helg...kom iväg fran studion först vid fem. Men men, motiven blev bra och fick 30 euro dricks, igen!!! Hell yeah ;)

Nu är jag bara trött, men har gjort en halv kanna kaffe da jag nu maste teckna en sköldpadda til len kille som tog en inställd termin nästa tisdag. Pfff han jobbar i en simhall, där har ni "den djupa meningen bakom gadden".

Men just nu tänker jag mest pa hemlösa. Idag har jag sammanlagt för Operation Penner spenderat 800 svenska pesos pa kläder, mat och hundmat. Det är en hundring mindre än vad jag har gett SOS Barnbyar för detta ar. Vi ska ses kl 11 pa mandag vid Mönckerbergstrasse och sedan ga i rundor mellan folket och bilen, blir kanske tre. Jag maste väl börja bre mackor vid 8-snaret.

Hela denna handling triggades förra vintern, da jag gick gatan upp för att aka till jobbet. I en dörr lag en man och sov, det var vintern da det var sa sjujäkla kallt. Han lag sonika pa marken i minusgrader och sag död ut, och hade inga vantar pa sig. Mne jag hade det. Hela vägen som jag fortsatte ga vilel jag instinktivt vända hela jävla tiden och ge honom mina vantar, men jag gjorde det inte.

Det finns massor snack om huruvida människor är flockdjur, men vi funkar väl som vargar med vandrarperioder pa egen hand men i grund och botten sa styrs vi av hierarki inom en grupp. Där jag växte upp fanns inte tiggare och hemlösa. Vi hade en hög alkisar som jämt hängde i parken, men de var inte hemlösa. Och i Mjölby hade vi tva tiggare. I hawaii-skjorta. Iaf den ene.

Men som jag tidigare har sagt kryllar det av olycka här. Det kan vara jävligt starka kontraster melaln folkgrupper i dte här landet, man ser det bade i media och pa gatan. Vissa som halls tillbaka da de rent ut sagt är obildade (skaffar barn tidigt, gar pa soss, jobbar i hamnen), andra därför at tde aldrig fick lära sig pensionsspara, och sen en stor grupp missbrukare. Hamburg är en hamnstad och precis som de flesta större hamnstäder finns det mycket droger här, da det här är första anhalten med skeppen.
Vissa av människorna här ser inte ens ut som människor mer. I Skänninge hade vi en alkolist som haltade starkt, därför att ena benet var kortare än det andra plus att han supit sönder halva hjärnan. Här sag jag en man för ett par manader sedan i zombieland som inte kunde sta. Han halvsprang/halvstapplade, för när han stannade föll benen omkull. Hjärnsignalerna var helt paj pa killen.
Vissa av människorna kommer in i skiten och förlorar jobb och liv genom drogerna. Andra har redan förlorat allt och kommer därigenom in i missbruk, när de redan bor pa gatan. Och egentligen, man vet inte deras historia och man kan inte dra nagon över en kant och säga "de hamnade där av en anledning och de har sig själva att skylla." För jag tror inte det 100%.

Och i slutändan, när dte är minusgrader sa fryser man och är hungrig vare sig man är missbrukare eller ej.

Jag sag en man ligga vid huvudstation i samma position i tva dagar och inte en jävel reagerade. Jag är rätt säker pa att han var död. När far och Rosita var här förra aret sag de fran hotellfönstret en tjej i tonaren som sköt heroin pa gatan utanför varje morgon. Pa taget här har jag sett unga människor ta all möjlig skit, även en kille som sköt heroin i mitt tag pa väg till jobbet för tva veckor sen. Sen snöt han sig i näsduken med hans egna blod pa.

De här människorna tacklar av och upphör att existera. Jag hatar droger, och att jag vill ge ngt till de som är hemlösa när dte är kallt handlar om att jag tänker pa hur jäkla mycket jag själv fryser, trots min vinterjacka. Här finns sa jäkla mycket skit och elände att man kan helt trappas av och ga förbi, precis som resten av strömmen av folk som är högre upp i hierarkin än de som skjuter en kundvagn full med plastpasar framför sig genom snöslask elelr sover i trappuppgangar utan vantar. I Tyskland finns alla, gamla tanter, gubbar, folk i min alder, som hänger runt huvudstation och har supit/knarkat bort halva skallen, elelr som bara helt enkelt inte har ett tak för natten.

När känner de sig som människor?

Lördag, Jässans nya Jässan-fredag! Gick upp 08:15 idag efetrsom jag ska till Humana-shopen innan jobbet och köpa vinterkläder till uteliggarna...Det är helt sjukt hur mycket hellre folk verkar vilja ge till hundarna än till människorna. Vi har förvisso en sopsäck med jackor och chioklad i nuläget, men vi har nu ca 25kg hundmat.

Aja, jag ska fixa lite mer kläder idag och maste väl upp i ottan pa mandag och bre mackor.  Crazy.

All den där hundmaten kan vi inte dra med oss, far bli en runda djurhem.

Annars blir väl dagen odramatisk...fick tre brev fran Arbeitsamt igar. Snacka om slöseri med träd! Vet knappt ens vad de vill, men som frau Mumme sa pa telefon, drar de tillbaka mitt bidrag för denna manad. Tydligen har jag tva veckor pa mig att överklaga. Jag vill bara ha dagar och summor klara för mig, sa jag vet när de tar tillbaka sina pengar och när försäkringskassan tar de där 720 eurona...Tydligen kan jag anmäla det till min finansman och fa skatteavdrag pa det (YES) men behöver fullmakten först.

Later det som om jag fattar? Da ljuger jag!

Ska bli skönt när efetrmiddagen är förbi. Idag är det fokus som gäller, effektivitet och det ska banne mig bli snygga linjer! Jag hatar verkligen folk med dalig tatueringshud. Man kan tro att den är bra och sa är det som att klampa runt upp till knäna i geggamojja. Det är da jag börjar prova nalar. Ibland byter jag nalen för linjerna tre ggr under en sittning. Jag har en känsla av att liner-maskinen fran MATRIX bara inte är stark nog...Det känns som om den bara gar pa tomgang och karvar ibland, som om den blir trött...Bytte ut den första jag hade för att den gick ojämt och denna gar bättre (har bytt min strömgenerator med) men blir, ja, trött.

Jag saknar Goldie. Vi har en teori om att kondensatorn maste bytas och köpte nya pa mässan i Wuppertal men de var för sma. Vad faan...Om jag hinner idag ska jag ta tag i dte och leta lite i vara kataloger.

Ok, nu ska jag röra pa mig. Carpe diem för i helvete!

Egentligen hade jag lust att måla vidare på nya tavlan och lyssna på NMA nu ikväll, men kom precis hem och tänkte „kanske dock inte.“ Kastade precis in tvätten (jag tvättar jämt allt i 40 grader, är det fel?), brödet hoppade precis ur rosten och glömde sätta på teevattnet så att de timade varandra. Aja, what the fuck. Ryggvärken är lite där igen, men inte så farligt!

 

Imorgon har jag en kund hela dagen, vilket är skönt. Inte så stressande. Och vi ska ta mig faan bli klara med hela jävla grejen. Sen kanske Merlchen ska gadda mig efteråt, men händer nog inte. Sen ska jag handla. Är egentligen bättre att måla imorgonkväll, då måste jag inte tänka att jag ska lägga mig en viss tid. Så gör jag nog.

 

Idag var lite frustrerande. Hade fyra kunder, men allt passade tidsmässigt utan dödsstress. Men hela dagen var verkligen bara fjärilar, snörkel-skrift, stjärnor och avslutningsvis ett litet hjärta. Och jag har kommit fram till att jag hatar mina prestationer på dessa fält. För mycket finlir. Jag var aldrig människan för små detaljer i någon aspekt av mitt liv (inga för små husdjur, inga små mackapärer, inga smådetaljsteckningar) och så kommer chicano-skriften och förstör mitt liv minst en gång i veckan. „carpe diem“, „lev ditt liv“, „barns namn“, „viktigt datum“, „syster“, „bror“, „husdjur“, „vänskap för alltid“ und so weiter...

 

„-Och kan vi sätta en stjärna där med? Och snörklar runt?“

 

Nog för att den skriften är jävligt bra lämpad för tatueringar då den är väldigt flexibel, men jag personligen har ännu inte fått ett nöjt grepp om den. Den är bara jobbiiiiig....

Ibland kan jag känna att skrift rent allmänt tar bort det kreativa i tatueringskonsten som uttrycksform. Ord är ord och kan läsas och förstås. Det är lathet. Att försöka omsätta en fras til len bild eller symbol, det är en jäkla hjärngympa! Om jag skulle ha alla mina tatueringar tatuerade utifrån utgångspunkten i ord, skulle kroppen antagligen krylla av låttexter. Som det är nu har jag bara två låttitlar och en fras och utöver det ett slagord och en livsmoral och resten i bilder. Har alltid försökt tänka själv att jag (hur frestad jag än kan vara) måste passa mig för den där jävla banderollen som smyger sig fram då och då.

 

Nu för tiden tatuerar sig ju alla (det har jag verkligen fattat under utbildningstiden) och ofta är det folk (här passar dock många in, tungt tatuerade likaså trebarnsmamman, muskelknutten och Stina-nyss-fyllt-18) som helt enkelt inte är bra på att visualisera saker. Problemet som tillkommer, är att de är rädda att gå utanför de normer som en tatuering idag utgör (tribal, snörkelskrift, liljor, stjärnor, smällkarameller..). De tittar i tidningar och hjärnan tar väl automatiskt in det mesta den ser och avrundar. Man är rädd för att gräva ner sig för djupt (man KAN dock komma för djupt.) elelr krångla för mycket eller försöka förstå möjligheterna i originaliteten.

 

Jag känner bara ibland att skrika ut „Men du kan göra något MER, något EGET!“

 

Men istället säger jag „Om du ska tatuera det på handleden måste skriften vara större. Vad sägs om att göra det på innerarmen istället?“

 

och sen sitter man där och pillar med maskinen, ser en liten ojämning i linjen, vill rätta till den, men får hela linjejäveln fetare...jag hatar PILL.

Annars var det läskigaste idag ett telefonsamtal på morron. En man som ville tatuera sig, något litet, ett stjärntecken.

 

„Då måste du komma hit och göra en anzahlung och ha med/välja ut/prata förlaga.“ Sa jag.

 

„-Gör det mycket ont?“

„Pjaaa..“ sa jag, „mindre grejer är inte direkt jobbigt, men ingen tatuering är ju skön att göra.“

 

„Jag vill ha den på rumpan“.

 

Och här bestämde jag mig för att jag hade med ett pornografiskt freak att göra.

 

Tio minuter senare ringde han igen och pratade med Merle. Han frågade om man kunde välja ut vem man ville bli tatuerad av. Merle sa att javisst kunde man det. Han sa att han skulle komma under dagen, men tack och lov gjorde han inte det. FY FAAN.

Nu är mackan borta. Bäst jag ställer undan påläggen innan jag glömmer dom ute igen.

 

Ska bli en intressant dag idag! Detta antra jag utifrån de första 30 minuterna av den (halvtimmen som jag har varit vaken tills nu) som har startat väldigt bra! Ok, vaknade en gang vid sju-snåret och såg att det snöat igen, så är liiiiite mosig, men annars helt okej. Mjölken hade inte blivit dålig fast jag hade glömt den i köket hela dagen igår, kaffet ser gott ut (har inte hunnit smaka än), mackorna var tinade OCH jag har tömt min papperskorg! Är väl en belöningskänsla jag känner nu.

 

Det var bra att jag lyckades med det tillslut...och ikväll tvättar jag, tror jag. Är torsdag idag...hmm..är iofj alltid bra att ha ngt att göra fredagkvällar. Äh, vad faan. Får se.

 

På lördag kommer jag ha fullt upp iaf! Måste handla mat, vantar och mössor och skit. För på måndag är det dags för Operation Penner. Vi ska en runda St Pauli och Jungfernstieg och dela ut grejer till uteliggarna. Ironiskt nog har vi mer grejer til lderas hundar än till dom. Merle var flink och snabb och snackade med varenda en som jobbar i djuraffär och på djurklinik och nu har vi filtar, maskmedel, vitamintabletter och torrfoder. Och tuggben för tandhygienen. Uteliggarna själva kommer få mössor, vantar, halsdukar och mackor. Jag var på att vi borde ge varje varsin hutting med men det ville Merle inte alls. Sen tyckte jag att vi borde ha med termos med kaffe eller något varmt, men Merle menade „vi kan ju inte bära på hru mycket som helst“.

Fast tio kilo hundmat? Vet inte om det hela utvecklas så til lden form som jag först hade tänkt men i slutändan komemr dte ju att göra något gott ändå så...Jag hade bara tänkt allt lite annorlunda när jag fick idén och sen misslyckades jag helt med att kontakta annat folk om det. Aja, det är ju kallt några månader till, kan ju göra det igen. Och då lägga ut mindre på hundmat.

 

På tal om gott så var kaffet gott.

 

I studion har jag som vanligt ingen aning om vad jag har för kunder... Kollade igår...JA! Just det! Keltisk drake + ängel-demon-vingar. Fullt ös medvetslös. Betyder att jag kommer tjäna bra idag. Gjrode jag iofj igår med, tog till och med överpris på en kille...är lite konstigt, ibland gör min priserna överbilliga och sen helt plötsligt pushar man på en annan och mår dåligt efteråt. Men han vill ha mer grejer, så gör dte billigare då. Måste tänka på karman och inte bara på alla stundande utgifter...

 

Är nu utbokad fram till andra veckan i januari. Egentligen precis som det brukar vara, en månad framåt. Men varför det ger mig nån sorts orolig klåda just nu, vet jag inte. Men är iofj vanligt att mindre folk bokar före jul och mer efteråt. På med smil-bandet och sälj sälj sälj dig själv! Som jag annars är så bra på...aja.

 

Skickar med en länk till studions hemsida! Är iofj på tyska men meny-rubrikerna kan nog alla. Jag har ett eget galleriiii dääär!!! Känns så jäkal häftigt ;) Lite nya bilder ska komma upp denna helg tror jag, men kanske redan har haft dom uppe här. Dunno.

WWW.BLUE-SPARK.DE

 

Shit, Merlchen ringde just, helstressad som vanligt. En kvinna med sämre organisationsförmåga får man leta efter. Jag vet inet om jag har skrivit om det förut, men hon tecknar inte megabra. Förr innan jag jobbade heltid, gjorde jag nästan alla förlagorna som cirkulerade i studion och nu när jag inte har tid efetrsom jag har egna kunder, måste hon göra det själv. Men det går åt helvete eftersom hon inet vet hur hon ska göra, och förlagorna börjar hon med alldeles för sent och blir kanonstressad.

 

Nu har hon i två dagar snackat om en älva som ska vara "mer old school" men egentligen menar hon "mer new school" som hon ska tatuera idag. Och hon har ännu ingen förlaga. Hon frågade mig igår om jag hade tid att hjälpa henne och jag sa nej men tipsade om böcker. Och idag ska Ron ha med några som hon kan titta i. Hon kan bara inte visualisera grejer. Jag visar henne knep ibland och poängterar att ända sättet för henne att lära sig är tecknatecknateckna för annars kommer hon ingenstans. Sen sitter hon i slutändan där ändå som en femåring som inte kan starta bilen för att hon inte når ner till fotpedalen.

 

Och det irreterar mig som faan. För t ex jag, och Ron, vi har tränat upp oss och tagit oss tid till det. Och hon tatuerar sen åtta år och känner sig inte ens säker på att teckna upp flammor frihand. jag kan se henne sitta i dagar och förbereda ett motiv som jag skulle kunna ha klart på en halvtimme. Jag fattar inte hur hon har gjort så i åtta jävla år. Precis som en tatuerare kan gå en hygienkurs så kan de med gå en teckningskurs. Det är med en typ av vidareutbildning och det underlättar jobbet som utav helvete. Merle har en hund som tar upp fritid, men annars ingenting. Ron är gift och tecknar förlagor hemma hela kvällarna och jag har nästan tredubbel så lång resväg hem som hon. Men hon ser bara hinder.

Aja, nu är bitterheten ute. Nu ska jag borsta tänderna.

 

Yxskaftet tänkte att det vore ju bra om hon frös in brödet hon köpt, efetrsom hon sällan äter upp allt pa en gang. Små fullkornsmackor som köps halvskurna på mitten och som är gott med gurka och quark.

Men sen skulle jag äta frukost.

Att få itu halvorna gick ju inte för fem öre, så var tvungen att rosta dom uppepå brödrosten fyra ggr om! Snyggt sätt att spara energi på....skogsgudarna hatar mig idag.

Har en ny liten to do-list med hemmet, brabra...Töm papperskorgen, tvätta, häng bort gammal tvätt och häng dit ny. Jaaajaaa....

Det var fullt av svart vatten i diskhon nyss. Ville inte pilla först för jag tänkte att dte kanske var någons "projekt" och ville inte förstöra. Men forskade i det och dte var visst bara täckt av kaffesump! Fixat!

Hahaha, kan berätta en snygg grej på tal om boende...fittjäveln S som jag bodde hos förut, han lyckades hyra ut mitt gamla rum till någon tyska. Vad gjorde hon? Efter några veckor kom hon hem, packade sina grejer och bara drog, utan att säga något alls! Kan ni förstå att jag bodde där i två år? Sodom och Gomorra!

Och idag ska jag tatuera min första röv. En dam med en gammal ros som ska piffas upp. Sacha den jäveln (samboende till Marko och piercare som ska heltida hos oss fr.o.m fredag) bokade in henne hos mig utan att säga något, haha! Ringde henne igår för att informera mig och vi skrattade båda rätt gott åt det hela. Aja...att vara tatuerare är väl inte glamouröst direkt. Men jag skrattar, är bäst så ;)